Det räcker med att peka på att spädbarnsdödligheten gått ner rätt rejält. Eller dödligheten vid sjukdomar eller olyckor.

* Bättre sjukvård, tidigare diagnos av sjukdommar, bättre läkemedel (penicilin, vacciner etc). Dessutom akutsjukvård.

* Teknologiska framsteg. Varma, täta hus. Elektrisitet. Bättre kommunikationsvägar och lättare att hitta kunskap/information.

Det finns säkert mycket mer, men detta är var jag kommer på spontant.

Medellivslängden är ju ett trubbigt mått för om hälften dör innan de fyller 1 år och hälften lever tills de blir 70 så blir medellivslängden 35 år.

Du kan för den delen fråga henne om hon tycker att tänderna är skapta för karies, förresten.

http://www.kostdoktorn.se/ingen-karies-pa-stenalderskost

Som sagt, medellivslängden var kort, men det berodde mest på den höga spädbarnsdödligheten, de som överlevde barndomen kunde ofta bli riktigt gamla, om de inte blev attackerade av vilda djur eller ådrog sig andra skador som människor som lever ett grottliv riskerar att drabbas av som idag kan botas med enkelhet. Det är som sagt sjukvården och våra teknologiska framsteg som gör att folk blir äldre och att spädbarnsdödligheten minskar, inte kostomläggningen.

Medellivslängd är inte relevant, eftersom man dog av andra orsaker på den tiden, som vi nu är betydligt bättre rustade för.

Ok, medellivslängd kanske inte var bästa uttrycket. Men jag tror ni fattar vad jag menar. Kanske bättre att fråga sig vid vilken ålder urfarfars gäng dog av "ålderdom" om de nu tog sig dit… Var de gamla och slitna vid 40 eller var det alltid sjukdomar och vilda djur som avslutade det hela vid tidig ålder? Och några få blev 90 år som idag…?

Man skiljer på medellivslängd och förväntad livslängd!

På stenåldern dog många innan de blev vuxna!

Medellivslängd på 40 år betyder att man dör någonstans mellan 0 till 80 år!

Förväntad livslängd är när man dör av ålderdom!

Det som höjer medellivslängden i en befolkning är god barn o mödravård i första hand!

Den förväntade livslängden bland stenåldersbefolkningen antas vara cirka 70 år!

Tack Zepp.

Folkgrupper som äter ursprungskost drabbas inte av välfärdssjukdomar som t ex diabetes. Däremot är dödligheten i högre i olyckor, sårskador med tillhörande infektioner, barnsäng odyl.

Jag hamnade på ett biologiforum där man pratade rätt mycket om MAXIMALT MÖJLIGA ålder, som i människans fall skulle röra sig om ca 110 år (för sköldpaddor ca 150 år, för marsvin ca 5 år…)

Verkar vettigt!

Det har inte hänt något dramatiskt med vår livslängd under de senaste 3000 åren. Förr i tiden dog tanter och ungar i barnsäng På 1700-talet var livslängden drygt 30 år, men i verkligheten blev de flesta lika gamla som nu.

/SSS

Våra förfäder måste ha varit riktiga stålmän jämfört med de flesta av oss.

Tänk er själva att ständigt vara utsatta för naturens nycker, inte ha tillgång till kläder och skor, i bästa fall bo i en mörk fuktig grotta, ingen sjukvård, ingen hygien, inga effektiva vapen, periodvis svält, rovdjursattacker, mat som försöker bita ihjäl dig  etc etc.

Dom måste haft en kost med fantastisk näringsstatus för att klara av detta.

Skulle nån av oss överleva ens ett år med dom förutsättningarna

Urmänniskorna (om man får tro de studier av "primitiva folkslag" som finns) var otroligt bra på att överleva i naturen. Deras kunskap om sin omgivning och om naturen var enorm. Man kunde väldigt mycket om växter och rötter, om djuren och hur och när de skulle jagas, hur man tillvaratog köttet/benen, hur man lagrade födan. Samt hur man tillverkade kläder av djurhudarna. Medicinska kunskaper man hade.

Jag har en bok om några av de arktiska och sibiriska folk som levat och man kan inte annat än att bli imponerad och förbluffad över deras kunskaper.

Så klart livet var hårt och osäkert men de var inte offer för sin tillvaro, snarare herrar över sin osäkra värld. De var lika intelligenta som vi och hade betydligt mer av praktisk kunskap, kunskap som vi nu såklart förlorat. Vi kan annat…

Hur vet man vilken den förväntade livslängden var på stenåldersmänniskan?

Sen är det väl inte rätt att kalla LCHF för ursprungskost bara för att den är bra för kroppen? Fred Flinta använde väl inga mejeriprodukter heller.

#15 Du gör standardmisstaget att förutsätta att LCHF automatiskt omfattar mejeriprodukter. Det gör det för en del. Inte för andra. Läser du runt lite här kan du se att det finns många frågetecken kring dessa.

