Just när pizzan landar i magen tar LCHF.aren mest skada

Blodsocker och insulin rusar spikrakt upp i en oförberedd kropp.

Tarmflora och matsmältningsenzymer för gluten och fibrer finns inte i tillräcklig omfattning

Vikten (mest vatten iof) drar dessutom snabbt uppåt när glykogen lagras in i kroppen.

Blir fusket inte alltför ofta vinner ändå LCHF.arens kropp ändå till slut.

Tror att varje dag på man har med lågkolhydrat ändå är det som ger utslag i längden

Ingen av dem kommer ta någon skada på längre sikt av just pizzan. På kort sikt kan den som vant sig av med skräp- och mjölmat ta störst skada då pizzan kan trigga begär efter mer sött/stärkelse, eller få dem att må dåligt för att kroppen inte längre är van vid sådan mat, man har ju hört om de som inte ens kan äta en halv potatis längre utan att få stora problem med magen, huvudvärk eller liknande. I fettlagringssyfte lär väl den som oftast har låga insulinnivåer ha en fördel mot dem som alltid har höga, något enstaka snedsteg för en lågkolhydratätare leder knappast till fettinlagring, faran är om snedsteget inte blir bara ett utan att man dagen efter pizzan också tillåter sig pasta, och dagen efter läsk och godis, och dagen efter potatis osv, då slocknar fettbrasan och kroppen ställer in sig på lagring istället.

Förutom alla besvär som abstinens, magont, blodsockerrusningar osv så är min fundering att man vid en platå på detta sätt kan chocka kroppen för att sedan fortsätta viktnedgång genom att gå tillbaka till LCHF-kosten direkt dagen efter pizzaintaget.

Någon annan med teorier kring detta?

Så länge ingen av de två är sjuka så händer inget speciellt förutom att magen blir chokad.. och förhoppningsvis mätta rätt länge!

Jovars.. tror på att falla av banan någon gång då och då är något naturligt.. antagligen inget skadligt iallafall.. om inte annat så upptäcker man att det inte var så himla gott o märkvärdigt som man föreställt sig!!

Tja, det känns ju rätt naturligt att variera kolhydratintaget… Hittade våra urfäder ett område med fina bär eller frukter så nog lär de ha satt i sig massor på en gång. Knappast tänkt att nej, jag äter bara lite nu så kan jag spara lika mycket till imorgon, och dan efter det. Att "chocka" kroppen kanske inte är så mycket chock egentligen?

#5 Och var skulle de hitta alla dessa bär och frukten på savannen?

#6 Men det finns ju ursprungsbefolkningar som mått bra på kolhydrater också, tex Kitava. Och läser man Weston Price så är de två första exemplen från Schweiz och Yttre Hebriderna där man ätit bröd resp havre som en del av kosten.

Eftersom många inom LCHF-rörelsen har stora problem med att äta kolhydrater pga diabetes typ2 eller stor övervikt pga långt gånget metabolt syndrom så blir det lätt så att man drar slutsatsen att alla kolhydrater är lika farliga men det vore högst osannolikt om man tittar på ursprungsbefolkningarna. Jag tror inte man utvecklar metabolt syndrom på bär eller potatis eller andra icke raffinerade kolhydrater under förutsättning att man använder traditionella metoder som blötläggning och fermentering mm vid tillagningen.

För att återknyta till trådens ursprungsfråga så verkar mycket tyda på att LCHF är en metod att hålla blodsockernivån på en lagom nivå, men det verkar mer tveksamt om insulinkänsligheten blir bättre. Och den stora frågan är väl om det överhuvudtaget går att förbättre när man en gång fått en minskad insulinkänslighet.

Att jag tog pizza som exempel var för att den är ju ganska så fet i sig och faktiskt väldigt tunnt med bröd. Har ingen koll på hur mycket kh det är i en pizza..

Hur som helst så smällde jag i mig en hel pizza igår kväll och jag tycker inte det hände något speciellt. Inte ens blev jag risig i magen. Konstigt nog. Gick ner och körde hård intervallträning nu precis på gymmet och tyckte varken att jag presterade bättre eller sämre.
Tillbaka på LCHF idag.

