Härligt!

Även om inte alla runt oss hänger på finns det i alla fall lchf-alternativ på släktkalasen och vid arbetsplatsträffarna på jobbet är det snarare lchf men med bröd för den som vill ha det.

Ja, det sprider sig som en löpeld. Tror jag är uppe i 20 vänner som börjat, minst! :)

Kul att höra verkligen!

En del ser lite skrämda ut när man pratar om det, men jag pratar ändå hej vilt om det åt höger och vänster. Det är ju så många (bara) fördelar!

japp, 2 systrar, sambo, pappa, mamma, kusin har alla gått över till lchf sedan jag började!

Jag har inte nån som direkt börjat med det, men att kolhydrarer inte är ett måste börjar folk acceptera o jag slipper försvara mig, det känns oändligt skönt!

Min mamma har (KORS I TAKET) fattat poängen tror jag. När han är hemma i vardagen så lagar hon mest lchf efter att ha läst en av Annikas böcker. Jag har pratat om detta och berättat för henne om kosten många ggr men när jag säger det så vill hon inte lyssna. NU när hon däremot har "kommit på det själv" så säger hon till mig hur bra det är osv. Jag påpekar då för henne att jag har sagt det länge. Ja, ja…mammor är mammor. Huvudsaken är att hon har kommit på hur bra det är. Min lillebror (18 år) gick inför mitt bröllop i somras ner 10 kg med lchf för han och mamma körde det ända tills vi gifte oss i augusti. Så glad, stolt och fin har jag inte sett honom på många år då han har varit överviktig sen han var ca 10 år.

I övrigt är det inte många som kör som jag. INGA vänner, vilket är rätt tråkigt och jobbigt ibland. Min sambo äter det jag lagar plus potatis, pasta, ris och bröd. Men han accepterar mitt sätt att äta och är ingen godisgris/kakmonster så det är ganska lätt.

Jag kan inte längre räkna alla som börjat på inspiration av mig och min familj - roligt är det i alla fall.

De som står en närmast och som man tycker borde förstå är svårast. Jag tänker ofta på det där med att "bli profet i egen stad"

Vad roligt, Jerker!

Jag är fortfarande UFO:t i sällskapet. De flesta runtomkring accepterar dock mitt sätt att äta.

Min mor har dock svårt att komma ihåg(efter ca 7 år )att det är sockret och mjölet jag inte vill ha. Hon gör tårtor med mindre och mindre grädde på för varje gång(det enda på tårtan som jag hade velat ha)men hon tycker att jag är ståndaktig när jag står emot…

#8: Mödrar har ofta den "defekten" att de inte kan ta in vad deras barn berättar. Lite som att komma ut som homosexuell och mamman låtsas som inget och fortsätter undra när sonen ska träffa nån trevlig flicka…

Med tanke på hur snabbt det sprids kring vissa av oss så kan man ju hoppas att LCHF går som en löpeld över landet. Såg att LCHF-magasinet fått 3000 prenumerationsanmälningar, och det är ju fantastiskt!

De flesta i min närhet äter LCHF nu mera. :) Mamma Pappa barn arbetskamrater mm…

#9 Ja, så verkar det vara med mödrar.

Idag har jag varit på kalas där min mor också var med.

Hon sa:- Jaså, ska du inte ha någon tårta?

-Vilken karaktär du har!

Jag förklarade igen att jag INTE äter socker och mjöl och därför avstår tårtan och att jag INTE har varken sockerbehov eller sug.

Då sa hon:- Ja, jag har hört att man kan bli av med ett sockerberoende på 21 dagar. Kan det vara möjligt?

HALLÅ! Är det någon hemma?

Hahaha du är rolig

#12   

Roligt att det uppmärksammas iaf. Jag tror att de flesta köper att det inte är nyttigt med socker. Har bröder som fattat att man inte ska äta bröd, potatis och pasta och såna kolhydrater. Jag har en bror som äter vanligt i 8 månader och lchf i 4, det tycker han passar honom. Själv skulle jag bli besviken att gå upp alla kilona under 8-måndadersperioden. Men som Margareta skrev så är släkten värst.

Jag vill inte predika, bara upplysa hur jag själv äter.

Ha ha ha! Det låter som min mamma. Ibland undrar man…:)

Tänk om jag själv blir sådan?

Jag har flera tidigare arbetskompisar som börjat, min syster också, men inte mina barn! Så här är det mamma som önskar att de vuxna barnen skulle vara lite intresserade. Jag tjatar dock inte (det skulle inte hjälpa heller) utan vuxna får göra sina val själv. En av mina barnbarn har i alla fall lånat lite LCHF kokböcker från mig så hon kanske!

