Såvitt jag vet så är det omöjligt men det kanske finns något undantag så jag petar upp frågan till de som är klokare.

Kroppen kan såklart lagra in fettkalorier som fett i kroppen, men för att kroppen ska lagra in fett i kroppen krävs signaler från kroppen om att det är dags att lagra, och de signalerna kommer från sockerintag, eller ett så stort proteinintag att överskottet omvandlas till socker. Äter du bara rent fett lagras det aldrig, hur mycket du än äter, men äter du mycket kolhydrater tillsammans med fettet och inte kan omsätta dem enkelt lagras kalorier från både fett, socker och protein in som fett i kroppen.

Den kända karnivorförespråkaren theBear inleder sin första tråd med det här: 

_"The body cannot store dietary fat, there is no mechanism for transport across the adipose cell's wall, nor can it 'burn' carbs, which actually are toxic in more than the tiny amount required by the brain and a few other structures. The body converts dietary carbs (all convert to glucose as they are absorbed) into body fat. The conversion mechanism requires insulin which is very tissue-damaging. It is correct to say that dietary carbs are the base cause of both heart blockage and diabetes, (not a disease). "

På  svenska:

"Kroppen kan inte lagra dietfett, det finns ingen mekanism för transport över fettcellens vägg, inte heller kan den 'bränna' kolhydrater, vilka egentligen är giftiga i doser större än den lilla mängd hjärnan behöver, samt några få andra strukturer. Kroppen omvandlar kolhydrater (samtliga omvandlas till glukos allt eftersom de absorberas) till kroppsfett. Omvandlingsmekanismen kräver insulin vilket är väldigt skadligt för vävnaderna. Det är korrekt att påstå att kolhydrater är grunden till både hjärtkärlsblockering och diabetes (inte en sjukdom)."_

Fett sitter fast på ett glycerolskelett, så 10% av energin från fett blir glukos.

#4 Kan du förklara lite närmare?

Det är väl insulinet som ger order till cellerna att lagra fett och eftersom fett inte höjer blodsockret som kolhydraterna gör, då höjs inte detta hormonet och då blir det ingen fettlagring tror jag. Eller?

#3:

Många fel i de där meningarna…
Uppenbarligen ingen kunnig på ämnesomsättning som skrivit det

#5

Vilken del av min text vill du att jag skall förklara närmare?

(se Wikipedia-artikeln: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fett)

#6

Nej, insulin stänger mestadels bara av lipolysen.

Fett lagrar in själv på fastenivåer insulin, men med låga insulinnivåer kan det även ta sig ut ur fettcellen.

så om man bara åt fett så kan det ändå lagras alltså?

Överskott av protein försvinner främst ut med urinen, så att konstant äta massor av protein är bara dyrt och dessutom så försämrar det proteinupptaget eftersom kroppen försöker förbränna proteinet så mycket den kan som energi (protein är ingen effektiv energikälla).

Att variera proteinintaget kan alltså vara en god ide, högt intag under träningsdagar och lågt nära minimum behovet under vilodagar. Lågprotein-dagarna effektiviserar proteinlagringen vilket gör att kroppen överkompenserar extra mycket under träningsdagarna när man höjer proteinet och man bygger snabbare muskler.

fast jag undrar över fettet.

Lite förenklat kan man säga att fett är uppbyggt av tre fettmolekyler och en glycerolmolekyl.. detta kallas för triglycerider och är kallas i dagligt tal bara för fett!!

När du äter detta fett så spjälkas det i tunntarmen till fettsysror och glycerol.. på så vis transpoteras det genom tarmväggen.. på andra sidan sätts det ihop igen till triglycerider.. för vidare transport till levern.. som pacakar om det för transport ut till olika användare eller för lagring!!

När cellen sen bryter ner triglyceriden kan glyceroldelen omvandlas via glukoneogenesen till glukos!

Kroppen kan även brýta ner fettväv om den känner att den behöver mer glukos!!

Fett lagras hela tiden.. då vi alltid har insulin i våra ådror.. egentligen så byts det ut fett hela tiden.. det pågår samtidigt en inlagring och ett uttag.. fett har även i kroppen ett bästföre datum!

