Jag ser det så här: kroppen skadas om den inte har fått bra och nyttig mat, fett m.m. Många av oss har ju gått upp i vikt pga att vi tagit bort fettet från kosten och JAG tror att kroppen mår fruktansvärt dåligt av att inte få fett.

Får kroppen inte fett så ställer den in sig på att det är svält, dvs den sparar allt som fettlager. Speciellt kolhydrater.

Det du menar som "en liten koständring" är väl inte så himla liten egentligen? Steget är rätt stort från att äta största delen pasta/ris/potatis med grönsaker, frukt och lite kött TILL att äta största delen fett+protein och lite grönsaker.

Jag tycker inte alls det är mirakulöst utan snarare tvärtom. LCHF är en hård kost, på det sättet att man inte får något gratis. Det tar lång tid för vissa att läka och vissa ser enbart viktnedgången som hägrar och väljer svältkurrer med pulver istället, för det viktigaste är att gå ner i vikt snabbt - oavsett om man förstör kroppen och går upp igen när man äter vanlig mat.

Då är det svårt att äta det som "experterna" säger är livsfarligt och att man kanske till och med går upp i vikt i början…

Som jag har sett det, så ju mindre fett man ätit tidigare desto svårare att gå ner i vikt och ju längre tid tar det innan kroppen läker.

Sen blir man inte superfrisk från allting av LCHF. Det är ingen magi, det är naturlig kost. :)

På samma sätt som att all ohälsa inte kommer från kosten utan från annat också och det kan inte botas med rätt kost.

Bara lite spekulationer här, även om det hänger ihop rätt bra om jag får säga det själv: Vårt kroppsfett är inte bara dökött som vilar runt midjan, höfterna eller var det nu placerar sig.

Fettet deltar istället aktivt i ämnesomsättningen genom att bl.a. skicka ut hormoner i kroppen. Har man då en "felaktig" fettsammansättning i kroppen, t.ex. om man har fått i sig mycket transfett från kakor och snabbmat, fungerar knappast hormonsystemen optimalt. 

Bra fett behövs även för uppbyggnaden av friska cellmembran i kroppen. 

Det kanske är så att den här reparationsprocessen som det talas om helt enkelt går ut på att balansera kroppens fettsammansättning? När fettvävnaden byts ut mot naturliga fetter rättar hormonbalansen till sig per automatik, som genom trolleri.

Ulf_S,

Intressant tanke. Jag har ju fått många tusen rapporter om hälsovinster och mirakulösa tllfrisknanden, men jag har inte haft någon vettig förklaring att komma med. Jag tycker att din hypotes är en av de bättre.

/SSS

Mycket intressant att läsa era svar. Tack så mycket!
Var kommer själva tanken/påståendet ifrån från början, att kroppen reparerar sig med hjälp av rätta sorterns fett?
Vem "kom på" att det är så, eller började tänka i de banorna? Hur kom han/hon på det?
Eller är det mer ett antagande kanske… Intressant det här.

Hm, den frågan (#4) var från 29 feb, kanske knepig att svara på. Tar upp ytterligare en fråga och tänkte att den kan passa i den här redan befintliga tråden.

Hur förklaras att kroppen bygger muskler enbart utifrån en koständring? Fram till att jag började läsa om LCHF så hade jag bara hört talas om EN variant av hur muskler byggs upp och jag trodde bara det fanns den - fysiskt hård belastning.

Men kan man ligga på sofflocket och läsa serietidningar och bygga muskler, bara genom att äta lchf? Tänker inte på värsta muskelbyggarna då, utan en slags normalvariant.

Muskler byggs ju faktiskt inte när man belastar dem, utan när man vilar efteråt. Själva ansträngningen bryter ner musklerna.

Ja, det har du ju faktiskt rätt i Aniara4….. har jag verkligen inte tänkt på.

Men utan den föregående kraftansträngningen händer väl inte samma sak under vilan eller? Varför lyfter de då tyngder, de som vill ha stora muskler?

Jag tycker också att Ulf_S teori verkar vettig.

Speciellt hjärnan behöver mycket av rätt sorts fett för att kunna byggas upp. Det finns en del  som tyder på att sjukdommar som ADHD och alzheimers beror på att man ätit fel sorters fetter (den första om man äter fel under uppväxten, eller om mamman äter fel som gravid, och den andra som resutlat av många års fel ätande), eller för lite fetter totalt, och att hjärnan då blivit uppbygd av fel sorts fett.

Sedan kan det finnas inflammationer i kroppen som orsakas av olika saker, t.ex. för lite omega 3 och för mycket omega 6, och då behöver väl skadorna dom inflamationerna har gjort repareras. Sedan skadar högt blodsocker kärlen, och då repareras dom.

Vad gäller vikten som tar tid på sig, om man har kaloribantar så blir kroppen mycket snål med att släppa ifrån sina fettlagrer en bra tid efteråt, eftersom den vill vara förberedd för eventuell svält som kanske kommer. Exakt vilken mekanism i kroppen som reglerar det vet jag inte.

Även stress kan ju minska med tiden på LCHF, på grund av bättre sömn t.ex., och stress blockerar ju viktnedgång, så den kan komma igång efter en tid på LCHF.

#8 Jag tänker mig att det är lite som med solbränna. När man utsätter sig för UV-strålning bygger kroppen upp ett skydd för att huden inte ska bli skadad. På samma sätt, när man belastar musklerna extra mycket så att de bryts ned litegrann, så bygger kroppen upp dem mer så snart tillfälle ges, för att man ska kunna tåla belastningen bättre nästa gång.

Verkar det rimligt?

#10: Absolut.

Men för att musklerna ska kunna göra det måste de ha rätt sorts byggstenar (protein och fett) tillgängliga. Finns det inte tillräckligt av detta kan musklerna inte byggas upp så mycket som kroppen vill.

Min tanke kring muskelbygge utan träning:
Är man då "normal-o-motionär" så kan en koständring där man tillför byggstenarna innebära att kroppen helt plötsligt kan bygga muskler så mycket den vill. Utan att man tränar mer. Och då blir man muskligare.

Om man bygger mer muskler än det man har användning för vet jag dock inte ;)

Jag är helt övertygad - och var innan jag kom in på LCHF - att mycket av adhd och liknande problem består av den minskade fettmängden i kosten till barn. På samma sätt som ökade allergier beror på att vi aldrig bildar antikroppar mot det man blir allergisk mot. Bakteriedödande medel, inga husdjur mm mm.

Det är ganska intressant med hormondebatten, jag har tex för första gången på många år haft mens utan att ha ont. Nja..jo..lite, men max 20% av vad jag brukar. Hade någon sagt det till mig innan, att mer fett - så får du inte ont i maggen, så hade jag trott att den personen var tossig rent.

Jag undra om denna tråds frågeställning, den om att reparera kroppen.

 Det har jag både läst och fått som svar när jag undrat om att 

vikten inte rör sig nedåt .

  Många vittnar ju om att de inte går ner, och så pratas det om att kroppen måste repareras först.

För mig låter det som teorier utan större relevans, då jag inte sett något forskningsresultat som beskrivit det. Eller har jag bara dålig koll?

Finns det en risk att förespråkare för Lchf drabbas av samma tunnelseende som  det rådande etablissemanget, och gärna bortser från det som inte stämmer med teorierna?

Jag har hållt på i några veckor. För mig är det tydligt att reparationsproccessen är aktiverad. Kroppen lägger sitt krut där i första hand. Viktminskningen kom först efer 5 veckor(jag har inte följd det slaviskt) Det som hände med kropppen var i nämd ording. Svullen mage försvann, tarmen rensade ut tarmplacket, beläggningen på tungan försvann, fotvårtan försvann, huden blev så smidig att jag kunde sluta med hudlotion, två tunna rynkor försvann, pormaskarna och mörkheten under ögonen försvann. Nu har jag även upptäckt att jag inte behöver tvätta håret varje dag och att jag inte känner mig smutsig om jag inte duchar direkt på morgonen. Så till slut har jag tappat två kilo. Det kanske säger något om hur det fungerar.

Mycket intressant!

#2 "Det kanske är så att den här reparationsprocessen som det talas om helt enkelt går ut på att balansera kroppens fettsammansättning? När fettvävnaden byts ut mot naturliga fetter rättar hormonbalansen till sig per automatik, som genom trolleri."

Om det är så här det fungerar så hur lång tid kan man tänka sig att det tar för fettvävnaden att bytas ut?

Själv har jag precis som #14 märkt av stegvisa förbättringar men känner att det är en del kvar.

#14

Det har vekligen fungerat bra för dig på så kort tid . Hur vet man att tarmen rensat ut tarmplacket? syns det på något sätt (som Gilian Mores poo-scooping?)

Jag tappade genast 3-4 kilo, men det är inte intressant, då det är vattenkilon. att byxrna sitter lösare på en beror kanske på vattenkilona, och inte minst avsaknanden av gaser, som tidigare fick en att svälla upp.

Att kroppen  skulle hålla på och repareras ett halvår innan den börjar ta av fettet är fortfarande ett resonemang utan större relevans vad jag kan se.

