För att D vitamin ska bildas krävs uvb strålning,  och det krävs en viss intensitet. Om det jag läst stämmer så även mitt i sommaren är strålningen endast stark nog när solen är högst på himlen, typ 10-14. För "bränna" krävs inte lika starkt solsken. Och ju mer solbränna du har ju mer exponering behöver du för att bilda D.

Brun blir man primärt av UVB men UVA fungerar också om inte lika effektivt så intensivar strålning krävs för att ha någon effekt, de flesta solarier baserade på UVA vilket är anledningen till att solarier inte ger dig vitamin D. Ett problem är att UVA har kortare våglängd och tränger djupare ner i skinnet och ställer till det och är den stora skurken när det gäller skin cancer. Och de flesta solskyddsmedeln som finns filtrerar bort nästan all UVB men ganska lite UVA vilket gör det ganska idiotiskt. bättre att gå med tunna heltäckande kläder om man vistas långa tider i solen.

#1:

Okej, tack för svaret. Det var som jag trodde, fast jag inte ville tro det…

Kortfattat är det UVB-strålarna som skapar vitamin D3 när de träffar huden. UVB är kortvågigare än UVA och filtreras bort i atmosfären om solen står lägre än 45 grader över horisonten (gäller vid klart väder). När står solen i 45 grader är lätt att se genom att observera sin egen skugga - om den är lika lång som du själv är (när du står upp…) så står solen 45 grader över horisonten.

I södra Sverige står solen lägre än 45 grader mitt på dagen från slutet av augusti till slutet av april. Under denna period kan man alltså inte få någon D3 alls via solen. I södra Sverige har vi alltså mer eller mindre UVB under 4 av 12 månader - en tredjedel av året. Då vi har som mest UVB är i slutet av juni då den står över 45 grader mellan 10:30 och 15:30 (sommartid) d v s under fem timmar. Mängden UVB är som störst när solen står som högst, d v s mitt på dagen.