När det gäller mejeriprodukter så tål större delen av jordens vuxna befolkning inte dem, eftersom de är laktosintoleranta. En del folkslag tål laktos och kan tillgodogöra sig mejeriprodukter även som vuxna. Detta beror på en mutation, dvs en förändring av arvsanlaget, som uppstått någon gång och funnits kvar eftersom den förbättrar överlevnaden. Skandinaver, nordeuropéer och en del nomadfolk har denna mutation, så för dessa folk är det naturligt att dricka mjölk. För andra folk är det inte lika viktigt för överlevnaden. Så om det är naturligt eller inte beror på vilken folkgrupp man kommer ifrån.

#16 Mejeriprodukter är ok enligt LCHF, även om inte alla äter det.

Mer rotfrukter ingår i ursprungskost än i LCHF.

Jag är kanske dum men hur ska man kunna räkna ut medellivslängden när man inte vet hur gamla stenisarna var? Har man hittat några exemplar som var riktigt gamla?

 #16 Vad gäller mjölkprodukter är det väl vanligare ATT de ingår i LCHF kost än att de inte gör det? Likaså charkturi. Jag har läst en del om stenålderskost, och skillnaden som jag ser det är att man där inte äter mjölkprodukter samt att frukt ingår, lite grovt.

Dom åt både rotfrukter och vanlig frukt men det är ju begränsat till en viss årstid. Precis som vissa djur så åt människan frukt, bär och grönsaker när det fanns tillgängligt och gick då upp i vikt för att klara den långa hårda vintern. #19 Man har väl hittat tillräckligt många skelett för att kunna avgöra det.

Intressant. Själv har jag ofta fått höra argumentet att vi idag _har_ sjukvård, mediciner, tekniska framtseg etc just pga att vi började äta mer kolhydrater, eftersom det var den faktorn som fick vår hjärna att växa sig tillräckligt stor för att göra oss så här smarta. Att vi annars fortfarande skulle befunnit oss någonstans mellan aporna och grottmänniskorna. Vad svarar man på det?

En annan faktor som säkert förkortade stenåldermänniskornas liv är ju det faktum att de levde en stor del av sina liv i rökiga miljöer.
Särskilt här uppe i norr där det väl ständigt krävdes öppna eldar i grottor och kojor för att hålla kölden stången vintertid.
Det tog väl åtskilliga tusen år innan de kom på att ordna med skorstenar och sådant.

Som hemodlare vet man att varken frukt eller rotfrukter (i vår mening av orden) fanns på stenåldern. Frukter och rotfrukter är framavlade produkter. Moroten var tex en ytterst tunn och bitter rot. Stenåldersfolket kunde inte göra fruktsallad eller rotmos - men det kan vi för att vi har utvecklad den teknologin.

#21 Jag har hört tvärt om, att det var när urmänniskan började jaga som vi utvecklades till det vi idag kallar människa. Är det nån här som vet hur det egentligen va?

Läs Lasse Bergs bok Gryning över Kalahari. Något av det bästa jag läst. Han kommer dessutom snart med en uppföljare.

#21: Jag tror också att vi har sjukvård p.g.a. att vi började äta mer kolhydrater, men av en helt annan anledning!

#21 Man behöver inte alltid besvara osakliga argument. Det finns inget underlag för slutsatsen att hjärnan skulle ha vuxit av en viss orsak, och särskilt inte av den alldeles speciella orsaken. Om man tittar närmre på uppbyggnaden av hjärnan så ser man att den inte är byggd av kolhydrater, men vi vet att den behöver en viss mängd kolhydrater för att fungera. Det gör oss inte annorlunda än andra däggdjur, som också behöver en liten mängd socker i blodet, och som kan framställa det sockret av vad de äter. Vi behöver inte äta några kolhydrater alls för att vårt blod ska förses med socker, men det är inte socker som bygger hjärnan, så påståendet är gripet ur luften. Delfiner har större hjärna än vår, och de äter nästan inga kolhydrater.

Vi vet inte heller om hjärnans storlek har betydande inverkan på dess förmåga att bearbeta data. Vi kan se att mycket små djur med mycket liten hjärna har lika god förmåga till analys av relevanta situationer; exempelvis katten som hoppar på musen som den inte kan se, med ledning av ljudet. Människans hjärna har stora centra för väsentliga mänskliga funktioner som skiljer sig från många av djurens, exempelvis språket och bearbetningen av synintryck. Men det finns djur med mycket mindre hjärna som är minst lika duktiga på att behandla synintryck. Storleken har inte alltid betydelse.

Men som sagt. Du behöver inte bemöta det argumentet. Man kan lika gärna svara: "Och bilen går bra?"

Ofta kommer ju också det där med medellivslängden upp, och mödra- och spädbarnsdödlighet tas som exempel på hur vi med modern sjukvård skulle ha förbättrat oddsen att överleva. Då kan det vara bra att veta, att när förlossningarna överfördes till sjukhusen, från att tidigare ha varit i hemmen, blev det en betydande ökning av komplikationer och morbiditet i samband med barnbörd. Först i mitten av nittonhundratalet förbättrades oddsen för överlevnad vid sjukhus jämfört med hemmet, men fortfarande är det fler komplikationer vid sjukhusförlossning.