Min sambo hakade på innan jag själv ens hann börja. Nu kikar några arbetskamrater ner i mina lunchlådor, frågar och förundras hur jag står mig så bra på den maten. Min mamma fattar grejen och gillar tanken (duger gott för mig) och några kompisar har sagt "jag kanske borde också?!"

Imponerad av er som får bekantskapskretsen att fatta. Det lyckas inte jag med!

#18 Jag är också imponerad.

Här går det också trögt. Jag är iof inte ute och perdikar direkt men de flesta i min närhet vet ju om att jag äter annorlunda men verkar inte bli inspirerade.

Kanske får man ett större gehör om man går ner mycket i vikt?

Jag har ingen viktminskning att "visa upp", bara ett välmående.

Det kanske inte är så intressant som en kraftig viktminskning..?

Men det brukar kunna intressera folk att man kan äta massa goda såser, feta goda ostar och smaskigt kött utan att vare sig riskera höga blodfetter eller hjärtinfarkt.

Men fetträddslan sitter djupt i folklagren…

Jag önskar att jag kunde inspirera flera. Sov över hos en kompis i helgen och såg den mest fruktansvärda frukost: Havregrynsgröt med sylt och lättmjölk och ljust bröd med margarin och en liten smal ostskiva, till det ett stort glas juice. Själv åt jag rester från gårdagskvällens tacobuffé.

#21: Bara en reflektion: Svenska hotellfrukostar borde vara rätt bra ur LCHF-vinkel. Det finns oftast ägg, äggröra, bacon, prinskorv, köttpålägg, ostar, keso etc.

Jag har precis flyttat till Amsterdam och här är det Becel och andra margariner som gäller. På jobbet gör de stora ögon åt mina smörklickar på ägghalvorna, samtidigt som de skrapar ut en mikrodos Becel light på brödskivan. Som pålägg blir det gärna några tunna ostslamsor eller chokladströssel. Jag blir helt sjösjuk varje lunch och undrar hur de mår egentligen…

En av mina nya arbetskompisar är dessutom klart överviktig och verkar försöka banta på "vedertaget" sätt. Hon dricker någon sorts shake, äter riskakor med något slags lightgegga, avrundar med frukt… Undrar hur hon mår egentligen och om hon är hungrig hela tiden.

Någon kostdebatt eller allmän medvetenheten om fettets betydelse verkar knappt existera. I affärerna finns det ofta flera olika jättebra smörsorter, men de hamnar i skymundan av margarinerna.

#23  Strössel?!

Jo chockladströssel är ett klassikt smörgåspålägg i Holland.

Ja, och i Tyskland är det vanligt med olika chokladkrämer som pålägg, för att inte tala om vilka kolhydratbomber som finns i USA…

#22: En hotellfrukost kan se bra ut på lite håll men om man granskar innehållsförteckningarna är det inte lika bra längre. Ägg är OK (även om det nog är långt ifrån ekologiska ägg från frigående höns) men all omelett och äggröra brukar göras av äggpulver som förutom av ägg görs av stärkelsesirap och socker. Bacon brukar vara den billigare sorten som är späckad med salt och socker medan prinskorvsskinnet är fyllt med läbbiga kemikalier och lite kött.

Pålägg såsom skinka och ost samt keso brukar dessutom vara av den magrare sorten. Jag säger inte att det är så här överallt men eftersom det är pengarna som styr så kan du inte vänta dig några högklassiga varor på frukostbordet. Be gärna att få se förpackningarna nästa gång.

#27

Det är väl som vanligt att allt är relativt.

Dvs bacon(späckad med druvsocker), mager skinka osv är väl trots allt ett bättre alternativ än t.ex. vitt bröd med marmelad och Oboy.

Man får göra så bra val som det går helt enkelt.

Annars kan det bli svårt att leva.

Äter på hotell kanske man inte gör så ofta.

Ja visst är det så. Det är ju bara om man är extra kolhydratkänslig som man behöver se upp.

#29 Ja, då är det nog bäst att fixa något eget eller specialbeställa på hotellet om det är möjligt.

Ska bo på hotell ett par nätter inom kort. Jag tänker iaf frossa i deras frukost! Jag tycker att det är tillräckligt bra för ett enstaka tillfälle!

Min fru rapporterar ständigt om hur den ena arbetskamraten efter den andra ansluter sig! Och så kommer små förtjusta utrop: Får man äta så här mycket ägg och grädde?!! Jag mår så bra; jag har aldrig mått så bra! osv.

Lite skräckblandad förtjusning… *L*