Tja, nånting händer ju i våra kroppar i alla fall. "Friska" människor slipper småkrämpor som man kanske inte annars tänker på, typ sura uppstötningar och gas i magen.

För mig som har fibromyalgi har jag märkt många hälsoförbättringar men vågen står dock still. Men musklerna har fått mer ork och uthållighet, yrseln har minskat, inflammatorisk värk har minskat avsevärt. Jag har blivit mycket mera rörlig i och med att den ständiga stelheten har gett med sig.

#16 Vet gör jag ju inte, men efter några dagar så fräste det till ordentligt. Oh my good, vilka läskiga saker som kom ur mig, som jag hade en gödselspridare där bak och vilken odör. Gasmaskvarning! Sen gick det över och jag behöver inte skura toan efter varje toalett besök och jag kan andas där inne.

_"För mig låter det som teorier utan större relevans, då jag inte sett något forskningsresultat som beskrivit det. Eller har jag bara dålig koll?"

_#13 olleronny
Jo, det var åt de hållen jag funderade när jag frågade. Nyfiken helt enkelt. Utgick väl i och för sig från att det som sagts är sant, men svårt att greppa och förstå. Tänkte också åt samma håll som du - om ev forskning eller "hur man vet". Självupplevt är roligt och inspirerande att få höra om. Men vore intressant att få veta lite mer fördjupat i vad som händer i våra kroppar under den så kallade reparationsfasen och hur man kommit fram till det. Lite ovan som man är att tänka i sådana banor så framstår det som sagt lite mirakulöst för mig. Ifrågasätter kanske inte, bara vill förstå.

Så här har jag förstått att det i all enkelhet fungerar: Minimalt med kolhydrater och mycket mättat fett betyder kroppsreparation, såvida kroppen tidigare gått på mycket kolhydrater och "dåliga fetter". När reparationen är klar kommer fas nr 2, viktreglering för den kropp som behöver, om kroppen anser att den behöver det.

Hörs ju vettigt på något sätt kanske, men vore som sagt roligt att veta mer, och var vetandet kommer ifrån.
olleronny-fundering: "Teorier utan relevans?"
Finns det lite mer åt bevishållen att hämta?

Detta kanske borde bollas över till t ex Doc_ och Annika D?

Vi kan ju alla ha våra teorier (jag har min), men om det handlar om undersökningar och resultat är det nog folk som dom som möjligen kan ge bra svar.

Om man är drabbad av metabolt syndrom eller har bantat innan så har man haft, och har för höga nivåer av kortisol och troligen för låga av GH, DHEA. Man har pga detta troligen minskad muskelmassa och urlakat skelett men även andra skador kan självklart finnas.
Dessa skador behöver repareras…men kanske det viktigaste - hormonbalanser (mellan en lång radda hormon där kortisol, GH, testosteron, thyroida hormon kanske är bland de viktigaste) kan behöva rättas till innan viktnedgången kommer igång. Kanske ävenbalansen på vitamineralerna behöver rättas till!?
Detta kan beskrivas som reparationer även om det kanske till stor del handlar om att återupprätta balanser i kroppen.

Att återupprätta balansen i kroppen samtidigt som man minskar i vikt ska väl kunna fungera. Det finns studier som visar förbättrade värden samtidigt som stor viktnedgång har erhållits.

Det är ju så att viktnedgången-förlusten av fett leder till bättre hälsa.Fettet är ju ingen dödvikt utan deltar i en massa processer. Att man skulle bli "frisk " innan man gick ner som rejält överviktig måste var en omöjlighet.

Hävdar igen att dessa ideer om "att det kan ta ett halvår eller t.om. ett år inna viktnedgången kommer, efter att kroppen "repareras", har vi inte än fått  några belägg för! Det ser ut att vara en teori som bygger på spridda upprepningar av vad någon påstått,

Jag hoppas fortfarande på tydliga exempel.

Det som Pasi säger om att rätta till hormonnivåer och urlakat skelett mm kanske även gäller om man som jag är relativt nyförlöst och nyss har börjat med LCHF? Gick i princip ner i vikt under graviditeten för att jag kräktes så mycket och då blir man kanske urlakad? (Söker lite tröst här för min sambo har gått ner 3 kg o jag bara ökar, suck…) Har hållit på i 3v och gått upp ett kg men fått mer mjölk och mår prima så det får väl vara så ett tag till, men sen vill jag faktiskt gå ner!

Olleronny, jag är ett levande  bevis på att det kan bli en läkning innan man går ner i vikt. Blev rådd att flytta till södra Spanien på grund av astma, eksem och hösnuva, Detta är nu 20 år sedan. Varje gång vid besök i Värmland blev jag sjuk, För ett och ett halvt år sedan läste jag om Annika Dahlqvist i Aftonbladet och hittade hit till Kolhydrater iFokus. Kunde snart sluta med medicinering, efter mer än 40 år, med många turer akut till lasarettet med ambulans och inläggningar varje vecka nästan. Nu har jag kommit tillbaka till min hembygd (6 månader nu), har ingen allergi och ingen astma längre och har blivit en ny och lyckligare människa. Vikten går sakta ner, 14 kg på ett och ett halvt år. Har helt uteslutit tillsatser i maten, glutamat, glukossirap och liknande vägrar jag att äta. Jag följer i stort SSS:s rekommendationer och mår valdigt bra.

olleronny - Ofta tror man att fetman är kopplad till ohälsa…men så är det nog inte. Ohälsan är snarare kopplad till metabola syndromet…och det är även vikten. Genom att byta kost kan man bli av med metabolt syndrom, fortfarande ha övervikt och trots detta även god hälsa.
Om du haft stor förtvining av muskel- eller annan kroppsvävnad, obalans på hormoner och underskott på en del mineraler så är det som sagt inte säkert att man får viktminskning på en gång.
Kanske gynnas muskeltillväxten före fettavgång….hormonerna rättar inte till sig över en natt utan det är en process som kan ta några veckor och förråden av viktiga mineral och vitaminer skall återställas, då en kropp inte fungerar bättre än sin svagaste komponent.

Nu finns det nog inga vetenskapliga studier på detta, men verkliga livet visar att många får först massa hälsoförbättringar innan vikten börjar gå ner (medans andra går ner med en gång).

#23

Det blir lite- vad kom först hönan eller ägget-resonemang eftersom fetma och metabola syndromet hör ihop.

Det är svårt för överviktiga människor som inte är helt sängliggande eller sittande att ha förtvinade muskler då de ska bära upp en kroppshydda som ofta väger mer än hundra kilo.

När jag själv ska upp ur badkaret trycker mina armar upp hundra kilo. Min läkare tycker att jag är metabola syndromet personifierad.

Att byxorna och skjortorna sitter lite lösare ganska snabbt med den här kosten kanske beror på, förutom att man blivit av med en massa vatten i kroppen, att gasbildningen i mage och tarmsystem verkar försvinna, och därmed magens volym, när man inte käkar kolisar, och kanske inte bara på någon musekltillväxt. 

#24

Kul att få ett exempel bland alla tusen lchf:are. Och gratits till hälsovinsterna.Jag har också lite mindre allvarliga allergiproblem, mot pälsdjur, som jag kanske kan bli av med.

Gick du ner i vikt hela tiden långsamt sen du började, eller  när kom viktnedgången? Åt du på samma sätt hela tiden, motionerade du?

#26 Fetma är en biverkning av metabola syndromet (ett symptom) men du kan vara fet utan att ha metabolt syndrom eller dålig hälsa. Metabolt syndrom är sjukdom som uppkommer pga av kosten och ev av stress, inte av fetma.

#26 & 27: Jag är nog drabbad av det metabola syndromet (jag är i alla fall insulinresistent) utan att vara överviktig.

Man måste inte vara fet om man har en sabbad ämnesomsättning, men visst är det enklare att gå upp i vikt då…

#26 Bukfetma och metabola syndromet hör ihop som ler och långhalm. Visst kan man vara fet ett tag utan att ha dålig hälsa, tills man ofta utvecklar det metabola syndromet, som också bidrar till ökad fettinlagring förutom alla andra symptom som Blodtryck diabtes, m.m.

#29 Men det viktiga här är att ohälsan (diabetes, Blodtryck, lipidprofil, hjärtkärlsjukdomar osv) inte beror på fetman utan på metabola syndromet med förhöjda värden av insulin, kortisol…oftast lågt GH, DHEA och hög oxidativ stress och inflammationer.
När man byter kost så försvinner metabola syndromet med dess alla verkningar även om man fortfarande är fet.
Och man kan ha metabolt syndrom/ hjärtkärlsjukdomar osv utan att vara fet.
Bukfetman är bara en biverkning av de förhöjda insulin- och framför allt kanske kortisolnivåerna.

Den ökade insulinresistensen vid fetma (som gör att många tolkar fetma som orsak) ser inte ut att komma av att muskelcellernas resistens ökar utan av att fettcellernas resistens ökar eftersom de är fulla och inte har för avsikt att lagra mer (de stretar emot med minskad fettinlagring som följd). Taubes bok sid 396, tror jag.
Fetman är mao inte orsak till metabola syndromet.

Jag har lagt upp en bild i min presentation. Visserligen ingen badbild, men i alla fall. Jag har ingen bukfetma att tala om… Bukfetma kanske är vanligt vid det metabola syndromet, men inget "krav".