Skillnaden är att antingen så dominerar inlagring eller uttag.. efter en måltid så dominerar inlagring.. och om det gått några timmar efter måltiden så dominerar uttag ur fettväven!!

Sen så är dessa processer beroende av att man har "normala" hormonnivåer.. speciellt du att man inte har såpass hög insulinnivå att uttag hindras eller bromsas.. då blir du hungrig fasten du välfyllda energireserver att ta utav!!

Det är altså främst hormoner som reglerar inlagring/uttag ur depåerna.. därför skall man undvika mat som hindrar denna process.. speciellt de som är känsliga!

Sen så finns det även ett sätt där fett triggar inlagring av överskott och detta kallas för ASP.. och det är då långa fettsyror transporteras in i kroppen via kylomicroner.. ASP triggas av kylomicroner vilket leder till att en viss mängd lagras.. men det avbryter inte lipolysen eller fettoxideringen!

Kolhydrater kan altså inte bildas i kroppen av fettsyror utan bara av den glycerolmolekyl som kom med triglyceriden in med födan!!

#11 Jag rättade ditt påstående att överskottet av protein omvandlas till kolhydrater.

Nästan allt fett vi äter hamnar dock i kylomikroner efter lymfsystemet. Kylomikronerna (ett av lipoproteinerna) har dock inte levern på sin adresslapp. Det är bara vissa triglycerider som efter lymfan packas i HDL (ett annat lipoprotein) med adresslappen levern, t.ex MCT som finns i exempelvis kokosfett.

Är du säker på det.. för jag har läst annat??

"Medium-chain triglycerides (MCTs) are medium-chain (6 to 12 carbons) fatty acid esters of glycerol.

MCTs passively diffuse from the GI tract to the portal system (longer fatty acids are absorbed into the lymphatic system) without requirement for modification like long-chain fatty acids or very-long-chain fatty acids do. In addition, MCTs do not require bile salts for digestion."

http://en.wikipedia.org/wiki/Medium_chain_triglycerides

Jamenar.. man vill ju inte slakta alla heliga kor!!

Kanske var lite snabb där, har inte tillgång till biblioteket nu. Det intressanta ur frågeställarens synpunkt är nog dock att det mesta dietära fett vi i praktiken äter går genom lymfan och hamnar i kylomikronerna, och att det som inte används lagras även om man bara äter fett.

Japp, fett behöver inte insulin i egentlig mening för att lagras utan det går lika bra med ASP som Zepp skriver.
Skillnaden mellan dem (ASP/insulin) är att insulin dirigerar LPL (enzymet som skickar in fett i celler), blodet (ökar blodflödet i fettväv för inlagring) samt slänger in socker i fettcellerna som sedan bildar glycerolen som låser fettsyrorna inne i fettcellen - något jag inte tror ASP är kapabelt till.
Även med högt insulin slipper hela tiden fettsyror ut ur fettcellerna, men så länge insulinet är högt så dirigeras de tillbaka istället för att gå till muskelcellerna och förbrännas, där de åter igen kopplas fast till en glycerol bildat av socker.

Kolhydrater kan bildas av fettets glyceroldel till maximalt 5% (dvs 10% av fettet blir glukos) och även protein kan tillgodose kroppens glukosbehov - åtgår 1,6g aminosyror för varje gram glukos (lever klarar att bilda max ca 8g glukos/h från aminosyror). Dock har man inte lyckats påvisa blodsockerhöjning av vare sig protein eller fett.

Vad ni kan! Jag är glad om jag kommer ihåg bankomatkoden… :-|

(protein kan höja blodsockret hos diabetiker genom glukagon)

(#18 - Om du skickar kortet och koden till mig så kan jag hålla koll på dem och hjälpa dig när du behöver komma ihåg dem…!)

#20: Jag har ett hål i sidan på min bärbara som kortet passar precis i och så får du koden i PM. OK?

