det är inte så konstigt att din kompis får bättre resultat - dels kan det vara individuellt men mjölkprodukter som inte är smör och ost är välkända hämmare av viktnedgång för många - en del behöver ta bort osten också men den är inte alls lika stort problem som grädde etc.

Är grädde ett problem jämfört med ost?

Jag äter lite ost, nån skiva på morgonen - men däremot grädde använder jag flera gånger om dagen….. trodde det var bara bra att göra så?

Grädde är definitivt ett potentiellt problem, mjölkproteinet i den är ganska kraftigt insulin höjande (samma sak med mjölk, fil, yoghurt etc. också) - i ost är den del av proteinet som är störst problem borta. Sedan har man kolhydraterna också ovanpå det. Grädde är bättre än mjölk javisst, men ingen grädde är mycket bättre än grädde om man är känslig för det.

En del "tål" att äta väldigt liberalt och ändå få de resultat de önskar, andra inte.

Undrar mest om Cambridgepåsarna någonsin varit till varaktig hjälp förut?

Är det inte bättre att konstatera att du de facto går ner på riktigt och vara glad över det?

Mullemamma! Man kan inte jämföra sig med någon annan än sig själv!

Det går ju bra för dig. Ha tålamod ett år så kommer du att bli förvånad.

MimLan tänk att du slår huvet på spiken! Nä inte har cambridgepåsarna funkat… Jag var deppig imorse men som

Banon säger så går jag ju faktiskt ner i vikt även om det går långsamt, orättvist är det. Ett års perspektiv är väl egentligen ok när man har lite att ta av.

Fiana - jag ska nog ta mer ost och mindre grädde när jag vill festa.

Kom att tänka på ett ordspråk som gjorde mig glad:

När det är lätt - är det rätt. När det är rätt - är det lätt. En fantastisk energivåg sköljde genom mig och jag konstaterade att det är precis så det är. Detta är så lätt att jag inte ens funderar på det. Jag klarar födelsedagar och fester utan att tappa fokus - det verkar som jag fått ett normalt förhållande till mat helt plötsligt??? Efter 25 års konstigt förhållande till mat.

Tack för peptalk, det behövs ibland. Vi kämpar vidare, heja LCHF!

Det är väl mer mjölkprotein i ost?

Grädde funkar mycket bättre på mig än ost.(med blodsockret, osten höjer blodsockret bra mycket mer).

Det går väl 10liter mjölk till 1kg ost tror jag.

Vad jag fattat så är det bara  en del av vassle proteinet som tas bort, och kaseinet finns kvar.

Fråga: varför skulle du inte kunna visa dig på badstranden? På med baddräkten kör du med!

Och du kommer dessutom sitta där och må helbra som äter så bra mat ju, kommer orka bada i flera timmar och sen gå hem och käka gott.

#7 och det är framförallt vassleproteinet som ska vara problem - och det är inte blodsockret det höjer utan insulinet så du kan till och med visa lägre blodsocker eftersom det extra insulinet tar ner det - och det är ju tyvärr insulinet som är problem när det gäller vikten (är man t ex typ 1 diabetiker utan egen insulinproduktion torde det inte vara problem på samma sätt)

Jag är typ1:a

ost ger mig mycket höga blodsockervärden

"och det är inte blodsockret det höjer utan insulinet"

Om insulinet höjs så är det väl för att blodsockret har höjts innan.

#10 Det är lite förenklat. Läs den här utläggningen från Johanna Söderlund.

Men jösses, vad ska man tro på?

Här predikas att kött och fett är bra, men samtidigt är för mycket kött och fett inte bra. Jag blir alldeles snurrig. Kanske hamnar vi allihop till slut i den gamla slitna slutsatsen; Ät mindre. Ät varierat. Rör på dig.

Och då har mitt expermiment med lhcf varit alldeles förgäves…

Nybörjare som jag är, så känns det också som jag famlar i mörkret mer eller mindre…

Igår fick jag hem några böcker som jag beställt från Adlibris, bl.a. Skaldemans Ät dej ner i vikt - den kom som en skänk från ovan!

Började läsa igår och känner att saker och ting börjar hamna på sin plats. Känner mej inte så där halvt om halvt panik över kalorier, fett, proteiner etc.

Jag rek. den med det varmaste……det är en bra början ifall man vill gå ner i vikt och lära sej hur det fungerar. Teori och praktik kan vara svåra att gå hand i hand, men man kan ju alltid testa!!!

Boken kostar över 100:- , men det finns en pocketversion för 36:- !!

Om man läser på innehålls förteckning på ost så ser man att det är mycket protein i osten.

Om man sen läser innehållsförteckning på grädden och tänker efter hur lite grädde man får i sig mot osten.

Mjölkprotein fördelning är 80%kasein 20%vassle.