Va är metabola syndromet?

Metabola syndromet

#33 Oj det var inte rolig läsning. Hur motverkar man metbola syndromet? Förbygger vår kost denna sjukdomsbild? Om ja, hur lång tid tar det att reparera skadan om den redan funnits?

Förlåt många frågor men ni vet inte hur tacksam jag är att få ta del av era kunskaper.

#34: Insulinresistensen är det som tydligast verkar ligga bakom det metabola syndromet, så om man undviker kolhydrater lär man stabilisera och normalisera hormonnivåerna i kroppen om man redan är drabbad. Har man inte drabbats lär man förebygga det.

"Drabbats" låter förresten lite slumpmässigt, som att det bara råkat hända… Sanningen är ju att vi aktivt äter oss till det metabola syndromet!

Tror det var i en annan tråd jag läste om sambandet högt kolhydratintag och cancer. Vet ej hur man skapar länk (provar) men den här hänvisades det till, satt nyss och läste:
http://blottasanningen

Tillägg: nej länktestet funkade visst inte.

#36 Finns en ganska stark koppling mellan metabola syndromet och cancer vilket inte är konstigt med tanke på det höga blodsockret och höga oxidativa stressen som det innebär.

Ja, just så var det ja. Kopplingen med högt blodsocker och något om att cancercellen "lever på" blodsocker istället för syre eller hur det stod på sidan. Kanske någon kan hjälpa mig och göra en länk om någon känner till sidan "blottasanningen.net". Så då är det riktigt i alla fall, det som står där. Själv är jag för lite insatt för att kunna värdera sådant ännu.

Tillägg: Nej, ser nu att det var via Annika Dahlqvists bloggsida jag hittade sidan i en bloggkommentar. Men kan som sagt inte konsten att länka än.

http://www.blottasanningen.net/

Jag blir skrämd av det jag läst i era inlägg och är tacksam att jag börjat äta LCHF. Hur lång tid tar det att reparera/förbygga metabola syndromet efter man börjat med den kosten?

Tack Wildrat!

Medlem #40
Ja, det här är läsning som vid stundtals påkomna tvivel ibland, ändå håller en kvar vid sin påbörjade bana med LCHF-kost! Verkligen! Man är ju påverkbar från "alla" håll så att säga och ibland lyssnar man på andra läror och syn på saker. Men just nu är det är det åter igen LCHF som känns som det otvivelaktigt rätta.

Kwasnievski (ätt stavat?) gjorde enkla tester med cancerceller. I en äggula dog de, och i sockerlösning växte ohämmat, enligt uppgift.

Absolut Birma!

Vad trådmakarn egentligen frågade om var om"kroppen reparerar".

Det brukar ju nämnas här och där när vi som inte går ner frågar.

Jag har hittills inte sett något tydligt exempel på folk som står stilla ett halvår eller år och sedan går ner, efter att kroppen först "reparerats".

studier som Dashti t.ex visar att kroppen repareras ( om man tolkar förbättrade värden som det) samtidigt som vikten går ner.

Eftersom det finns tiotusentals lchf.are borde det finnas en hel del sådana anekdotiska bevis?

Jag har tusentals exempel på människor som reparerat allehanda åkommor med vår typ av kost. En del av dessa "åkommor" har varit livshotande. Det finns inga tydliga kopplingar mellan reparation och viktnedgång. Men det är inte så att viktnedgång föregår reparation, något som många läkare tror.

/SSS

Trådmakarn här :o) och som tycker det är intressant och gärna deltager också i närliggande avvikelser från ämnet. Men visst fanns det en huvudfråga i inledningsinlägget. Att kroppen reparerar är fascinerande (i min värld iaf). Om jag vet att det är sant så ökar min motivation att hålla kvar vid LCHF. Vill gärna att det är sant. Det jag hittills kommit åt att läsa, både i forumet och på andra platser gör att jag nog får tro att det är sant, det med kroppsreparationsfenomenet.

Sedan att kroppen håller fast i befintligt reparationsmaterial (fettet i depåerna) så länge som den inte är säker på att få in reparationsmaterialet utifrån, det låter finurligt och smart. Men funderar fortfarande på hur någon (vem) kunde komma på att det förhöll sig så? Eller är det en vetskap som på något vis växt fram med folks berättelser och med provtagningar och grejer eller? Och där någon börjat se samband?

Fattade inte riktigt det där: "Men det är inte så att viktnedgång föregår reparation, något som många läkare tror."
Min undran är, varför skulle en läkare tro att viktnedgång kommer först och därefter reparation?

…förresten tänka… så dum jag är, jo nu kryper det förstås fram saker i tankeapparaten. Kanske det barnläkaren pratade om i TV:n (nåt debattprogram) för ett tag sedan. Det kvittar hur man går ner i vikt. Huvudsaken är att man går ner i vikt. Viktminskningen i sig gör att tillfriskningsprocesser börjar aktiveras i kroppen. I den ordningen. Den gängse uppfattningen helt enkelt. Var visst allt för inne i lchf-tänkandet nu för att komma på det som man annars matats med i en massa år.

Knäpp fråga dök upp i huvudet. Om man är överviktig i form av mycket fett på kroppen, är det då inte hälsosammare satt vara tjock än att vara smal? Reparationsmaterial finns ju då tillgängligt hela tiden?

birma,

vår kunskap växer för varje dag. Jag hämtar min kunskap från min egen och andra människors praktik. Vetenskapen vet inte särskilt mycket om det som vi håller på med. Det finns helt enkelt ingen som vill finansiera studier på området.

/SSS

#49 -Det är väl det som är ett problem i dagsläget-

Praktiken fungerar(ofta) medans teorierna blir ganska yviga och ibland skruvade i brist på kunskap, (vilket också gäller mig själv).

Har man inte råd med studier,så är anekdotiska bevis givande, även om det inte ses "seriöst" av den etablerade vetenskapen,tycker jag.

Tack för fortsatt inkomna kommentarer och svar.

En personlig sak, en kroppslig upptäckt. Tycker det verkar knasigt och förstår om ingen kan förklara. Är i allmänhet inte särskilt observant på kroppsfenomen även om de ibland inte kan undvikas att läggas märke till. Har under något år eller två fått domningar i höger ben. Det började i ett par tår och har sedan brett ut sig uppåt. Läste lite om det tidigare, att det kunde vara knutet till nervbanorna och jag minns inte riktigt vad mer.

En sak gick inte att undgå att märka efter hand. Om jag åt mycket sötsaker så blev det märkbart tydligare. Eller rättare sagt, man märkte av det då och tänkte inte på det dessemellan för då fanns det ju inte. Detta var före lchf-tiden. Började med lchf för ett par månader sedan och har då åter glömt av fenomenet eftersom det inte funnits där (eller i så låg grad att man inte tänkt på det).

Nu i helgen fick jag gäster och till kaffefikan köpte jag ett par sorters kakor, den gamla vanan trogen. Gjorde avsteg från lchf-linjen och åt kakor jag med, flera stycken till och med. Just att det blev flera stycken var nog det avgörande. Då kom det, domningarna i foten/benet. Det sover liksom i det där området. Fattar inget. Knasigt men ett faktum. Får väl återgå reparationskosten nu och se om det går tillbaka igen. Någon som kan begripa varför det blir så där då? Nästan pinsamt fånigt att berätta… domningar i benet av socker? Knäppt…

46, Jag stod stilla ett helt år innan nåt hände på vågen, Jag äter mediciner pga ohälsa och högt Blodtryck. Jag har varit "fettskrämd" och har jojobantat, hållit på med viktväkteri osv. Jag gick ner 6 kg under hösten, men gick upp under julhelgen. Nu har det börjat röra på sig igen. Ner 3 kg.

Jag har också funderat på det där med reparationer i kroppen, När jag började med lchf hade jag inga kroppsliga problem utan det var bara viktminskning jag ville åt. Nu snart 10 månader senare så har jag i princip inte gått ner något! 3-4 kilo uppochner hela tiden. Men tänk om…kanske jag har något i kroppen som måste lagas som jag inte vet om!!!! Nää, det törs jag inte fundera på….

**#52 anki1
**Vilket tålamod du haft. Ett helt år! Visserligen sägs det ju att det finns så många läkande hälsofördelar med den här kosten att det är bra att äta den hur eller hur. Men ett helt år det var länge det för viktnedgången. Grattis till de tappade kilona och till tålamodet inte minst!

**#52 batman
**Hm, man kan fundera förstås. Själv antar jag att man har processer igång i kroppen allt som oftast, även sådana som man så att säga inte vet om eller märker. Oftast tar immunförsvaret hand om elakheterna. Det självreglerar sig så att säga. Sedan kan man väl aktivt hjälpa till att stödja och förstärka motartilleriet (immunförsvaret), med åtgärder utifrån. Såsom bra, hälsobefrämjande mat till exempel.
Men har du också hållt på så lång tid, nästan 1 år utan att det händer något bestående på vågen. Hu, jag som trodde när jag gav mig in på det här, att det skulle gå lite fortare än så.