En av förklaringarna till det dåliga utfallet var att läkarna ännu inte kände till orsaken till infektioner och kunde gå direkt från obduktion till förlossning och stoppa sina smittade händer djupt in i en kvinnokropp. En annan del av förklaringen, som fortfarande gäller, är att miljöbytet inför förlossningen stör arbetet allvarligt för den födande kvinnan. Dessutom har det införts rutiner som är rent kontraproduktiva, som att föda i ryggläge, vilket sannolikt inte var lika vanligt förr.

Komplikationer och skador vid förlossning är vanligare på sjukhus än i hemmet än i dag, och det finns statistik från bland annat Orleans i Frankrike (Jag har ingen bra länk, googla "Michel Odent" och "bien naître") och The Farm i Tennessee, som visar att naturen på många sätt klarar det bättre, och att när invasiva metoder är nödvändiga, att dessa ofta kan göras mindre skadliga än metoder som ännu används på våra sjukhus. Vid länssjukhuset i Orleans har man exempelvis helt gått ifrån användningen av tång, och sugklocka har aldrig använts där. Googla gaskin maneuver ch du hittar en metod som betydligt förbättrar förutsättningarna för mor och barn vid en viss komplikation. Den metoden har utformats av en barnmorska som arbetar uteslutande med hemförlossning.

Skräckhistorier om förlossningar ser vi emellanåt i litteraturen, men det är bra att hålla i minnet att de historierna är av ganska sent datum, och att de kanske under lång tid har underhållits av liknande skäl som kostråden.

När vi blev till som art var vi redan jägare/samlare!

Våra förfäder.. vika det nu var.. vetenskapen tvistar därom.. men både homo habilis, homo erectus o några andra hominoider var redan jägare/samlare!

Min historielärare, som hade det stiliga namnet Heidenstam, påstod en gång att människor förr i tiden bara blev 30 år gamla. Då läste jag upp en massa namn ur vår historiebok som visade på motsatsen. Han blev mycket förargad.

/SSS

#29 =)

tack alla för all input, nu har jag lite mer kött på benen om jag råkar in i liknande diskussion igen (vilket jag lär göra med största sannolikhet)

#21

Annars förhåller det sig tvärtom vad gäller varför vår hjärna började växa .

Våra kusiner som höll sig till kolhydrater sitter som bekant kvar i träden medan vår gren av hominiderna smög sig ner till strandkanten för att hitta mer näringsrik föda.

Dt som skiljer oss från gorillor och chimpanser idag är att dom har en betydligt mer utvecklad tarm (se chimpansens ofta stora mage) medan vi har en betydligt mindre matsmältningsapparat smalare midja och betydligt större hjärna (oftast )

Ser man sanningen i vitögat är det som möjliggjort vår stora hjärna att vi alla är ättlingar till en asätande strandapa.

Spridningen av generna för laktostolerans visar att mjölk gav ökad överlevnad.

Barnen dog lättare än de vuxna under tider med brist på protein och fett.

#25 Tack för boktipset. Jag for genast iväg till biblioteket och lånade Gryning över Kalahari och den är jättebra och intressant. Faktaspäckad, men ändå så att man orkar läsa texten.

Den passar mig i dubbel bemärkelse eftersom jag också börjat fundera över tidiga religioner. Det behandlas också i boken.

#25 & 33: Tyckte väl att jag kände igen namnet Lasse Berg från gårdagens avsnitt av Vetenskapens Värld på SVT:

"Del 11 av 18: Jordens snällaste apa. I århundraden har vi trott att människan i grund och botten är en egoistisk vilde. Men kanske är det tvärtom! Allt fler forskare anser nu att det som skiljer oss från de andra djuren är att vi är osjälviska och hjälpsamma, egenskaper som gör att vi kan dansa tillsammans. I kvällens film åker författaren Lasse Berg ut på en resa på jakt efter den senaste kunskapen om människans natur. Han dansar med Sanfolket i Afrika, intervjuar världens främsta forskare i människans förhistoria och lyser upp afrikanska grottor där konst från mänsklighetens gryning berättar om hur det är att vara människa. Programledare: Victoria Dyring. Från 2009. Även i SVT2 10/4 och SVT1 11/4. Textat sid. 299. Visas i SVT Play"

#31 Vi var jägare, inte asätare. Innan vi uppfann vapen joggade vi ihjäl våra byten under den stekheta middagssolen på savannen, att jaga med vapen är faktiskt mindre effektivt, men energisparande.

Anledningen att vår hjärna kunde växa så mycket beror på våra mycket små käkmuskler, en gorillas käkmuskler är större än hjärnan.

#33 Kul att att du gillar den. Jag väntar med spänning på uppföljaren.

#34 Var så trött igår men satt ändå och halvsov framför TV:n när de visade programmet. Har sett det förut, men hade gett mig den på att jag(med anledning av en annan tråd här på Kif) skulle studera hur de satte ner fötterna när de går och springer. Tyvärr klarade jag inte av det, men skall kolla på Svt Play.

Lasse Berg gjorde även ett sommarprogram i somras. Finns på poddradion 090722.