Kasein stimulerar inte proteinsyntesen. Det gör vassle. Vassle minskar inte proteinnedbrytningen. Det gör kasein. Jämför man bara proteinerna rakt av och effekten av dessa på proteinbalansen efter ett intag, ger kasein den bästa effekten hos unga, medan det motsatta gäller hos gamla. Äter man proteinet som en del av en komplett måltid med kolhydrat och fett, jämnas skillnaderna på proteinbalansen ut, i o m att vasslet blir långsammare.

Vassle är lipolytiskt (fettförbrännande), kasein är lipogent (fettinlagrande); vassle är proteinet av dom som förbättrar insulinkänsligheten.

Rent hälsopåverkande är det fler positiva effekter som kan ses av vassle. Kasein verkar t ex öka risken för diabetes, speciellt från mjölk från våra skandinaviska kor.

#34 Så om man t ex äter proteinpulver som extra proteinboost någon gång så ska man alltså INTE välja kasein som jag trodde? Lr är det annat när det gäller proteindrink?

#15 Om man styrketränar tror jag mjölkprotein är bra.

På mig ger ost en långtidsverkande blodsockerhöjning som är rätt svår att få ner.Medans grädden märks inte av.

I stort sett alla menar väl att ost är ok,det tror inte jag utan träning.

Min inställning till mjölk är att det är för ammande,diande människor,djur.

Mitt intag av mjölkprotein är ganska låg,några skvättar grädde till mat typ,ibland några klunkar innan träning oxå.

Man drar i sig rätt mycket ost oxå,speciellt när man läser ost är helt ok.

1ostskiva väger ca15gr.

Tycker man ost är ok så 10-15skivor om dagen är väl lätt att äta.

10skivor är ca 150gr.

ost (beroende på sort) innehåller väl ca 25gr protein/på100gr ost.

1tillskott på 37,5gr protein om dagen på 10skivor.

Det är inte bra tycker jag iallafall.

Grädde,smör tycker jag är ok för det är mindre mängder man får i sig.

Det är mitt sätt, andra gör som dom vill,,hehe

#18 då det är just insulinhöjning utan motsvarande blodsockerhöjning som är problemet så blir ju effekten liksom per definition inte samma på en typ I diabetiker som för andra, och framförallt de som är feta pga för höga insulinnivåer i kroppen.

Mja att folk får i sig mindre av det? Jag hör betydligt fler som får i sig 5 dl grädde än som får i sig ett halvt kilo ost - många hör att "grädde är bra" och pytsar det i allt och ersätter ett tidigare högt mjölk intag med grädde rakt av och grädden innehåller dessutom mer kolhydrater. Men vem som tål vad är ju väldigt individuellt.

#19 drar man i sig 5dl grädde om dagen då är det dax att tänka till tycker jag.Då är det inte själva grädden man har problem med utan ätandet.

Grädden innehåller 3gr kolhydrater,osten 1,5gr

standardmjöken 5gr kolhydrater.

5dl grädde är 1875kcal , då måste man tänka på mer än grädden.

Efter 3 månader med LCHF så inser jag att:

Ät inte bröd (självklart)

Ät inte socker (självklart)

Ät inte frukt - för mycket socker, triggar

Ät inte bär - jo, kanske hallon är lite OK till fest

Ät inte ost - ev förstoppning och  för mycket av det mesta

Ät inte grädde - för mycket kcal

Är inte under jordgrönsaker - för mycket kolisar

Ät inte över jordgrönsaker - lite väl mycket kolisar

Ät inte cf o likn - för mycket av det mesta

Ät små portioner och helst bara 1-2 ggr/dag

Ät inte mandel o nötter - för mycket kolisar

Livet med LCHF är inte lätt!

Hej Vimsig! Jag håller med dig, ju mer man läser på det här forumet desto svårare verkar det vara att gå ner till matchvikten med lchf. De flesta verkar tappa ett antal kilo i början, men sen börjar felsöknings-resonemangen…Och då blir det som du skriver:

Avstå helt från bröd, pasta, ris, underjordgrönsaker och allt sötat förstås.

Ät helst inte för mkt protein, fett,  laktosprodukter, nötter, bär och ovanpågrönsaker.

Vad kan man då äta eller dricka med gott samvete?

Grönt te och vatten?

Summa summarum, med lchf ska man helst inte äta så mycket.

Och då blir väl vem som helst smal till slut?

#21 Problemet är att många letar efter vad man får "äta hur mycket som helst av" - det fungerar inte riktigt och svaret är "inget". Man är van vid det från viktväktare etc. att det finns något som är "fritt".