Att begripa saker…
Tillbaka till #51-frågan. Nu hade jag som vanligt glömt bort det igen för att det inte märks av särskilt mycket. Domningen i högerfoten -underbenet. När jag så att säga medvetet uppmärksammar det så finns det väl där, men väldigt blygsamt jämfört mot vid sockerätande. Nu har jag ju inte förtärt något socker på 1 dygn. Kan inte begripa den där kopplingen och ibland försöker jag övertyga mig att det är inbillning o glömmer allt igen, slår bort det som dumheter.

Det sägs ju att bröd, pasta, potatis osv också är socker. Där har jag dock inte märkt kopplingen. Kanske finns den där, men inte lagt märke till det isf. Och numera förtär man ju minimalt av bröd samt noll av flingor, pasta, potatis, ris, majs och sånt annat med stärkelse i.

På tal om sockergrejen och insulinsambandet kopplat till viktnedgång o allt det där. Av och till läser jag i den där artikeln/boken av Jenny Reimers och försöker förstå. Den är jättebra. Den finns i skrivande stund på startsidan av Kolhydrater iFokus som pdf.

Tillägg/rättelse till #54:

Och till exempel så märkte jag inte förrän nu att det blev #52 batman istället för #53 batman. Så det är väl exempel på processer som pågår :o) utan att man märker det. I detta fall blev det felkoppling i huvudknoppen och signalerna till händerna eller nåt. Ingen lchf hjälpte mig ju här inte…

…men håller väl kvar vid samma reparationssats ändå då (lchf).

Jag är nyfiken på om det skiljer sig mellan den sk farliga bukfetman och annan fetma - när kroppen inte släpper fettet.

Alltså om det är lättare för den ena eller andra typen att minska på fettlagren - eller om det är "slumpvis" mellan de båda typerna.

#57 Jag är byggd som ett päron, eller möjligen ett timglas. Det lilla jag har runt mitten är det som försvinner först, ihop med extra över nyckelbenen och handlederna. Sedan försvinner kind/käkregionen, vrister/vader och övre delen av barnens sittkuddar på höften, därefter krymper överarmar och bröst. Det allra sista, som är mycket mycket ovilligt att ge sig av, är det som bäddar in mina massiva lår- och häckmuskler. Kroppens snuttefilt?

Bara jag ökar träningsdosen något och ser till att jag äter mycket fett smälter överskottet bort lätt och snällt. OBS! Jag är inte insulinresistent och aldrig viktväktat. Har dock gått ned 17kg på att "hålla igen" på godis, efterrätt, stora portioner a la tallriksmodellen + riklig träning, dvs reguljär kost men inte riktigt fettskrämd. Gick upp samma kg i samband med min sista graviditet

Jag har alltid haft en rak modell på kroppen. Knappt någon skillnad på midja och höft. Men med LCHF har jag fått lite mer kvinnliga former och lite midja. Låren och benen är kraftiga, svårt att hitta stövlar och tom. jeans sitter åt på låren. Tjocka armar har jag också och en del muskler där som jag fått under tiden jag tränade massor. Jag har alltid haft en korv där midjan skulle vara, den har minskat till förmån för lite midja.

#55, bröd, pasta och potatis är värre än socker, det är stärkelse. Socker är hälften glukos och hälften fruktos. Stärkelse är ren glukos.

Det sitter bara ihop i kompliserade kedjor, därför smakar det inte lika sött. Men dom kedjorna börjar brytas ned av salivet så fort maten kommer i munnen, och det fortsätter i magen, så innan det har kommit till tarmarna där det tas upp så är det ren glukos.

Vilket kroppen tar upp mycket snabbare än om hälften varit fruktos, så det ger med andra ord snabbare blodsockerhöjning och högre insulinutsöndring.

Birma, Jag har en "ängels" tålamod, och så är jag ganska envis av mig.

#60 andreas0
Kan inte sluta förundras över det faktumet. Att stärkelse till och med är VÄRRE än socker. Fattar det inte riktigt än. Men det beror väl på att man aldrig vetat om det, och att just det där med socker verkar mer välkänt som mindre nyttigt och något man "ska" hålla igen på. Tur att man inte suktar efter stärkelserika produkter då. Sockerrika mer då i så fall, men med lchf så är den längtan betydligt mindre.

Sedan är det väl så att i en traditionell kolhydratrik kost sätter man i sig rätt rejäla mängder av stärkelse också. Pasta, potatis, bröd, majs, flingor etc. Kanske betydligt större mängder än produkter med rent socker. Eftersom ju det är mer välkänt som icke-nyttigt. Då blir det likom än värre, eftersom större mängder av något ännu sämre, det blir ju flerfaldigt onyttigare. Hm, nästan som skademat istället för reparationsmat.

Tänk om vi kunde få SLV att förstå att stärkelse är glukos.

#63
Vidtecknad har lyckats lära sig det. Bara att läsa, här och på andra ställen. Nästa moment är att tro på det förstås. Det gör jag, tror jag. Gör inte livsmedelsverket det? Med vilken motivering? Fakta är väl fakta.

#64 Jo, men fakta silas genom fördomarna och enligt dem är frukt och andra kolhydratstinna produkter bra mat.

#57: Jag har mycket fett runt magen, bilringar och gravidput, och har väldigt svårt att bli av med ens lite grann.

#62 Kolla experimentet med potatismjöl och det med barnmatsburkar i boken "Pengarna och ideologin bakom Kostråden" av Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt. Stärkelsen blir glukos på någon minut om man tillsätter saliv.

Boken finns rätt billigt på nätet, annars borde biblioteket ha den.

Biblioteken har den säkert men kön är lång…..

#67 och #68
Jag har köpt den :o) Inte läst så mycket ännu. Men så sant, känner ju igen det där testet med potatismjöl och barnmatsburken när du nämner det greensis. Riktigt slående test.

Det är fortsatt fascinerande (för mig) att tänka sig att till exempel vetemjöl är socker. Än mer fascinerande att en fullkornslimpa är detsamma! Lika förundrad är man att det inte nått ut till allmänheten att det förhåller sig så.

… och till Livsmedelsverket. Fast de vet väl, men har en annan "syn på saken" då.

Tänkte återkomma till en av huvudfrågorna…muskeltillväxten.

All muskeltillväxt och muskelförtvining beror på olika hormoner. På standardkost med blodsockersvängningar så skapas små minisvälter i BS-dalarna…och vid svält minskar kroppen muskelmassan. Detta styrs främst av att GH minskar och kortisolet går upp.

Vid överätande så ökar de metabola hormonerna och kortisol minskar, vilket automatiskt innebär större muskelmassa. (En studie visade på en muskeltillväxt på hela 2kg på 8 veckor i snitt, helt utan träning)

LCHF har liknande effekt på hormonsystemet som det senare fallet medans normalkost fungerar som första fallet.

Denna effekt har även visats i åtminstone en studie (Pubmed - Body composition and hormonal responses to a carbohydrate-restricted diet.), -3,4kg fett och 1,1kg mer muskler på 6 veckor. De såg ingen effekt på glukagon, IGF, kortisol etc….vilket var lustigt. Men man får väl lita till att de åtminstone mätte rätt på fettvikt samt muskelvikt.  

Blir så konfunderad över det här med att man bygger muskler utan att göra något, bara genom att äta lchf.

Vilken slags muskler bygger man upp.

Blir jag starkare i rygg, mage?

Själv har jag under de sista 10 åren drabbats av inflammationer i armar och axlar titt som tätt. Att sitta vid datorn gör genast att jag får ont (likväl sitter jag där och det blir ett  monotont arbete av det hela). Har ju fått råd från läkare att jag ska träna friskis och svettis för att orka med allt (vilket jag aldrig börjat med).

Kan jag verkligen bygga upp mina muskler bara genom att äta lchf?

#71 Jag tror att kroppen kan bygga upp muskler på LCHF-kost, om det är så att man har förtvinade, eller underdimensionerade muskler, pga tidigare "felaktig" kost. Det har iallafall hänt mig… Jag märkte att mina muskler blev större och starkare, och jag gick upp i vikt, utan att kläderna krympte.

Det har även visat sig genom att min rygg har blivit bra. Tidigare fick jag ofta ryggskott, jag tror att orsaken var att min musklekorsett var för svag för att hålla ryggraden på plats. Nu har jag, peppar peppar, inte kännt av ryggen sedan jag la om kosten.

De första 4 månaderna gjorde jag inte mycket, men musklerna växte ändå. Sedan blev jag så pass pigg att jag inte längre kunde avhålla mig från att börja motionera lite smått, men jag har inte styrketränat, annat än att jag orkar med lite mer kroppsarbete numera, det är ju också en form av träning.

LCHF är ju också en inflammationshämmande kost, något som jag tror har bidragit till att min rygg har blivit bättre.

Odezza:

Det låter helt underbart! Men en förklaring hade varit jättebra.

#73 Jag som trodde jag både förklarade allt och lade fram vetenskapligt stöd!?

Muskler byggs bara genom hormonell påverkan…hur den hormonella påverkan uppkommer spelar ingen roll.

Tack Pasi! men ibland förklarar du så att jag inte förstår.

Är jättetacksam för all din kunskap som du förmedlar här.