Verkar som man kan ta 1 avsteg i veckan utan att falla dit. Men då inte en hel dag utan en måltid endast. (som jag gjorde igår)

I mitt exempel ovan tror jag det blir större chock för den som äter minimalt med fett att plötsligt smälla i sig en pizza än en som är van vid mycket fett. Minns det från mina fettskrämda dagar. Då satt man på toa hela kvällen efter man intagit en fet måltid.

Funderar också på om inte många pizzerior gör pizzadegen långt i förväg och förvarar den i kyl tills det är dags att baka ut och om det bryter ner fytinerna i mjölet mer än det snabbjästa brödet vi kan köpa i affärerna.

Jag har också funderat på det där. Igårkväll åt vi på restaurang. Huvudrätten var inte så farlig: Entrecôte och smörstekta champinjoner, några körsbärstomater, broccoli och blomkål. Helt OK! Men så tog jag potatisgratäng till det. Tyckte det var det bästa alternativet eftersom det är grädde i den. Så lite potatis fick jag i mig. Men sen tog jag en glass till efterrätt, så där sprack definitivt måltiden.

Nå, magen reagerade inte direkt, däremot har både jag och hustrun sovit oroligt i natt och drömt vilt. Så kanske det är en reaktion på maten.

Nu har jag, under min dryga 2 månaders tid som LCHF:are gjort så här ett antal ggr eftersom det har avverkats en del födelsedagar med kak- och tårtkalas. Då har jag inte sparat mig utan ätit efter lust. Jag har inte noterat några större besvär, och inga negativa effekter på viktnedgången.

För mig är det ett tecken på att man kan unna sig lite av det goda, som man trots allt får avstå, lite då och då. (För jag tycker fortfarande att sötsaker är goda, även om jag inte behöver alls lika mycket av det längre för att bli nöjd!)

# 8 Ja, du tänkte så - både fett och kolhydrater, och är det då värst om man är ovan vid fettet eller vid kolhydraterna? Svårt att säga, men är man van vid stora blodsockersvängingar och har mycket insulin i omlopp kanske fettet lagras in på en gång, om kroppen skriker "ja, äntligen lite vettig näring!"? Nej, jag vet inte.

Jag gör också avsteg nån gång i veckan utan att märka nåt speciellt (eller jo, magen kajkar av mjöl och öl…). Vattenvikt förstås, som försvinner efter ett par dagar, men då jag inte är ute efter att gå ner i vikt så spelar det ju ingen roll. Jag minns från "mitt förra liv" att jag också blev dålig av för mycket fett, särskilt grädde. Så det kanske är pest eller kolera ändå?

# 6 Har alla ursprungsbefolkningar levt enbart på savannen och enbart på animalier? Olika bär och frukter har ju sin mognadssäsong som är kort och intensiv, och då faller det sig väl rätt naturligt att man äter dem likadant också - mycket och bara under en kort period.

Hej!

Min erfarenhet är att det t o m kan vara bra med ett "snedsteg" då och då. Har ätit LCHF i ca 2 mån, början var jättesvår, var riktigt låg, fick världens PMS, och mådde allmänt dåligt. Sen blev det riktigt bra, men ingen viktminskning, gick tvärtom upp 2 kg. Mådde finfint dock. Förra veckan fick jag hjärnsläpp, åt två(!) glasstrutar i rask takt (gillar faktiskt inte ens glass…). Tre dagar senare kändes kläderna lösa, magen plattare än förut, - 1,5 kg på vågen. Har inte trillat dit igen, mår bra på LCHF, men trots att detta var en enda isolerad händelse, tror jag att det absolut inte är ngn katastrof att frossa i kolhydrater nån gång då och då, bara man inte halkar av LCHF i längden. Jag tror precis som många andra att man ska överraska kroppen då och då, den vänjer sig fort. Träningen måste man ju också variera för att få resultat!