Det finns inte riktigt några sådana listor för lchf, det är inte ok att "frossa" oavsett i vad

Du kan nog byta ut nästan alla av de där "ät inte" till "ät inte för mycket av"

Och lchf kan vara oerhört enkelt - basera maten på naturligt fett "kött"(fisk, skaldjur, ägg också) och lägg till lite ovanjordsgrönsaker. Ät tills du inte längre är hungrig(inte stånkmätt) - ät inte igen förrens du är hungrig igen. Var köttet du valde inte fett? då behöver fett tillsättas för att inte protein andelen ska bli för hög. Det är väl inte så himla svårt?

Sen om man inte är nöjd med de resultat som ens kropp tycker är "rätt" - ja *då* kan det bli krångligt och man måste vara mer extrem.

Problem blir när många får för sig att bara för något är "ok" kan man äta hur mycket som helst av det eller basera hela sin kost på det. Att grädde är "ok" och mycket bättre än mjölk betyder inte man kan sätta i sig flera dl om dagen. Att ost är "ok" betyder inte att man kan sätta i sig ett halvt kilo för det är gott. Att kött är bra betyder inte per automatik att man kan äta 700 gram på en gång och äta sig så mätt så man nästan spricker. Vissa kan vara ganska liberala, men det betyder inte att det är normen.

#20 det är betydligt vanligare än man tror, gräddmängderna är stora

Och sen så behöver man visst påminna då och då om att det mest är problemen som syns här på KiF, hälsan tiger still heter det ju. Av 10 000 medlemmar är det förmodligen MÅNGA som äter LCHF enligt eget tycke, vet hur de ska göra, mår bra, och är nöjda med sin viktutveckling, och därför inte har så stort behov av att skriva om frågor och problem.

Det kan ju inte heller sägas för ofta; det behövs tålamod! Man har så himla bråttom. Och det verkar som om många har lättare att ta till sig extrema kostråd än mer sansade.

Jag har också varit sån. Numera vet jag att jag är en "snigel", och trivs med det. Jag vägrar att tävla med nån annan än mig själv. Och jag tror stenhårt att jag vinner.

Det här kallas ju också för "njutmetoden", och jag har inte tänkt ta bort det ena efter det andra tills inget finns kvar. Det är ju så här jag ska leva i resten av mitt liv är det tänkt. Det ska va gött att leva!

Visst, jag har inte plockat bort allt det jag tog upp i listan, men om man ska gå ner i vikt på trad. vis så rekommenderar man ju att man ska hålla sig helst under 1200 kcal/dag som kvinna.

Om man ska gå ner i vikt med LCHF så ska man helst ta bort alla kolisar men även hålla nere kcal på en väldigt låg nivå.

Varifrån hämtar kroppen då sin energi ifrån? Klarar kroppen på lång sikt att använda fettdepåer som är lagrade i kroppen?

Behöver inte kroppen tillsättas mer energi/ny energi?

Jag fattar också att man inte kan äta obegränsat av allt som (nästan) är tillåtet, men det hela blir så komplicerat om man både måste räkna kcal o kolisar varje dag….

Man läser om idrottare som åker ett Vasalopp utan att ha tillsatt kolisar innan och så läser man om idrottsmän som testat och inte klarat det. Man läser om människor som stadigt går ner i vikt med både grädde, ost och grönsaker och så läser man om andra som går upp om dom äter 10 g broccoli.

Jag vet att kroppen måste hitta sin egen väg, jag måste bara skriva av lite frustration och upprepa: det är inte så lätt för alla.

Du behöver generellt inte räkna vare sig kolhydraterna eller kalorierna om man bara ser till att basera sin mat på fett kött och lägga till lite ovanjords grönsaker och känner efter så man inte äter mer än man behöver, de flesta som blivit överviktiga har stört sina mättnadssignaler så det kan ta ett tag att få till det och man måste känna efter noga så man inte äter mer än man behöver. Stoppar man hela tiden i sig mer än kroppen vill ha så kommer man inte gå ner i vikt, då kanske man även går upp i vikt trots att man äter ganska bra.

Svårt och eventuellt behöva räkna behöver man bara om man antingen absolut vill tillsätta mer saker än så (mer än någon gång ibland) eller absolut inte kan känna när man inte längre är hungrig "på riktigt". Alternativt vill få kroppen att väga mindre än den "vill".

Utgår man från att mejerier kan vara en signifikant del av sitt intag eller att man kan få allt fett från dem är risken större att man stöter på problem. Eller om man vill äta mycket halvfabrikat (bacon, korv köpemajonäs etc.).

För idrottare så kan det ta ganska många månader innan omställningen är klar ordentligt, de flesta som provar har inte tålamodet.

Istället för att fokusera på vad man inte ska äta kan det vara en fördel att fokusera på det man faktiskt *ska* äta, vilket ger en mer positiv affirmation (på samma sätt som om man t ex ska komma ihåg något viktigt så är det mycket troligare att man kommer ihåg det om man tänker/säger till sig sjäv "jag måste komma ihåg att…." istället för "jag får inte glömma att" ordet inte kan ställa till oväntade effekter mentalt).

