Mår äntligen bättre. Med kolhydrater.
Det har verkligen varit en tid med problem under 1,5 år. Men nu känns det äntligen som det börjar klarna!
Började med LCHF i feb -08 och blev bra i min IBS-mage och sötsug försvann och jag blev lugnare hela jag.
Men sen har väl resten inte varit så bra.
Trött i princip hela tiden under detta 1,5 året, stigande kolesterolvärden, som jag inte var orolig över i och för sig, men även utredningar på om jag har nedsatt sköldkörtelfunktion. Har ätit levaxin ett bra tag. På prov. För proverna visar varken eller. Gått upp totalt 12 kilo.
Jag har varit strikt det första året och väldigt övertygad om att LCHF var det rätta. Sedan har jag lagt till mer kolhydrater i form av grönsaker för att se om jag skulle bli piggare. Men det blev jag inte.
Till slut så släppte jag allt med LCHF, vilket var svårt eftersom jag pratat så mycket om det så folk började väl undra, men de tyckte även det var bra för de har ju alltid tyckt det är bra med allsidig kost.
Nu känner jag mig äntligen "normal" igen.
Vaknar pigg och känner att jag har energi och vill göra saker. Känns även som att det kommer vara möjligt att gå ner lite i vikt nu, och jag vet inte om jag kanske ska sluta med levaxinet på eget bevåg.
Det var sedan jag var i Thailand och åt allt där. Märkte att jag ändå tålde ris och risnudlar bra och även vete gick ok i mindre mängder. Socker gillar magen fortfarande inte.
Men jag har lärt mig massa av denna tid ändå!
Jag kommer alltid försöka äta varor med så lite tillsatser som möjligt.
Inte vara rädd för fett. Och jag har lärt mig massa om kroppen, ämnen och hur de påverkar, träning osv!
Förut kunde jag inte äta kolhydrater och känna mig mätt, men det kan jag nu. Så på något sätt har jag fått tillbaka mättnadskänslan.
För det var ett problem med allt fett på LCHF. Jag blev inte mätt på fett. Det blev alldeles för mycket energi innan jag blev mätt.
Jag måste ha övergött min kropp, så den inte orkade annat än att ta hand om matsmältningen?
Självklart förkastar jag inte LCHF, utan jag önskar verkligen att jag hade mått bra på det, men det gjorde jag tydligen inte.
Men min IBS-mage tål kolhydrater bättre nu, så det verkar som att LCHF-maten lugnat ner den.
Vi får se om det håller i sig!!! Magen har ju blivit sämre, det har den, men som det känns nu så får det vara så. Hellre att jag har energi då.
Nu har jag en mer sund syn på kost och vikt iallafall. När jag började var jag normalsmal och omusklad. Nu har jag ganska mycket muskler men är lite för rund om kanterna, fint uttryckt :)
Men nu kan jag förhoppningsvis gå ner lite igen! För jag är sån att jag gärna vill äta ofta och det gjorde jag även med LCHF och då blev det lätt för mycket ost. Nu får det bli ett äppel istället. Visst, kanske inte det bästa, men jag behöver gå ner i vikt nu. Och det känns bra faktiskt. Men jag känner ingen stress.
Så är läget nu iallafall. Men det kan ju ändras :)
Det är det braiga! Att man har lov att ändra sig!
Ja, du gör aldeles rätt som anpassar kosten så att den passar just dig!
Nu har du varit med så länge att du har en god uppfattning om hur olika macronutrienter fungerar i just din kropp.. och förhoppningsvis har du på kuppen blivit av med en hel del moderna myter om mat!
Det är ju inte alla som mår allra bäst på ett minimum av kolhydrater, och man kan även skilja på källan till kolhydraterna för de har även en viss inverkan, kan man dra ner på socker o andra snabba kolhydrater så är mycket vunnet!
Och bara för att man inte är fettskrämd så behöver inte alla bli kolhydratskrämda heller.. utan de flesta friska kan använda en hel del kolhydrater från bra källor!
Jag blir heller inte mätt på fett.. men jag blir ohungrig.. dvs jag kan om situationen så kräver ofta hoppa över en måltid utan att det gör något.. jag äter som regel bara mer nästa gång!
Och jag har märkt att om jag äter oftare så äter jag mindre vid varje måltid!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Vad skönt att höra! Har tänkt på dig ;)
Tack Zepp!
Negar, det var längesedan vi hördes! Har tänkt på dig också!
Ville bara skriva det också att jag är så glad att jag har en sund inställning till viktnedgång. Ser så många personer, främst yngre då, som är smala MEN vill gå ner i vikt och äter massa fettsnålt och grönsaker och tränar som idioter.
Jag tänker på att jag varje dag får i mig tillräckligt med protein och andra näringsämnen osv, för att kunna bygga muskler och orka träna.
Förut tänkte jag inte på det och ser ju idag att jag fick i mig alldeles för lite protein. Inte undra på att jag var kantig och aldrig blev starkare.
Det gör att jag känner mig mycket tryggare! Kunskap är så bra!