Men ibland förstår jag inte det du säger… Du är så insatt i allt det här och kanske tror du att alla ligger på samma nivå, men Näääeee det gör vi icke. Du är så intelligent och vissa av oss förstår inte allt det du säger.

Om du försöker sänka dig till "lekskolenivå"  vilka muskler blir påverkade? Alla ?

Några speciella?

Något som gynnar mig särskilt med inflammationer i musklerna?

Jag är inte ute efter vetenskapliga stöd speciellt. Mer en förklaring till hur det verkligen funkar på en vanlig människa.

Där är ju du perfekt Pasi. Du brukar kunna förklara perfekt varför en sak är bra eller ej.

Jag har bara varit med här i kanske 8 veckor så jag vet inteallt ännu och vill veta mer och mer och mer.

I detta fallet handlar det om hormoner som påverkar hela kroppen, dvs alla musklerna.
Vid träning påverkas samma hormoner. men även lokala hormoner som endast påverkar muklerna som utsattes för träning. Träningen ger förutom mer muskeltillväxt (än bara LCHF), även mer uthållighet och snabbare återhämtning i muskeln, då det inte bara påverkar muskelvikt utan även strukturen inne i muskelcellerna (fler mitokondrier/energifabriker).

Kosten i sig brukar minska inflammationer i kroppen.

Dahlith, jag kan inte lägga fram några vetenskapliga bevis men jag kan nämna några av mina egna erfarenheter sen jag började med LCHF.

Har ätit någon form av GI/LC/LCHF under 17 månader snart. Haft en svackor och inte ätit strikt LCHF hela tiden därav att jag nämner GI/LC också.

Min erfarenhet är att inflammatorisk värk försvinner om man låter bli sädesprodukter. Har ofta haft inflammatorisk värk men den är i princip borta numera. Jag skriver i prinicip eftersom jag inte kunde låta bli vörtbröd och knäckebröd i julas och i januari fick jag för första gången på väldigt länge inflammation i ett muskelfäste. Så jag ser direkt ett samband.

Egen erfarenhet av mer muskler/bättre muskelstyrka har jag också fått. Dels i form av att jag har mer ork och uthållighet i musklerna. Jag har fibromyalgi och musklerna blir ibland väldigt fort uttröttade och jag har vissa dagar ingen styrka alls. Det har ändrat väldigt mycket till det bättre måste jag säga. En frisk människa kanske inte lägger märke till så små förändringar medans det för mig är en stor skillnad.

Dessutom kan jag ju nämna att jag förut hade problem med inkontinens när jag hostade eller nös. Totalt borta numera. Och jag har inte gjort några speciella övningar eller så utan det måste nog bero på att kosten hjälpt till med att få även de musklerna starkare så de klarar av att göra sitt jobb.

Åh, vad det här är intressant. Så tacksam för förklaringar! Jag är visserligen en LNI tror jag. Glad när jag kommer upp i en nivå av 50-75 % i förståelseförmåga. Men spännande är det verkligen.

Undrade t.ex över GH när jag satt och läste ditt inlägg #70 Pasi. Tänkte och tänkte men näej, det hjälpte föga. H:et står nog för hormon gissade jag men G:et? Sökte på google och fick upp Gästrike-Hälsinge nation vid Uppsala universitet. Vad har det med muskler att göra? Nästa träff var growth hormon - där började det likna något. Tillväxthormon. Var det rätt Pasi?

LNI = lagom till normal intelligens. Egenhändigt påhittad förkortning, jojomen.

Fortsätt förklara för oss Pasi och ni andra, det här är så intressant! Det sporrar en också att fortsätta på den inslagna vägen - väg LCHF.

#78 Du hittade rätt i andra träffen.

Finns inte så mycket mer att förklara - kortisol bryter ner kroppen medans GH bygger upp och reparerar. Socker ger ökning av insulin och kortisol ….fett/protein i sin tur ger mer glukagon, GH och hälsa. Så enkelt är det. 

#69 Birma, Livsmedelsverket tycker inte att socker är något man ska undvika heller, så varför skulle dom tycka att ren glukos är något dåligt? Dom inser vad maten är för något, vad dom vägrar att inse är hur det påverkar kroppen.

Sedan är det väl ett politiskt problem också. Livsmedelsverket lyder under jordbruksdepartementet. Altså det departement som ska se till att jordbruken går bra, inte det departemet som ser till människors hälsa. Det kan ju förklara en hel del. Egentligen borde livsmedelsverket lyda under socialstyrelsen.

Och att t.ex. brödtillverkare avlönar sådana som jobbar på livsmedelsverket gör väl inte saken bättre.

#69&#80 Om jag minns rätt ingår 10e% socker per dag  i SLVs näringsrekommendationer. Och detta är uppepå all potatis och fullkornsbröd de vill att man ska äta.

Jag hittar inte referensen just nu, men jag har sett en artikel där någon från SLV motiverade de 10% med kulturella hänsyn. Alltså, bara för att folk är vana vid kaffebröd och sylt till pannkakorna ska det alltså rekommenderas till var och varannan?

#81: Precis…

SLV:s uppgift är (borde) inte vara att dela ut kostråd med hänsyn till dagens kulturella tillstånd, miljötillstånd, eller att moralisera över vad folk väljer att äta eller inte äta. De borde helt enkelt se till vad vi är ämnade att äta.

Sådana kostråd lär dröja. Jag håller inte andan i alla fall…

Mycket, mycket intressant.

Jag tänker fortsätta äta så här och hoppas på lite muskeltillväxt.

Faktum är att jag promenerar med mycket raskare steg nu för tiden. Barnen brukar säga till mig att sakta ner lite.

#81
Men - kulturell hänsyn? Ordet hänsyn brukar förstås gå väl hem hos oss människor men jag vet inte i detta sammanhanget hur väl det platsar. Det är väl rådgivning och rekommendationer det handlar om? Kan inte komma på någon anledning att rekommendera folk att äta så mycket socker. Var det ovanpå stärkelsen (=socker) också till råga på allt? Så då är det ännu mer socker de rekommenderar? Socker plus mer socker. Och som räknas som hälsosam kost då?

#84 "Var det ovanpå stärkelsen (=socker) också till råga på allt? Så då är det ännu mer socker de rekommenderar? Socker plus mer socker. Och som räknas som hälsosam kost då?"

Javisst är det hälsosamt, stärkelse är ju en "komplex kolhydrat" gudbevars. Och hur kan en kolmplex kolhydrat vara lika farlig som en enkel kolhydrat??"

Ibland kan jag inte behärska min sarkasm.Jag ska vara snäll, jag ska vara snäll.  Till och med mot SLV.

#80
Tack för info. Inte visste jag det eller hade reflekterat. Är tyvärr dåligt insatt i politik, myndigheter och hela den världen, så jag tänker inte på sånt till vardags. Här lär man sig mycket. Så då finns det ett beroendeförhållande till jordbrukssidan då - alltså de som odlar och säljer spannmål? Vad knasigt! Inte bara knasigt - direkt skadligt också får man väl säga. Skadligt för vad det för med sig i konsekvenser för människors hälsa.

Brödtillverkare avlönar folk som arbetar på livsmedelsverket? Är det vad du säger? Fattar ingenting nu. Det låter mycket galet. Alltså särskilt om det BARA är dom som gör en sådan sak? Eller är det köttproducenter också som avlönar dem? Eller nu blir jag yr i pottan. Köttproducenter står tydligen också under begreppet jordbruk? Kollade wikipedia och där omnämns även djurskötsel i en underrubrik vid beskrivning av "typer av jordbruk". Fast själva namnet jordbruk, det hörs det ju mer som att bruka jorden. Vilket får iaf mig att associera till sånt som odlas i jorden - växtbaserat alltså. Fel?

Tillbaka lite till Kroppen reparerar…

Äntligen tror jag att kroppen börjat reparera färdigt de värsta skavankerna för nu hände det något oväntat. Under 67 kg visade vågen! Närmare bestämt 66,6. Trodde icke mina ögonmuskler! Ställde mig på vågen en gång till och jo 66,6 var vad den visade. Jag som inte ens är strikt. Tror att mina kh kan röra sig mellan 30-80 gram om dagen eller nåt, vet inte så noga. Hållt på i två månader med lchf-nära kost och även om kh inte ligger jättelågt så gör inte fettintaget det heller kan jag säga, vilket torde vara bra iaf.

Vikten har annars legat på 69-70 kg senaste åren på mina 166 cm. Samma sedan jag började med lchf. Nja varit lite lägre ibland kanske, snuddat på 68 också under lchf-tiden. Bilringar, bilringar. Äppelbukfetma. Hm, vågar inte tro nåt än, men blev mäkta förvånad över vad vågen hade att berätta idag. Undras om det var fett-kilon som försvunnit? Kanske vatten eller nåt ändå. Vågar inte riktigt hoppas än, men gissa vad glad jag blev oavsett vilket. Tänk att min våg KAN visa under 68. Började tvivla. Trodde det var tekniskt fel på vågen. Men idag visade den att den har en smula rörlighet inbyggd i alla fall. Den HAR en nedåt-funktion, men det var ju inte gott att veta då den inte visat det på flera år nu!