Kroppen lär klara sig betydligt bättre om man får samma (låga) mängd kalorier från naturliga protein och fett källor samt en viss mängd kolhydratssnålare grönsaker än om de flesta kalorierna kommer från kolhydrater (och man håller sig mättare i längden trots att volymen är mindre).

Det kan vara oerhört lätt för nästan alla om man bara låter bli allt "extra" och fokuserar på grunden och att äta sig lagom mätt. Tyvärr börjar de flesta i ändan att basera kosten på mejerier istället och/eller "extra" som bär, nötter, mejeri etc. till varje måltid - då sätter man sig i en sits med högre chans att man springer in i problem. Långt ifrån alla gör det, men många tror att den "strikta" varianten är den med allt extra och lägger till ännu lite mer för strikta ville de ju inte vara….

Dessutom är det oerhört olika varför man äter lchf liknande kost och vad man förväntar sig för resultat. Generellt är det en riktigt kass idé om man vill snabbt banta bort "de där sista kilona" inför sommaren etc. Kroppen vill oftast inte alls bli av med dem och då får man kämpa emot den och då blir det plötsligt svårare. Man kan äta den av generella hälsoskäl, då kanske det viktigaste är att utesluta t ex spannmål men man kan vara relativt frikostig med andra saker. Vad den däremot oftast gör är att man får ordning på mättnads signaler, svängande blodsocker och höga insulinpåslag vilket leder till olika fördelar. Upplever man att man går upp om man äter 10gram broccoli gör man nog något annat mer fel än att det beror på den lilla mängden broccoli, den är då troligare tuvan som själper lasset.

Man väljer själv hur man vill äta och hur "svårt" man vill göra det, ju mer "extra" man lägger till och ju större plats man låter det ta desto svårare riskerar det att bli det och desto mer måste man räkna.

#23Jag äter inte denna kost för att gå ner i vikt utan för att få så bra blodsockervärden som möjligt och ost går tyvärr bort där, men inte grädden och smöret.

Grädden blir ju inga stora mängder för mig, smör blir det mer av.

Sen så äter jag så här för att jag tränar en hel del och vill orka så mycket som möjligt

Det blir 10mil roddmaskin i veckan för mig,så mindre mängder kolhydrater funkar om jag nu vill äta det.

#28 precis, vad man "kan" äta och få de resultat man vill beror helt på vem man är och vad för resultat man vill få

Fiana det är trkigt att du är så nedlåtande mot oss som inte går ner i vikt. Det är precis som den traditionella bantarteorin. Går du inte ner i vikt så vräker du nog i dig onyttigheter och har dålig karaktär.

Det är inte så, jag tror säkert att det finns de som missar något men jag är säker på (eftersom jag är en) att det finns personer som inte riktigt lyckas trots strikt kosthållning.

Jag trodde ett tag att jag höll på att bli knäpp, men jag började skriva allt jag åt i minmat och såg då att det var inget fel, men vikten minskade inte ändå. Jag vill gärna ha grädde men upptäckte att det var mycket små mängder som jag fick i mig.

Kött + smör, kycklign + smör fiskt + smör, ägg och minimalt med grönsallad men ingen viktminskning.

Så snälla förstå och lägg inte ytterligare bördor på oss som om vi inte begriper. Vi vräker inte i oss.

Det jag försöker säga är att det inte behöver vara svårt att äta LCHF - men att många gör det mycket svårare än det behöver vara - ju mer "extra" man lägger till är vad som gör det svårt. Väldigt många fokuserar just på "oh men då får jag inte äta det och det och det och det är så synd om mig och då blir det för svårt" - istället för att börja i andra ändan med vad grunden in kosten faktiskt bör vara. Tyvärr är många av de "officiella" listorna ganska vilseledande och leder många in på lite konstig väg, som kanske fungerar om man bara vill ha lite generella hälsovinster och/eller har lätt att gå ner i vikt. Det skapar lite falska förväntningar på en kost man kan äta hur mycket man vill och helst ska lägga till så mycket grädde som möjligt, och media hjälper ju inte till när de kallar den "fettdieten" eller "vispgräddsdieten" eller liknande, det blir inte en särskilt hälsosam diet längre om den blir "förvandlad" till en tungt mejeri-baserad diet eller en där allt fettet kommer från färdigköpt bearnaise eller majonnäs.

