Vrålhungrig!
Hej,
Jag har börjat med LCHF sedan en månad tillbaka. Så sent som för en vecka sedan var jag mätt och belåten redan efter ca 1000 kcl/dag och jag fickverkligen anstränga mig för att komma upp i 1300-1400 kcl/dag. Nu har jag dragit ner kolhydraterna ytterligare lite (max 20 gr /dygn nu) och ökat på fettet. Har kämpat mig upp till 1500-1700 kcl/dygn. 1700 kcl påstås (av bl a SSS) vara en bra ribba för att säkra en viktminskning i lugn takt.
Men nu har jag blivit vrålhungrig istället. Jag är hungrig jämt, hela dagen! Känns som jag har ett stort tomt hål utan botten i magen. Igår åt jag ca 1900 kcl och var ändå lika hungrig. Lika illa idag, jag kan inte tänka på annat än mat! T ex åt jag en entrecote på 180 gr med ovanjordsgrönt + sås på CF. En liten stund senare klämde jag i mig 50 gr osockrade blåbär och 2 - 3 dl vispad grädde, fullfetvarianten. Men jag kände inte minsta lilla tecken på mättnad, inte för en sekund. I vanliga fall hade jag blivit jättemätt av en sådan portion. Suck!
I genomsnitt ligger min matfördelning så här:
5% kolhydrater, 23% protein, 72% fett. Registrerar allt i Min Mat. Jag är ca 162 cm lång och väger ca 72 kg. Därför tror jag att runt 1700 kcl/dygn borde vara lagom för mig. Går ner i vikt, ca 1 kg/vecka.
Jag har redan tröskat mig igenom omställningsbesvär, frågan är om detta är våg 2 i omställningen?Men hittar inget om detta i de beskrivningar som finns på LCHF sajter. Jag fått sömnproblem senaste veckan, som jag skrev om i en annan tråd. Vet att det kan ställa till det för kroppen så frågan är om detta är boven. Har börjat ta syrahämmande för magen ifall det är den som plötsligt reagerar. Vet ju att ökad magsyra kan ge en slags hungerkänslor.
Någon som kan tipsa mig om hur jag ska hantera min enorma hunger eller som har någon idé om vad den kan bero på? Tacksam för alla råd, för det är sååå jobbigt att vara så oerhört hungrig hela tiden. Trots smör, brieostar, grädde, CF, ägg, bacon och jag vet inte allt jag stoppar i mig. Tror jag skulle kunna äta minst det dubbla mot idag och ändå vara hungrig men då skulle jag gå upp i vikt istället för ner. Och det var inte det som var tanken

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Ät mer om du är hungrig.. så är det för de flesta i början.. antagligen hjärnan som ropar "ät mer jag får sockerbrist"!!??
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
#1 Tusen tack igen!
Haha… kul och pedagogisk film! Åt just 100 gr rökt lax + 50 gr brieost. Det hade samma effekt på hungern som om jag bara druckit ett glas vatten. Helt sjuk
Hm, om detta är ett vanligt fenomen i starten tycker jag det är synd att detta inte läggs in på alla listor som finns över omställningsbesvär.
#2 Folk tänker väl inte på att det är ett omställningsbesvär men här diskuteras det ofta. Det enda man kan göra är att äta, den glupande hungern brukar sällan hålla i sig mer än nån vecka sen dras portionerna ner igen.
Om ett par dar kan du börja analysera din hunger. Är du faktiskt hungrig eller är du bara sugen? Ofta är det mycket svårare att känna både hunger och mättnad med LCHF-mat, det är inte alls likadant utan kolhydrater men man brukar komma på det också efter ett tag.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
#3 Jag är helt grön här så jag har inte hunnit plöja igenom allt digra material här ännu. Men jag ska absolut kolla runt mer. Nej, det är inte sug jag känner. Det är jag rätt säkert på. Har testat mig lite med att t ex stå länge och kolla på choklad och bakelser (senast idag faktiskt). Men jag känner ingen alls lockelse. Det är en fysisk, mycket påtaglig känsla av att vara helt omättlit vrålhungrig. Magen fullkomligt skriker efter mat (utan att kurra) non stop. Som om den bara var ett stort tomt hål utan botten. Det konstiga är att jag var så mätt och nöjd de tre första veckorna. Men sen gick jag som sagt ner till max 20 gram kolhydrater/dygn. Och då började cirkusen

Då är det nog ändå hjärnans rop efter glukos. din kropp har väl helt enkelt inte ställt om tillräckligt för att göra tillräckligt för att hjärnan skall känna sig nöjd!
Och med tanke på ditt sömnproblem så verkar det stämma.. pröva att öka lite på kolisarna.. helst med grönsaker eller någon potatis.. så ser du om det är detta som är problemet.. därifrån kan du trappa ner sen!!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
#6 Ja,det var ju väldigt vad hjärnan min är envis och högljudd
Ska lyda ditt råd och genast öka på lite kolhydrater + äta en liten potatis under någon vecka. Förhoppningsvis lugnar magen och hjärnan ner sig då. Och så kanske jag får sova några timmar till!
Tusen tack för all värdefull hjälp!!!
Zepp,
Jag följde dina råd om att öka på kolhydrater en aning i form av grönsaker och lite frukt. Är väl uppe nu i en ca 26-27 gr kolhydrater/dygn jmf med tidigare 20. Och tänk, den bottenlösa vrålhungern försvann nästan direkt och jag sover mycket bättre
Kroppen "rusar" inte heller alls på samma sätt.
Vilken skillnad några futtiga kolhydrater kan göra!!! Nu fortsätter jag så ett tag och testar sen att gå ner till 20 igen. Funkar det inte, då vet jag var min kolhydratgräns går.
Tusen tack än en gång!

Bra.. försöka att hålla den nivån ett tag så du ser att det inte är något som kommer o går!
Jag tror nämligen av egen erfarenhet att det är glukoneogenes som sätter igång på kvällen.. och det gör den om du får lågt blodsocker.. eller iallafall att hjärnan anser det!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Men.. det är ju inget problem.
Drick några glas vispgrädde eller fet kokosmjölk innan och efter maten så kommer din mage att hålla käft. Så fort magen gnäller så är det bara att tanka på med mer grädde.
Kom igen. Va inte blyg. Drick en liter eller två om du orkar. Slår vad om att du kommer att bli extremt mätt.
Visst du kanske går upp några ett hekto eller två, men strunta i det. Efter några dagar borde din extrema hunger försvinna!
Det va väl inte så svårt?