#86, Ja det avslöjades i dagarna att en av experterna på livsmedelsverket även jobbar för wasa bröd, altså dom som gör knäckebröd. Här är en artikel om det. Inte konstigt att dom rekommenderar mycket fibrer…

Det har även varit flera personer där som varit avlönade av bland annat magarinföretag. Jag nämner inga namn här, men läs boken "Pengarna Ideologin Kostråden" för detaljerad information. Tror det var den boken som skrev om det i alla fall.

Sedan finns det en del så kallade adjungerade professorer, som finansieras helt av industrin. Står om dom i den boken också.

Skulle inte förvåna mig om det finns flera som inte har blivit avslöjade ännu.

Jordbruksdepartementet har även med köttdjur att göra, men det borde ändå vara det departementet som har hand om våran hälsa som ger kostråden, inte det som bland annat har hand om ekonomin för bönderna.

#88 andreas0
Läst artikeln i Dagens medicin. Låter inget vidare. Boken du nämner har jag köpt. Tyvärr har inte många sidor blivit lästa. Hade tänkt mig att läsa den på jobbet när tillfälle gavs. Kan ibland bli ett par timmars lugn på natten där, men det har varit stökiga veckor på sistone, så man har inte hunnit mer än någon sida i taget och får då heller inget sammanhang. Den ligger i arbetsväskan. Vet inte varför jag inte försöker läsa hemma istället men är väl ingen bokläsare egentligen. Flera på forumet har dock rekommenderat boken, så jag köpte den. Får försöka bruka allvar med den.

Grattis, Birma! Följer dig  i denna tråd och blir jätteglad när du rapporterar om din våg . Gissa om det ger mig förnyat hopp också!

Angående muskeltillväxt, vissa lyckligt lottade mäsnniskor ha tydligen såna gener att de kan äta sig till muskler. Men det gäller inte alla , tyvärrr…

#89, Kag tyckte också att den var lite svår att följa, i alla fall dom första kapitlerna, och jag läser ändå rätt mycket böcker. Så det är inte bara du.

#90 Eremitha.
Hejsan! Skoj att du följer min tråd. Jag har följt dig också. Särskilt fakiren och köttätartråden. Ska säga dig en sak, men smyger lite för Pasi här nu, annars hoppar han in och säger - jaha, ytterligare en omvänd vegetarian, grattis! Säg inget för jag vet inte hur länge det håller. Inte säker alls. Det var omvälvande läsning när du berättade att du efter så många år klarat att börja äta kött igen. För min del har det varit mer fram och tillbaka, men sista 2-3 åren har jag absolut inte förmått. Försökte lite bacon precis i början när jag upptäckte LCHF, men höll på att spy upp det igen. Sedan fick det vara med nya försök.

Men för ett tag sedan när jag hade gäster lagade jag till sånt de brukar äta, kyckling och köttfärsbiffar. Provade själv att äta och ihop med mycket sås och grönsaker så gick det bra. For inte illa den här gången. Kunde även äta köttresterna från kylskåpet som sedan blev över, och det var väl egentligen det sistnämnda som förundrade mig, att de inte åkte i soporna istället. Därefter kunnat äta några skivor skinka och lite annat också. Vet verkligen inte om det håller. Något djurinslag i TV eller något som påminner en, det behövs inte mer förrän jag åter är tillbaka på veg-lchf igen.

Ja! Vad kul om min våg kan sprida lite hopp. Jag har ju hört att vågar KAN röra sig, men jag trodde inte det gällde min. Den hade rostat fast vid 68-kilosstrecket nånstans. Men någon nattlig snäll och rar liten hustomte måste ha varit framme med smörjkannan. Fast visst har du också börjat få viktminskningsresultat, eller minns jag inte rätt? Annars kommer det. De har rätt alla de erfarna och kunniga här på forumet när de säger: Tålamod, det kommer när det kommer. :0)

#91 olleronny
Nej inte märkt några muskler här heller. Sitter just och klämmer på överarmarna för att känna efter. Fast det kanske är jämnt fördelat över kroppens alla muskler istället och då märks det väl inte på samma sätt.

Anna Skipper hon brukar prata om att hennes "klienter" blivit av med si och så mycket FETT i vikt oavsett om totalvikten inte gått ner lika mycket, eftersom musklerna växt samtidigt under de åtta veckorna och ger några plus-kilon mitt i alltihop. Hur mäter man vad en person tappat i just fett-vikt?

På oss tjejer är kvoten midja/höft ett bra mått på hur mycket kroppsfett vi har. Du får ingen exakt kilovikt, men om du mäter midjan vid naveln och höfterna där det är som bredast - så kan du själv se om kvoten ändrar sig med tiden och därigenom mängden fett som försvunnit.

Är kvoten mindre än 0,8 är du normalviktig är den mer är du överviktig.

Ett annat dyrare sätt är att köpa en sån där våg som mäter mängden kroppsfett, vatten, mager kroppsmassa etc.

Jo, birma, jag startade på 71 och den senaste tiden har vågen sympatiskt nog inte pekat över 69,9, så den är snäll nog att hålla sig på den psykologiskt viktiga sidan om 70. Å andra sidan är den ytterst ovillig att visa något mindre än 69,8, så intervallet är smalt, till skillnad från mig.
    Nu har jag bestämt, intelligent som jag är, att vågen är behäftad med något magnetiskt fel och att mitt måttband har krympt eftersom det visar samma mått som för åtta veckor sedan.
    (Viskar: Lycka till med k**t-ätandet. Det finns andra trådar här med jättebra länkar till ekologiskt k**t. Jag brottas som du vet med samma tankar och hoppas hitta tillfredsställande lösningar. Till min långa bilresa idag har jag gjort k**tfärsbiffar till matsäck, så jag får nog se mig som omvänd på riktigt :-) Han, P**i, sitter förmodligen ivrigt redo att utbrista i ännu ett triumftjut, men det är ju viktigt att du tar saker och ting i din egen takt och väljer det som känns bäst för dig!) 

birma - Jag säger inget än på ett tag!

#95 Sara33
Tack så mycket för info:n. Men hu då, ska man våga mäta. Det är ju så trevligt att förtränga verkligheten. Tycker ju jag ser jämntjock ut hela vägen. Men får ta mod till mig en dag. Ja, nog trodde jag väl det, att det finns vågar som kan känna av och skilja ut. Men det övergår mitt förstånd hur vågen kan veta vad som är vad?

#96 Eremitha
Tänkte väl det, att det rört sig nedåt för dig också. Så bra! Men NÅT knepigt är det med vågar, de är ofta hemskt tröga åt ena hållet och betydligt rörligare åt det andra, såvida de inte bestämmer sig för att stå helt stilla. Måttband har jag inte vågat mig på, tycker magen är så stor att jag inte ens vet om jag vill veta. Men jag förstår ju att måttbanden är opålitliga de också när de krymper och håller på. (Lycka till du med, med det där du vet.Trots största diskretion och viskande tonläge tycks någon smugit runt bland buskarna och hört alltihop ändå.)

#97 Pasi
Det är nog säkrast det!

JAg har frågat efter människor i en annan tråd som har börjat gått ner ordentligt i vikt efter att kroppen reparerats. DEt verkar vara en myt, eftersom jag inte sett ett riktigt tydligt exempel.(en rapporterade viktnedgång, men det var inte tydligt hur den såg ut över tid). Jag vänta fortfarande. Ingen skulle bli gladare än jag, och säkert felra med mig om ni tiotusentals skaldemanelever och andra rapporterade lite anekdotiska bevis som gav stöd åt dessa teorier.

Ett annat alterantiv är att slänga både vågen och måttbanden och strunta i det. Sen kan du skaffa nya om ett år eller två och se hur det har gått. Bättre att inte fixera på den delen, utan istället på hälsan, och låta den delen komma när den vill.

olleronny - Om du läser svaren du fått i dina trådar så ser du flera som stått stilla för att sedan gå ner - anki1, DaMum, Shawy.

Jag själv gick inte ner mer än vattenkilona det första halvåret. Men jag tränade lite samtidigt och ökade muskelmassan rejält. Sedan kom en period med stressymptom för min del (ökat kortisol) vilket leder till viktuppgång/-stillestånd, oavsett vad man äter.
Sedan 4-5 mån med viktnedgång följt av snabb viktökning vid stress (flytt), sedan 6 månader kontinuerlig viktnedgång.

Jag är utbränd och mycket känslig för kortisol. Många av de som inte går ner i vikt kan ha samma problem….vilket man inte kan skylla på kosten. Kosten ger bättre förutsättningar att gå ner, och bra förutsättningar att få ner sina nivåer av kortisol.

Pasi- hur är det med dom som inte är stressade men som inte kan röra på sig? Går de också ner i vikt trots det?

#103, jag är inte pasi men svarar ändå: Ja, man går ner i vikt utan att röra på sig. Motion påverkar inte vikten mycket om man inte är elitidrottare och är ute och springer flera timmar om dagen.

Men Andreas, om man inte rör på sig så behöver man väl inte energi, som i vårt fall bränner kroppen eget fett för att få energi ifrån. Eller har jag misstförstått nått?