Trådarna kommer igen och igen dels de som *tror* att de ätit strikt i x antal månader men har baserat nästan hela kosten på det som är "extra" eller konstant ätit sig proppmätta "men man fick ju äta hur mycket man ville?". Eller som lagt till 200gram smör ovanpå en helt ok balanserad kost. Eller de som egentligen är mer eller mindre normalviktiga där kroppen helt enkelt inte vill gå ner mer. Eller varför inte alla som förväntar sig snabba resultat som en svältbantningskur, vilket kroppen inte alls säkert vill vara med om. Det kan ta tid. Det är betydligt vanligare än de som skriver om hur de inte går ner och det faktiskt är helt bra balanserat. Det kan även ta tid att få ordning på mättnadsignalerna. Men ju mer av det där "extra" man lägger till desto svårare gör man det för sig.

Om man fokuserar på allt man inte "får" äta blir det betydligt "svårare" än om man fokuserar på vad man faktiskt "ska" äta och hur. Och det är betydligt lättare att komponera sin mat om man äter enklare och få den "bra".

Men visst jag kan nog ha låtit lite grinigare än vad som är befogat, blir bara så frustrerad av alla som tycker det är såååååååå svååååårt och syyyyyynd om mig för jag det inte finns något jag får äta hur mycket jag vill av och inte "får" unna mig det ena och andra och att det blir så svårt om man inte "får" äta nötter/frukt/bär/grädde/yoghurt varje dag. Det är inte *svårt* för man inte får äta obegränsad mängd av saker, det finns mycket att välja mellan att äta även om man äter i närmaste UFO, det svåra blir när man fokuserar på att det är så synd om mig som inte får….. Det är sällan de som faktiskt ätit ganska bra och inte fått rimliga resultat som klagar på att det är så svårt… Visst kan de finnas också, men de verkar vara långt ifrån i majoritet. Och en hel del verkar ha "hittat på" så konstiga sammasättningar att man undrar om "de inget begriper" - där har jag folk i min närhet som ätit på de mest konstiga sätt och undrat varför de inte går ner med allt från enorma köttmängder till att dricka grädde som mjölk.

Jag har inte  heller lätt att gå ner i vikt, jag har både dåligt behandlad hypotyridos och kroniskt för höga kortisolnivåer förstörda av tidigare medicinering , förstörda mättnadssignaler och kraftig IBS som begränsar vad jag kan äta i perioder. Det går inte alltid neråt, och om det gör det eller inte är också relaterat till hur "bra" jag för tillfället äter, ibland "unnar" jag mig mer och resultatet blir sämre - men det är för guds skull inte så *svårt* att göra rätt att jag ska tycka synd om mig och att det är en så svår kost? "Reglerna" för hur och vad jag ska äta när jag gör "rätt" är ganska enkla.

Förlåt för grinighet - blir bara så allergisk mot "gnäll" och när folk bara kan fokusera på det negativa istället för hur man kan göra något bra istället :/

Men Fiana, Dunet skrev ju just att hon/han INTE överäter eller äter onödigt mycket av allt det extra. Att mathållningen är strikt, t o m nedskriven som matdagbok - men ändå ingen viktminskning …vilket naturligtvis är frustrerande!

Kan du inte svara på det i stället för att återupprepa hur misstolkat lchf är och hur allt extra missbrukas av folk som fått hela metoden om bakfoten.

Naturligtvis är det bra att fokusera på fördelarna, men Dunet verkar inte ha fått några och då är det inte så konstigt att man faktiskt tycker lchf inte är svår att förstå. Eller?

Tråkigt att bli "idiot-förklarad" när man försöker förstå och försöker få hjälp.

Jag fattar faktiskt att jag inte kan dricka grädde, äta enorma köttmängder eller 200 g smör på min mat. Jag har lagt in min mat i "minimat", jag har kollat en del på vad Anna som äter LCHF i "EFter 10" i TV4, med Andreas som coach, och inser att hon gått ner 8 och jag hälften av det ungefär på samma tid. Både kolisar  o kcal är bra, men jag går fortfarande inte ner i vikt.

Men  det vore roligare att få hjälp med att försöka förstå kroppens reaktioner och sätt att hantera denna kost än att få läsa om hur lätt detta är.

För detta är inte lätt! Även om jag har hittat många fördelar med LCHF och inte har några funderingar på att gå tillbaka på trad. kost så tycker jag att det är svårt att veta vad som rätt för min kropp.

Så fler inlägg ifrån människor som också haft en "trög" kropp men som kan komma med pepp & tips i stället för tvärtom.

God morgon

Jag trivs verkligen med LCHF, mitt sockermissbruk är lätt att hålla i schack och jag har inga planer på att gå tillbaka till "normal kost".

MEN… vad göra åt den stora övervikten??

Jag tänker nu så här, vad tror ni om det?

Vi är ju olika män och kvinnor och på stenåldern var männen ute och jagade vildjur långa tider och kanske gick många timmar innan de kunde äta, men när de gjorde det var det fett kött och stora mängder. Och kvinnorna de var hemma i grottan, städade och pysslade och kanske var hungriga och tuggade då i sig lite löv och rötter hela tiden.