Dessutom så vet jag ju att är det någon gång som min mage måste vara bra, eller att jag måste hålla mig ohungrig länge så är det protein och FETT som är det allra bästa! T ex perfekt vid långa bussresor eller flygresor. Magen är lugn, jag blir slö, och blir inte hungrig på samma sätt.
Det vore väl bra himla konstigt om en strikt LCHF är det som är allra bäst för hela befolkningen???
Och det som LCHF är bra på är att rätta till en felaktig insulinnivå och det är oxå konstigt om alla hade problem med det.. även om allt fler har detta i de tider vi lever i!!
Sen kan man undra om kombinationen med högfettkost och täta måltider är så lyckat.. hur stor blir då sanolikheten för att kroppen skall ta något av fettrerserven mellan måltiderna.. det får då bli ynka små portioner isåfall. med tanke på att fett är rätt energitätt!
En av de stora fördelarna tycker jag är att detta med mat o måltider tar allt mindre tid.. jag äter så sällan nuförtiden och är alldrig riktigt sugen.. det känns mer som, "nu kanske det snart är dags att äta", men det gör inget om jag skjuter på måltiden någon timma!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Ja, det är sant. Jag ville gärna att det skulle fungera för mig bara, eftersom magen blev bra.
Sen…du vet, man läste ju så mycket grejer att insulinsvängningar är jobbigt för kroppen och att det i sin tur är kolhydraterna som skapar igenkorkning i blodkärl osv osv. Så då blev man ju också tveksam. Tänkte att man vill ju vara frisk så länge som möjligt.
Inte för att jag betvivlar många saker, men för min egen del så är nog det bästa att jag inte tar allt på för stort allvar
Och det där med fett för tätt. Jag har nog alltid varit sådan att jag inte kan släppat tankarna från mat och tror gärna att jag behöver mat hela tiden…hehe…
Så då är det bättre att jag tar något mindre energitätt, för det spelar ingen roll vad jag äter egentligen. Om jag nu känner att jag måste.
Men visst är det skönt att känna att det inte spelar så stor roll om jag äter nu eller om om ett par timmar! Men tyvärr så är jag matglad och älskar att äta god mat och laga den. Så maten blir hellre nu än om nån timme.
Får nästan lite ångest när jag ser tillbaka på allt. Tänk om alla blodprover och undersökningar på min sköldkörtel varit förgäves och jag bara behövde äta en, ja, ganska rejäl ökning av kolhydrater!
FY farao isåfall!
Och mina lektioner för läkare om kosten! haha! Men det ångrar jag inte. Det är ju trots allt sant och många mår bra av det :)
Jag är också en sådan som slutat med lchf och mår lite bättre av det. Mina ätstörningar kom tillbaka en hel del med lchf så när jag till slut vågade ta steget och sluta med det kom en hel del ork tillbaka.
Nu "slipper" jag tänka på vad man får och inte får äta utan nu äter jag det jag är sugen på.
Ändå tror jag att lchf är ett bra sätt att äta på, bara jag som inte klarar av det. Har fått tillbaka min matlust och tycker det är roligt att baka och laga mat igen.
Fryser inte alls lika mycket som jag gjorde innan heller och det är otroligt skönt!
"You just have to belive…"
Hej flikkan77: Jag har följt dig en hel del i dina trådar! Skönt att du också har hittat en väg som känns lite bättre!
Tack Uttelille! Jag har lite svårt att komma ifrån känslan att det är "fel" att inte äta lchf för jag tror trots allt att det är bra att äta så. Samtidigt så mår jag bättre både psykiskt och fysiskt av att äta mer kolhydrater.
"You just have to belive…"
Jag är mycket glad du hittade en balans, har kollat din tråd när du var här och var bekymrad.Det som har varit synd tycker jag, är att en del på lchf blir mycket låst på att man äter fakir och minimalt med kolhydrater, så lite som möjligt och jo mindre kolisar jo bättre lchfare är man.Det byrjar endra sig lite nu, och jag definerar mig fortfarandes som en lchf are, en fot i den lägren och en fot i paleo kost.Om man sammenliknar med fex den maten som var vanlig när jag var yngre och for en del i dag, "vanliga" folk, så består jo nesten 80% av maten av kolhydrater…möjligens eftersom vi har varit på forumet omringat av folk som fakirar tror man när man har ätit en frukt är man inte längre en lchf are.Vad som gör att jag tycker det är viktig med definitionen, är inte att jag tycker en lchfare är bättre och jag måste vara i klubben, men det har så mycket bra och gör så mycket fint för folk med fex typ 2 diabetes att jag hoppas den överlever men att folk som inte är mest strikt också kan känna sig välkommen.Det är fantastisk härligt hur ditt perspektiv på en helsosam kropp som fungerar och har byggstenar via proteiner etc. har utviklet seg uffelille!
Och jag tycker det är lite fel med allt prat om blodsocker i vissa fall -som du skriver. Jag tycker folk som inte har diabetes blir vel fokuserad på det när det finns antagligen andra faktorer som är viktiga.
Starta ny diskussion