#105, Rör man på sig mer så ökar aptiten, så man äter lika mycket mer energi som man gör av med. Väljer man att äta mindre då så går man hungrig och kroppen går ner på sparlåga med stresshormoner och nedbrytning av muskler som följd. Motion ger alltså ingen fördel viktmässigt, även om det ger en massa andra hälsofördelar.

Viktminskning har inget med energiintag/uttag att göra, våra kroppar är inte brännugnar, utan kan anpassa sig tll olika situationer. Det är hormonerna som gör att vi går upp eller ner i vikt, och hormonerna påverkas inte av motion. Kaloriteorin fungerar inte.

Läs gärna Gary Taubes bok om du vill veta mer.

Medlem - Viktnedgång av fettdepåerna handlar inte om hur mycket energi man bränner, utan om hur mycket fett fettcellerna är villiga att släppa utan att återfylla sig… och det regleras hormonellt.

(andreas har blivit snabb! )

Ok så långt är jag med, men undrar om hormonerna påverkar också var fettet lagras? Tex. Vissa människor har smala kroppar men stora magar.

Den hormoniella fettbränningen funkar inte för många, antagligen pga av att man inte kan äta så många kalorier som man kan tro,

baraman äter "hormonielt riktigt".

Det är ju väldigt individuellt, jag har sett personer gått ner mycket med vanlig gi-kost,för mig och många andra hände det ingenting  med den kosten.

#109 Vad menar du med att äta äter "hormonielt riktigt"?

Det finns också forskning som hävdar att motion minskar på insulinet.

Med tanke på jäv måste det vara svårt att göra pengar på en morgonpromenad , kanske reebook eller andra ligger bakom?

Medlem - Ja, horomonerna påverkar var fettet sätter sig. Kortisol får t ex fettet att sätta sig främst på magen och i maghålan medans östrogen får det att sätta sig på rumpa och lår.

#112 Ok då vet jag att jag har höjda värden på båda kortisol och östrogen

olleronny - Så du menar alltså att LCHf inte funkar för flertalet!? Har du några siffror på ditt påstående eller bygger du det bara på en gedigen erfarenhet?

Motion förbränner glykogen vilket gör att mindre insulin krävs när man sedan äter kolhydrater, eftersom glykogenlagrena då fylls på igen, vilket kräver mindre insulin än samma sockermängd om de varit fulla. Äter man inga kolhydrater så gör motion knappast nån skillnad på insulinnivåerna.

Medlem - Eller också kanske du har lagom nivåer av både kortisol och östrogen.

#115 Nu ska du inte förvirra mig så här mitt på natten

#109, Visst fungerar det med hormonerna, problemet är bara att det inte bara är kosten som påverkar hormonerna i kroppen, dom påverkas av en rad faktorer. Kosten är bara en av dom. Om det är något annat som är "fel" så hjälper det så klart inte bara att ändra kosten, utan man får rätta till det andra också. Kalorierna spelar ingen roll. För dom personerna är kosten ett bra steg i rätt riktning i alla fall.

#111, En del träning ger mindre insulinresistans det stämmer, speciellt styrketräning, det är dom större musklerna som ger det. Det är altså inte motionen som ger det, och det har inget med förbrända kalorier att göra. Ju större muskler man har destom mer kolhydrater "tål" man innan det blir för stor insulinutsöndring.

#117 Ökad muskelmassa gör att kroppen kan ta emot mer socker men samtidigt så ökar det energibehovet. Så med samma komposition, dvs samma andel kolhydrater, och motsvarande ökad mängd mat så får man i sig mer kollisar (än tidigare)…. och samma andel insulin kommer troligen att krävas.

- En fråga angående kolhydratkänslighet -

Anknyter kanske inte helt till Kroppsreparation, snarare till kroppfenomen eller något. Men man bidrar förhoppningsvis en smula till att inte skapa för många nya trådar. Så jag ställer frågan i "min egen tråd". Här kommer den.

I forumet nämns det då och då att kroppen blir kolhydratkänslig när man äter LCHF-kost dvs låga mängder kolhydrater.

Vad är en förvärvad kolhydratkänslighet för något och hur yttrar sig en sådan? Är det något bra eller dåligt att vara kolhydratkänslig?

- Ytterligare en fråga, magnesiumbrist -

Läser ibland att folk med lchf-kost får magnesiumbrist.
Hur kommer det sig?
Och kan jag hitta något i matväg som innehåller rikligt med magnesium?
Eller kanske tillskott, även om jag av obegriplig anledning är lite anti-tablettinställd.

#120: När det gäller magnesiumbrist, är det något man kan få i början, i alla fall. När man tömmer glucogenlagren, åker även den lagrade vätskan ut. Vad jag förstått, så kan det dra med sig en del mineraler, bl.a. magnesium.

Kolhydratskänslighet har jag ingen aning om vad det innebär; de gånger jag själv gjort rejäla avsteg har jag inte märkt av nåt särskilt. Så det får nån annan svara på!

Däremot går jag snabbt upp några hekto vid avsteg; det beror nog på att glukogen- och därmed också vätskelagren, fylls på. Men om det innebär att jag skulle vara kolhydratskänslig, vet jag inte…

#119 - Själv känner jag av kolhydratintag väldigt lätt numera…mest beroende på att jag mår så bra utan kolhydraterna, och att det blir en märkbar skillnad om jag äter kolhydrater.
Däremot vad gäller blodsockret så har min insulinresistens minskat, vilket innebär att blodsockret inte höjs lika kraftigt av kolhydrater som det gjorde tidigare.
#120 Det är främst i början, när ketosen driver ut vätska ur kroppen, som magnesiumbrist uppträder.

Magnesiumbrist hade jag långt innan jag åt LCHF. Jag har läst att rökare, de som dricker mycket kaffe och om man stressar så försvinner magnesiumet fortare från kroppen. Vet inte om det kan vara sant. Pasi, du kanske vet??

Hittade en kul ungers sajt om ketogen diet för muskelbyggare. De är i ketos i veckorna och vräker i sig kolisar på helgerna.

Jösses vilka muskler det blir!!!!!!!!!!!

#123 - Det är sant…..högt insulin driver ut magnesium (och därför även stress).
Men att kaffe skulle driva ut magnesium …hm, börjar misstänka att det är myt. Jag dricker mängder av kaffe och har ingen magnesiumbrist…som jag haft tidigare i livet. Misstänker snarare att kaffet ger mig magnesium.

ebet - länk?

#60 Att stärkelse blir glukos i saliv är en gammal kunnskap. Förr spottade! dom i degen. Socker var dyrt och svårt att få tag på. Jästen behöver socker som näring. Så lätt var det fixat

#126- och man pinkade på djurfodret- det var tider de!

#127 ???

Yes-man pinkade på djurfodret- det fanns nog ingen vetenskapligt undersökning som stödde det, det byggde antagligen på sympatiskt tänkande att det som funkar på ett sätt också funkar på ett annat sätt.

Eftesom wc:n ine var uppfunnen, var det lätt att iakta att det växte

mera där man pinkade- om man inte gjorde det för ofta- och att man därför trodde att det fanns någon energi i "kisset".

Jag är i alla fall glad att jag inte var en ko, där och då!

#129 Hade aldrig hört det förut. Glad att jag inte var ko på den tiden!

126 + 127

Ord är överflödiga!

#129 Det där med att pinka i djurfodret kanske dom gjorde av samma anledning som man ska pinka i komposten. Det startar någon kemisk proccess. Fosfor frigörs eller något sådant.

De gamla romarna brukade pinka i krukorna utanför "kemtvätten", det användes på nåt sätt i tvättprocessen.

#133: När urin bryts ned bildas ammoniak, kanske det som är (var) grejen?

#133-134 Romarna använde ammoniaken från urinet som blekmedel i sina tvätterier.

Kiss är ren gödning, massor med kväve. Man kan se utanför vår altan där är gräset jättetjockt, och ingen mossa.

Gissa varför…..

Ser i en granntråd i skrivande stund samt sett tidigare och undrat. Begreppet kolhydratkänslighet? Vad ligger i det? Är det något kroppen bygger upp när den reparerar med lchf? 

Bygger den upp en överkänslighet mot kolhydrater?

Vilka slags överkänsligheter (känsligheter) då? Är det flera negativa verkningar av kolhydrater som menas när man blivit det - kolhydratkänslig - eller är det främst vikten det drabbar?

Trög, vad snurrigt det blev. Mer tydlig fråga, iaf beträffande vikten:
Har man ÄNNU lättare att gå upp i vikt av kolhydrater om man återgår till dem efter att ha varit utan ett tag, än man hade haft om man aldrig slutat/skurit ned på kh?

Provar med ytterligare en fråga här. Istället för skapande av ny tråd.

Läst av lchf-förespråkare om jag minns rätt, att det egentligen är högt kolhydratintag, inte fettintag (mättat), som gör att blodkärlen slammar igen.
Samt att det är fett, inte kalk, trots att man ofta säger förkalkningar, som slammar igen kärlen dvs åderförfettning istället för åderförkalkning.

Tycker jag läst att effekterna är allra värst dock, i kombinationen kolhydrater och fett, att drabbas av proppar och åderförfettning. Är det kombinationen som är värst? Eller har jag blandat ihop det i mina försök att läsa, förstå och minnas sakerna man läser?