Alltså min hypotes: Jag tänkte pröva att äta lite oftare och lite mindre varje gång. Inte låta det gå mer än kanske tre timmar mellan målen men sammantaget inte äta mer än jag gör idag. 

Vad tror ni om det??

#33 Var nog på lite för grinigt humör för att vara tydlig - om nu Dunet har riktigt svårigheter att gå ner i vikt utan att överäta (frossa kan vara att överdriva men många av trådarna är det vad många faktiskt gör) och utan ständig tillsats av "extra" som kan vara problem - så är det faktiskt ett undantag jämfört med de flesta trådarna som klagar att det aldrig händer något på vikten om han/hon har en reell övervikt (kroppen kan mycket väl tycka att säg BMI 28 är lagom).

#34 Det var mycket din post som fick men att "ilskna till" lite, den framstod som oerhört gnällig om hur svårt det är med nästan alla "inte" posterna som att det vore så oerhört svår för de fanns? I grunden är maten inte svår alls. Anna i "tv" äter inte så oerhört bra, och på ett sätt som nog kanske inte fungerar om man har motstånd mot att gå ner i vikt så den är nog inte det bästa att kopiera, hon hör ju antagligen inte till de som har svårt att gå ner, dessutom ammar hon vilket gör hennes förbränning högre och därmed kan totalt matintag vara "för mycket" för någon som inte gör det. Många av oss måste känna efter noga för att inte äta för mycket, jag också - äter jag så mycket jag "vill" äter jag på tok för mycket - tänker jag på att bara äta vad jag behöver för att inte vara hungrig är mängden betydligt mindre. Har du provat att äta bara fett kött(eller magert protein+smör/kokosfett) och ovanjordsgrönsaker under några veckor och känt efter så du bara äter lagom för att inte vara hungrig och inte mer av vana eller för att det är gott? Det är det jag pratar om är "lätt" det är inget krångligt.

#35 Dunet - en del säger precis tvärt om om hur de åt "på stenåldern". Men för en del fungerar det bättre att äta lite och ofta och för andra att äta mycket sällan (periodisk fasta). Prova och se?

#34 - Har inte förresten Anna gått ner ca 1 kg i veckan? om du gått ner hälften av det så är det ju inte särskilt långsamt alls

Funderar på en sak: Kan det inte vara så att vi människor är olika? En del mår bra av veggo, andra blir nästan sjuka av det. Män, som från början har mycket muskelmassa, behöver bara börja träna lagom mycket för att nästan omedelbart se skiilnaden. Dessutom har vi olika gener och härstamning från olika klimat och omständigheter, vilket kanske också under ett långt perspektiv har betydelse.

Man vet exempelvis att afroamerikaner tål den amerikanska födan betydligt sämre än euroamerikaner. Att kineser blir dubbelt så tjocka av hamburgare och socker än vad vi västlänningar blir. Att innuiter och samer är gjorda för att gå utan mat dagar i sträck - och därför inte heller klarar en modern, västerländsk livsform. Att japaner, indianer, innuiter och samer inte klarar alkohol så bra som vi andra. Med mera.

Vi är en mixad folkgrupp i Sverige numera. Kanske passar lchf en del, medelhavskost andra och ren veggo en tredje grupp. Vad vet jag. Spekulerar bara.

#38 Det är precis det jag menar. Det skulle va intressant att få veta lite mer hur t ex LCHF påverkar olika kroppstyper.

Jag tror inte att det är så enkelt som att "dra ner på det, så blir det så", "öka det, så blir det så".

Jag hamnade på en blogg i går , skriven av någon som föreläste i ämnet LCHF (tyvärr hittar jag inte den nu). Hon menade att en del som stannat i viktnedgång kan behöva öka kolisarna för att det ska hända nåt. Andra behöver öka fettet för att inte kroppen ska ställa in sig på svält, och börja släppa fettlagret.

Vad är det för skillnad i våra kroppar eftersom vi reagerar så olika?

En del äter fakir och går upp i vikt - varför gör kroppen så?

Jag hävdar fortfarande: lätt är det inte, och vi behöver peppa varandra.

By the way: jag hade gått ner 1,5 kg ifrån igår till idag!

(köpte ny våg)

Grattis Vimsig! Det beror nog inte bara på vågen!

Jag har inte lusläst alla inlägg men har förstått att ett par personer här är frustrerade och förvirrade av olika råd och av att de inte lyckas gå ner i vikt. Har all respekt för att det inte alltid är lätt! Själv har jag hållt på i ett år och åtta månader och har periodvis experimenterat en hel del med min kost för att försöka förstå vad som funkar på just mig.

