Prova vettja!

Alla sätt är bra utom de dåliga :)

Finns bara en rätt väg och det är den du väljer

Räkna points (eller kalorier över huvud taget) är egentligen överflödigt om man äter naturlig mat, kroppen är jätteduktig på att reglera sin egen vikt men mättnads- och hungerskänslorna fungerar inte tillsammans med raffinerat socker och andra snabba kolhydrater.

Det är klart att man kan prova kaloribegränsad LCHF också, om man vill och orkar, men risken är att kroppen upplever svält och drar ner på sin förbränning då, allra bäst är att äta sig mätt på LCHF-mat och låta viktminskningen ta den tid som kroppen känner sig bekväm med, idén med naturlig mat är att få kroppen att släppa sina överflödskilon för att den vill och inte för att den måste för att man svälter den, för det är inte bara fett man blir av med vid svält utan även muskler.

Points är inte antalet kalorier, utan kalorier från fett ger högre poäng än lika många kalorier från kolhydrater eller protein.

Okej, låter spontant ännu dummare, eller snarare som en konsekvens av att de fått för sig att fett mättar sämre än protein och fullkornsspannmål, jag skulle iaf inte bli mätt på "godkänt" antal points, inte ens nära.

Du får kanska göra dina egna points, alltså vända på kolhydrater och fett, på nåt sätt. Annars kommer du nog att svälta ihjäl, mer eller mindre.

okej, för jag är rädd att jag ska äta för mycket om jag bara börjar med den här kosten utan begränsningar. Hela mitt liv består av kaloriräkning, så det är jag van. Man kanske kan bestämma att äta mellan 1500-2000 kcal men med godkänd lchf mat. Mina mättnadskänslor litar jag inte riktgt på.

Jag har gjort några uträkningar på min lchf-sida. Kolla gärna där, kanske du får ett hum om hur mkt du kan äta?

Du kan väl göra ett försök med kombinerat VV och LCHF… Då vet du ju sen om det funkar eller inte.

Har aldrig prövat VV, men känner igen mig i det du skrev om att du inte litar på dina mättnadskänslor, för det gjorde inte jag heller tidigare. Har hela livet haft ett mer eller mindre stört förhållande till mat med hetsätning/överätning/tröstätning blandat med kaloriräknande/fetträdsla samt övervikt som varit mer eller mindre stor. Nu har jag under drygt 3 års tid långsamt "glidit in" i LCHF sen jag först hörde talas om det och med det har min syn på mat också förändrats. Och ju mer jag har litat på kosten som läkande desto mer har mitt förhållande till mat också förbättrats, inklusive min förmåga att känna mättnad! Tidigare var jag ofta tvungen att räkna antalet timmar som gått sedan förra måltiden för att se om det antingen var "rimligt" att jag var hungrig igen eller om det tvärtom hade gått så pass många timmar att jag "borde" vara hungrig. Men visst är det skrämmande att släppa kontrollen! En kombination av LCHF och VV låter i mina öron lite knasigt, men det kke är det som du behöver för att våga släppa kontrollen och lita till/lyssna på din kropp?

Känns stört att hålla på med points och nummer, när man bara kan äta medvetet och sluta när man känner att kroppen är mätt.

Om pointsen fungerar som mikaelj säger blir det ju helt bakvänt. Alltså, om systemet är gjort så att det är "lönsammare" att äta så mycket kolhydrater och så lite fett som möjligt.

Men en kaloribegränsad LCHF är det många som följer. Och de flesta verkar uppleva att de blir mättare på LCHF-kalorier än på kolhydratkalorier. Du får alltså mer mättnad per kalori.

Själv äter jag spontant ganska kaloribegränsat, trots att jag äter precis så mycket som jag vill. Oftast hamnar jag runt 1400 kcal. Min kropp verkar inte behöva mer i dagsläget.

En liten brasklapp dock - när jag började med LCHF, åt jag väldigt mycket. Dubbelt så mycket som idag. Det verkade vara nödvändigt för att kroppen skulle komma igång med fettförbränningen. Att starta med kaloribegränsning är alltså kanske inte helt optimalt. Men du får testa, som sagt var.

#11 Fast har man svårt med hungers- och mättnadskänslor så är det kanske bra.

Jag behövde ofta räkna min mat i början annars kunde jag ligga på runt ca 600 kcal om dagen och det är lite lite. Räknade dock inte points utan gram.

Äta medvetet är inte lätt om man trängt undan de känslorna i några år, eller äter mediciner som förvränger dem.

Nu är jag gråtfärdig igen - och det handlar tyvärr inte om att jag gråter av lycka…

Det finns massor av människor som inte har en aning om det är mättnadskänslor eller ej de känner!

När gick allt så fel? När slutade vi höra på vad vår kropp säger till oss? När slutade vi lyssna på den helt och hållet?

LatMask: Hade mitt huvud fått bestämma hade jag alltid slutat äta efter tredje till sjätte skeden. Det är då maten slutar smaka gott och bara blir jobbig.

Jag vet precis när allt blev fel, men det ska jag inte ta upp här inne och det är mer än 15 år sedan så det är nästan preskriberat.

Hej

Jag blev fettskrämd hos VV. Jag började efter några månader  ibland att äta jätte portioner med det tillåtna. Jag fick tendenser till hetsätning.  Jag var nästan alltid sugen,Jag trodde att jag hade dålig karaktär, Men allt sug försvann när jag började med LCHF, det var en befrielse att inte vara sugen på mat och mackor, som jag varit i ca 15 år sedan jag tog en VV kurs,

Nu har jag börjat med LCHF och att räkna kcal, igår åt jag 1700 kcal

3% kolhydrater 15 % protein 82% fett

Det låter som en bra start ostskivan. Blev du mätt och belåten så kan du fortsätta så!

ostskivan,  hur går det??