Ännu ett anekdotiskt bevis: Jag har hållit på ett drygt år, gick först ned ungefär 15 kilogram ganska fort och stod sedan stilla mer än ett halvår. Under detta halvår har jag blivit stadigt friskare. Värken har minskat, candidaöverväxten dragit sig tillbaka, hjärnan klarnat, orken blivit bättre, och jag har kunnat hålla igång och träna utan att få våldsamma muskelinflammationer efter några pass. Detta TROTS att jag inte gick ned, och jag är rejält överviktig. Inte heller har måtten ändrats så där värst mycket efter den första nedgången. Jag märkte tydliga fluktuationer beroende på hur strikt jag var. Spenatsoppa med gräddredning några dagar gav till exempel tydlig försämring, ökad värk och så vidare. Fakirkost tog bort värken och ökade orken igen, men gav ingen nedgång.

Nu har jag den sista veckan, efter ungefär ett år, har hållit mig till sträng fakirkost och verkar faktiskt röra mig nedåt igen. Men vi får se.

Gronstedt (#139). Det var en rejäl läkning och kroppsreparation du genomgått. De initiala femton kilona ner därtill, otroligt. Tack för berättelsen om din lchf-resa!

Håller tummar här för dig, till den återstartade och förhoppningsvis fortsatta viktnedgången efter stoppet. Har läst mycket på forumet om platåer.

Det verkar som om några precis som du går ner i vikt ganska omedelbart efter lchf-införandet. Sedan en platå. Andra står stilla länge från början, och så en dag börjar det röra sig neråt.

Lite fascinerande att tänka att det slår så individuellt. Själv var jag naiv som sjutton när jag startade. Tänkte att nu minsann har man hittat rätt. Hade hört Skaldeman på radion och trodde ju jag skulle rasa i vikt som attan. Så blev det då inte alls. Vågen visar NER iaf, men fort går det ju inte förstås. Skulle vara roligt om det snart blev "märkbart" så att säga.

Men det är väl hallonen och flatbrödet eller nåt, som bromsar upp farten. Eller också inte. Man vet inte. Tror knappt jag skulle palla med fakir eller alltför strikt kosthållning. Går och hoppas på att någon ska hända ändå. Det är iaf en väldigt stor kostförändring man gjort nu med lchf, och belöningarna kommer väl med tiden :o)

--Litet hopp fram i tiden--

??  ??

På tal om kroppens sätt att skydda och reparera sig.

Varför tillser kroppen att man går upp med nära nog raketfart igen och gärna några kilon extra, när man efter viktminskning börjar äta som vanligt igen? Detta även om man inte sysslar med att äta dagarna i ända. Det är ju som en explosion nästan, hur bråttom kroppen har att återfå sin gamla form. Trots att den inte är hälsosam. Man hör många berätta om det och själv har jag varit med om detsamma.

Varför gör kroppen en sådan dum sak, när den borde vara smart, och istället eftersträva att behålla sin nyvunna hälsosammare kroppsform. Har kroppen tunnelseende? Tänker den bara på att lagra fett? Finns väl annat för den att tänka på för människans överlevnad och välmående. Det är väl heller inte bra att bära runt på en massa överflödskilon?

Kroppen är inte skapt för att äta "som vanligt". Vi är skapta för att äta fett och protein och lite kolhydrater. Extra mycket kolhydrater säsongsvis gav lite hull, vilket knappast är negativt om tillgången på föda varierar.

Någonstans blir ju ändå konsekvensen att vi måste sluta upp med att tro att vi kan missköta och misshandla kroppen i åratal och tro att det inte ger negativa effekter.

Jag tycker nog att kroppen är skitsmart som trots livlång misshandel klarar av att läka sig bara den får rätt näring igen. Det om något är fantastiskt. Det är vi som är dumma som inte lyssnar och fattar vad kroppen försöker säga.

Tack så mycket för svaret #142 MimLan! Ja, om man nu ska tänka på det här med den viktmässiga delen (hälsan i sig är annars det primära förstås) så var det bara det att jag inte förstår till fullo, med den relativt snabba fettpåfyllnaden plus ett par, tre kilo extra ovanpå det. Så jag tänkte att kroppen kanske är lite dum i det avseendet.

Men det är klart att, någonstans i mitt huvud finns väl tanken att äta fortsatt lchf-mässigt eller åtminstone nära det om man nu skulle ha lyckan att få ner där ca 10-12 kilona fett som ligger kring midjan och dallrar (och därmed syns ingen midja). För om det är sant, som det väl kanske ändå är, att fett och protein är det som ska ätas och kolhydrater det som ska undvikas för bästa möjliga hälsa, då är det ju så man alltid ska äta förstås.

Jag läste nånstans på nätet nån som hade gjort en sida där han (tror i alla fall att det var en han) hade listat upp olika hälsovinster med LCHF och där han sedan skrev om det fanns bevis för påståendena i form av studier eller om det fanns anekdotiska bevis eller om det helt enkelt inte fanns några bevis. Kommer inte riktigt ihåg formuleringen.

Jag har försökt hitta sidan igen men har inte lyckats. Är det någon som känner igen vad jag pratar om och har länken?

Har läst genom hela tråden denna morgon och blivit betydligt mycket klokare. Tack alla för informationen. Jag hade börjat förtvivla, varför händer inget?! Ska koppla på tålamodet och låta saker ha sin gång. Var ovanligt "låg" förra veckan, kändes nästan som låg blodsocker men det känns bättre nu.

Tata

#144 På DR Dahlqvist's blogg hittar man det här

m lchf h  :-).

#144. Tror inte jag känner igen det riktigt. Låter väldigt intressant och bra och vi får hoppas att någon vet, så vi också får veta.

#145. Jag satt och läste igenom den igårkväll, eller repeterade ska jag väl säga. Här är ju fullspäckat med kunskaper, så det känns bra att gå igenom allt en gång till. Man glömmer lätt. Lycka till med tålamodet. Det är lättare när man vet mekanismerna bakom :o)

# 146. Ah vad bra. Ska gå dit och kolla.

# 146 Nej, det var inte den sidan jag menade. För att ta ett exempel.

OBS, nu kommer jag inte alls ihåg vad det stod just om eksem men jag tar det som exempel. Någon säger att man blivit bättre i sina eksem pga av LCHF och då beskrev den här sidan om det tex fanns någon studie som verkligen kunde bevisa att det var just LCHF som gjorde förbättringen. Alternativt kunde det stå att det inte var bevisat då det fanns rapporter om personer som blivit bättre i sina eksem pga av viktnedgång och det oavsett metod.

#146. Känner igen listan från Annika D:s bloggsida nu. Den ingick i min intensiva läsrunda i vintras vid upptäckten av LCHF. Väldigt vad man glömmer fort om hur man hittar tillbaka till allting igen. Men på Annika D:s m.fl liknande bloggar finns ju mycket matnyttigt samlat. Man håller numera mest till här på Kif. Det är väl för att tidsaspekten hindrar att man är "överallt". Här finns ju förresten en bra länkningssida också på Kif, ibland kommer man på att gå in där.

#148. Det är bra med något som stödjer folks egna upplevelser, iakttagelser och erfarenheter. Inte sagt att det inte stämmer för det, för det gör de säkert många gånger eller kanske till och med i huvudsak. Somligt är förmodligen individuellt, medan annat är gemensamt. Mest trovärdigt blir det väl med studier och liknande som ger stöd, eller ev bevis. Man kan ju få olika förändringar i och på kroppen utan att det behöver vara kopplat till just den faktor man själv tror. Man har så lätt att dra snabba slutsatser ibland och en och annan gång kanske rent av felaktiga.

Hopp framåt i tiden med reflektioner. Tycker att kroppen ska ha reparerat färdigt vid det här laget och att den ska känna sig trygg med att släppa kilon. Den släpper inga kilon. Den har tvärtom byggt på ett par kilo. Man kanske hör till undantagen. Eller också är det den oprövade fakiren som gäller för vidtecknad, eller mejeriproduktuteslutande eller vad det kan vara. Vanlig ordinär lchf-kost känns som den nivå jag personligen klarar av, den enligt de två kostfoldrarna som finns. Men det räcker nog inte till. Då får det väl bli som det blir. Men hade ju trott att kroppen var färdigreparerad vid det här laget och ville viktnormalisera sig. Det går ändå hyggligt att äta så här och ännu har man inte fallit ur. Annat än enstaka dagar, men huvudspåret har varit lchf-kost under dessa två åren sedan totalkostomvändningen 19 januari 2008. Tänk att man trodde så hårt på det först, trodde man skulle tappa överflödsfettkilon, eller några av dem i alla fall. Nu får man nöja sig med att tro på att det är en hälsobefrämjande kost och en som reparerar. Det är inte dåligt det heller. Har också lärt mig en väldig massa kring kost under resan, det är bra det också.

Nu har jag läst hela tråden och det var intressant! Jag har erfart att min kropp reparerar, och är övertygat om att fettet lagras sä länge inget nytt kommer "inn"-så med lchf får man en del perioder med konstiga men goda processer eftersom kroppen tar sig råd med att fornya sig-och antagligen finns det massa människor som är runda och mer helsosamma änn smala människor.Tror jag