För det är ju det som jag tror kan upplevas jobbigt av en del - det finns inte EN "modell" av LCHF som funkar för precis alla. Vissa måste läsa på, testa, läsa på mer, rådfråga, testa och testa igen. Medan andra tycks hitta sin modell på direkten. Kan tyckas orättvist. Jag tror att det beror på ens historia, ålder, startvikt, kunskap och vana att skilja på hunger och sug, nuvarande och tidigare sjukdomar, medicinering, med mycket mer. KiF är en bra idé- och inspirationssajt för såna frågor.

Jag gick ner en hel del det första halvåret men jag varken vägde eller mätte mig (märkte av det på kläderna) men sen dess är det svårare. Och jag har måååånga kilon att gå ner. Men nu tror jag att jag vet vad hur jag måste göra. För att det ska funka att gå ner i vikt för mig måste jag vara mycket strikt - bara animalier och fett, i princip - men jag fixar inte det någon längre tid i taget. Så nu ska jag börja testa något annat - att äta mer sällan. Rejäl frukost och middag och kanske bara lite snacks däremellan.

Jag ser inte LCHF som en viktfix. Jag ser det som ett sätt att bli hälsosam, bli av med sockerberoende, astma, ständiga förkylningar, magproblem, trötthet, med mera. Viktnedgången kommer nog såsmåningom med tillräckligt mycket tålamod och experimentvilja!

#41. Vi får alla, precis som du skriver, testa och testa igen för att hitta vår egen väg - för SÅ lätt är uppenbarligen inte LCHF för alla. Tråkigt nog framställs ofta vikt-och hälsometoder i halleljuja-körer, som dunderkurer och helbrägdagörelser - vilket de sällan är.

MEN jag undrar om det är så hälsosamt att bara äta två mål om dagen. Kroppen sänker sin ämnesomsättning när du inte tillför energi. Har du testat med tvärtom - att äta lite och ofta?

Intermittent Fasting är ju något som ska funka för att öka ämnesomsättningen, och praktiseras av en del muskelbyggare (tror jag), så det är inget nytt. Ohälsosamt är det inte.  

En person som äter kolhydrater behöver nog äta oftare för att slippa blodsockerdipparna. När man håller sin blodsockerkurva på en låg och jämn nivå med LCHF så är man inte beroende av att äta lika ofta eftersom man ju slipper dipparna.

Grejen för mig är att på helger och under semestrar så äter jag normalt bara två mål om dagen så jag tror att jag äter en stor lunch på jobbet mer av "vana" än av hunger. Det kan gott och väl räcka med fika med lite tilltugg mitt på dagen. Jag ska i alla fall testa.

Om jag äter lite och ofta har jag svårare att skilja på hunger och sug.

Jag som har varit med ett tag har läst lite av både det ena och det andra om kosten. Mitt intryck är att den för de allra flesta gör under med hälsan. Det har den definitivt gjort för mig! Och det känns viktigast. Jag har inte bråttom eftersom jag inte vill gå upp alla kilon jag har gått ner. Ju längre tid viktnedgången tar desto mer beständig blir den tror jag.

Du är säkert mer påläst och har rätt men vad jag läst, hört och förstått ställer kroppen in sig på den förbränningsnivå som krävs. Om man inte tillför kroppen energi under långa stunder sänker den förbränningen för att spara eneri och vice versa. Men med LHCF funkar kroppen kanske annorlunda?

Det stämmer, när man äter LCHF så fungerar inte kroppen som när man äter kolhydrater. Kroppen ställer om från kolhýdratförbränning till fettförbränning och energi/kalorier ut och in fungerar inte så som kolhydratsförespråkarna vill tro. Man får helt enkelt lära om och tänka om

Med LCHF blir kroppens egna hunger- och mättnadssignaler tydligare och det är dem man ska följa. Man lär sig vad som är hunger och vad som bara är sug efter något litet eller bara behovet av något att knapra på.

Det viktiga är att man totalt sett inte äter för lite, och det ser jag till i och med att jag äter ordentligt övriga mål. Det finns många här som äter två gånger om dagen och de som bara äter en gång. Det senare har jag inte testat men jag tror inte att jag skulle fixa att trycka i mig så mycket som jag behöver under bara en måltid.

Intermittent Fasting går i och för sig ut på att man äter lite en dag varvat med extra mycket mat nästa dag, eller något liknande. Jag är långtifrån expert på det, men det finns de här som är det, mikaelj till exempel. Men jag tycker att det verkar intressant och det vore värt att lära mig mer om och sen kanske testa också. Men nu börjar jag så här. Idag blev det kaffe och vatten med rullar av ost och smör och rullar av lufttorkad skinka och vitlöksost till lunch. Mums!

Hej,

Jag har ätit LCHF i snart tre år utan mer än i strt sett hälsovinter samt en omgivning som säger beundrande att jag gått ner så mycekt och i själva verket väger jag precis lika mycket som innan. Så det är inte förrän NU jag kommit till insikt at det är dags att 'Kill Your Darlings' - och det med råge.