#21 - Kod i PM-format går alldeles utmärkt! Du kan skicka det i vilket format du vill - se bara till att jag har en kodknäckare oxå (ej nötknäppare). Annars kan jag ju inte hjälpa dig när minnet sviker…

Låter ju bra om din bärbara kan skicka över kortet oxå - du slipper undan portokostnaden på det sättet. Funkar det inte så säg till, så skickar jag ett förfrankerat kortkuvert.

Förlåt, TS, det blev alldeles för OT! 
En väldigt intressant tråd - som har lärt mig nå't nytt igen. Det är imponerande hur mycket kunskap som finns här på KiF! Fast ibland tycker jag all kunskap låter mer som 'hemliga koder' för mig…

Frågan är om vi kan vara överens om att fett (triglycerider) kan bilda kolhydrater (glukos) i kroppen??

Men vad jag förstår är det samma lite flummiga påstående som att hjärnan behöver kolhydrater!

Och om jag fatta det hela rätt så kan bara glycerol omvandlas till glukos av Glukoneogenesen, vilket vad jag förstår bara inträffar när kroppen bryter ner fett till energi!

Och fett används som energi när det inte finns tillräckligt med blodsocker.. vilket jag då drar slutsatsen utav att det inte lagras utan är till för att förse hjärnan med glukos!

Så jag kan svårligen se att detta glycerolglukos på något sätt lagras!

"Gluconeogenesis (abbreviated GNG) is a metabolic pathway that results in the generation of glucose from non-carbohydrate carbon substrates such as lactate, glycerol, and glucogenic amino acids.

It is one of the two main mechanisms the body uses to keep blood glucose levels from dropping too low (hypoglycemia)."

http://en.wikipedia.org/wiki/Gluconeogenesis

På ett sätt lagras det ju ändå… som glycogen om de lagren inte är fyllda. Men är de lagren fyllda tror jag inte att glucogenesen resulterar i större glukosproduktion än vad som hjärnan behöver, för som Pasi skriver har man inte visat på blodsockerhöjning.

chilisalsa, ang #3:
Den som uttryckte sig så är/var kemist.
http://en.wikipedia.org/wiki/Owsley_Stanley

Oavsett vad biokemiböckerna säger så har han haft nästan 50 år på sig att forma sin åsikt, efter egna erfarenheter.

#23 Nä, precis - när blodsockret är lågt så används sockret (bildat eller äten glukos) till annat än att låsa fettet i fettcellerna - vilket ju är fullt logiskt eftersom kroppen ändå behöver bränna fett då för sitt energibehov.

#19 Inte enligt metastudier i ämnet - ingen studie på proteinets blodsockerpåverkan visade på någon blodsockerhöjning, vare sig för friska eller diabetiker, sammansatt måltid eller protein ensamt. Har lagt länk till metastudien tidigare i nån "protein höjer blodsocker-tråd" (vet vad som stod i den men inte var jag har den).

#25 Han är ju min idol … men han har nog fel då han säger att inte dietfett kan lagras. Lagringen är kroppens sätt att hjälpa oss så vi slipper äta varje timma på dygnet - ett energilager att ta av.

Jösses! Ni är ovärderliga allihop! Intressant läsning må jag säga…

#26 Hmm…. Det är inte vad t ex Atkins & co. säger, om att minska på mängden protein. Eller har det kanske bara att göra med att en del aminosyror är glukoida, så att glukosbidraget från proteinit i sig blir för stort?

#25

Det må så vara men det han säger om att att vi inte kan lagra dietfett är helt enkelt fel. Dietfett hamnar i blodet i kylomikronprotein som kan tas upp av både muskelceller och fettceller. Cellerna har ett enzym som hydrolyserar fettet till fri fettsyra som tar sig in i cellen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Lipoproteinlipas ). I cellen finns glycerol som fettsyran slås ihop med till en triglycerid igen (fett). När det sedan behövs för energi så hydrolyseras det igen för att ta sig ut genom cellmembranet. Fasteinsulin räcker gott för för den processen. En anledning till att typ 1 diabetiker magrar är sannolikt att bristen på insulin gör att LPL produktionen är för liten eller obefintlig vilket gör att de inte kan lagra dietfett på samma sätt som friska.