Det är en hel del som numera går 'fetbort' - för jag kan helt enkelt äta för mycket. Läste trådarna om 'fasta' mm här å KiF och kom på om jag lade lunchen två timmar längre bort i tiden så gick det bra med mindre mat. Och så - det här med mellanmål - äta har blivit en vana PLUS att man emellanåt tappar greppet när man gjorde ett litet planerat avsteg senast. Alkohol är en bov här - för den gör mig hungrig.

För en månad sedan började jag ta tag i det där jag trodde jag visste kunde men inte såg - OCH äntligen händer det grejer.

Vad intressant, ingrid! Det är just sånt som jag försöker ta reda på om mig själv genom att testa mig fram. Och jag tror att det är det som andra behöver testa mer av, när de inte får de resultat de vill ha.

Sen ska man vara medveten om att kroppen inte alltid är överens med hjärnan om vad som är "normalvikt", vad gäller de som kämpar med de sista kilona…

Alkohol ställer till det för mig med pga att förbränningen går ner. Jag vet andra saker som jag måste vara försiktig med för att det ska funka. Men jag hoppas på att övning ger färdighet!

Annas handflatemetod: En handflata kött av ngt slag, en handflata ovanjordgrönsaker och en näve fett känns bekant. Är det inte den gamla vanliga tallriksmodellen, men här har man bytt ut den sista tredjedelen som i tallriksmodellen består av stärkelse (pasta, ris, potatis) med en näve fett?

Samt sliopat frukten till efterrätt. Och de nyttiga mellanmålen. Plus en måltid bort (-om man ska begränsa sig till att äta två ggr om dagen.)

Om den där näven fett betyder att jag måste avstå från frukten, knäckebrödsmackan klockan tre och helst bara äta två ggr om dagen så avstår jag hellre från den fet-lyxen och öser på med frukt och grönt, drar ner på resten samt helt undviker onaturligt socker, glutamat och alla tillsatser.

Och rör på mig.

Jag tror inte på dieter, jag tror på livsprojekt. Och Annas handflatemetod skulle jag aldrig orka med i längden.

Tack för detta forum. Om detta inte funnits hade jag fottsatt att överäta fett och protein och undrat vad jag gjort för fel…

Lycka till alla ni andra! Det är säkert nyttigt att äta så lite, jag skriver inte att ni har fel - bara att jag förstår redan nu att lchf inte är något för mig.

#48 Visst yalla, funkar det för dig så är det bra, så länge du inte lägger dig alltför lågt i fettintag. Alla måste ju hitta sin nivå som de mår bra av och kunna leva med. Jag har ju i hela mitt liv försökt dra ner på fett, äta fullkorn och mycket frukt - och det enda det ledde till var 40 kg för mycket, som dessutom är svåra att bli av med.

Nu har jag börjat äta bara två gånger om dagen. Jag har alltid avskytt att äta på morgonen, men har tvingat i mig frukost för att frukost måste man ju äta, det är det viktigaste på hela dagen. Men det här känns mycket mera rätt. Jag hinner bli rejält hungrig till lunch; jag känner mig varm så jag vet att förbränningen inte går ner; jag får äta en stor portion till lunch, vilket jag trivs med. Sedan äter jag oftast ett mindre mål på kvällen, för det avpassar jag mer efter hur hungrig jag är. Kanske kommer lunchen att minska framöver också.

Ja tyvärr är det ju så att jag ju inte trodde jag hade några stora avsteg/undantag, men det tar tid å komma fram till att man har det TROTS ALLT. Och det är viktigt att itne skuldbelägga detta - men det är det som är skillnaden till syvende å sist. Livsinställning - tillvaron, hur man hanterar saker och ting och hur man lever. Vill snarare prata om det än å peka på stress - yesyes, stress ställer till ofantligt mycekt dumt i kroppen och kan göra att man går upp mycekt mer - stressen för mig gör att jag äter mer av ren vana, och stressen kan ge mig sug.

Och så trodde ju jag att pyttelite socker nån gång kunde man leva med. Creme fraiche var ju fett och så bra å ta i större mängder.

Nu vet jag bättre. Det handlar inte om att avstå det handlar om att resonera och lägga sig på en betydligt enklare och mindre komplicerad nivå när det gäller mat. Bara för det är ett så stort utbud i affärerna innebär det itne att jag per automatik har 'rätt' till att äta allt - att jag får innebär inte att jag borde äta - mycket / ofta /och 'frossa'.

Kallas viss belöningssystem, men det handlar om så mycekt mera. Livsstrategi?

Lycka till Yalla! Jag tror inte heller på dieter. Detta är mitt livsprojekt  Och jag mår SÅ bra av det!