medelhavskosten bättre?
Jag hörde på ett radioprogram igår, Kropp& Hälsa tror jag det hette. Där påstod "experterna" att om man äter mycket mättat fett lever man inte lika länge som de som äter medelhavskost. Det fanns en massa undersökningar som pekade på det. Har någon sett de undersökningarna?
Här är en sorts "undersökning".. högst ovetenskaplig men ändå sann. 
Mina mor- och farföräldrar samt deras syskon och många fler i deras generation åt fett fläsk, fet inälvsmat, ägg, smör, fet mjölk o dyl. De blev 98, 93, 104, 99, 101, e t c år gamla. Någon blev 89, någon 86. Han som blev 104 jobbade i skogen till han var 100.
Men inte vet jag..

Det är ett kvardröjande eko från forskningsfuskaren Ancel Keys.
Nu vet man väl inte riktigt vad som menas med medelhavskost, eftersom den skiljer sig en del mellan länderna kring medelhavet. Båtflyktingarna från Albanien verkade inte ha ätit speciellt mycket, så jag misstänker att de kulinariska sensationerna där är förbehållna den härskande klassen. Och hur man äter i Tunis och Tripoli är jag inte helt säker på. Min syster hade med sig en tunisier hem på sextiotalet, och det var då jag kom i kontakt med couscous första gången.
Men medelhavskosten är en myt, som odlas flitigt bland andra myter om kosthåll, fetma och sjukdomar. Stefan Rössner verkar ha hämtat en hel del inspiration till sin mat från trakterna kring Medelhavet. Så medelhavskost är nog inte så tokigt ändå, helst ska den väl vara nyligen uppdragen. 
Här får vi väl nöja oss med strömmingen vi kan fiska upp ur vårt närmaste hav.
Men som sagt: det finns ingen klar definition av medelhavskost, så det är väldigt svårt att veta vad som menas. Men myten skapades av Ancel Keys verkar det som och hans proselyter på skilda håll i världen.
Ishavskost är inte så dum den heller. Mattak är väldigt hälsosamt och innehåller det allra finaste fettet.

Det man menar med medelhavskost är den matkultur Ancel Keyes hittade när han reste runt medelhavet strax efter kriget.
Det var en kosthållning baserad på knapphet och halvsvält eftersom det var brist på det mesta.
Klart dom flesta han träffade på då var i bästa fall normalviktiga de flesta antagligen underviktiga.
Idag äter folk runt Medelhavet en helt annan kost med inslag från de flesta håll.
Man hänvisar alltså till en kost som inte finns idag och inte heller nånsin varit ett naturligt val för befolkningen.
I samma program hörde jag någon från en italiensk restaurang i Stockholm som sa att smör är vanligare i italiensk mat än olivolja, men eftersom de svenska kunderna förväntar sig att det bara är olivolja och inte smör i italiensk mat så använder dom bara det på restaurangen.
Fast det finns en hel del undersökningar där LCHF kost varit bra men medelhavskost varit bättre så jag tycker inte att man kan kassera den. Hur begreppet medelhavskost uppkom och huruvida dagens greker eller italienare äter på det sättet är väl inte heller riktigt relevant. Medelhavskost innehåller bl a mycket (oliv)olja och fisk. Vin är också en del i kosten. så visst kan man prata om en Medelhavskost.
Läs gärna Kostdoktorns inlägg om Spansk ketogen medelhavskost
Sedan när det gäller att leva länge så finns en del studier som kan vara intressanta. T ex så har man bevisat på möss att de som ligger på lätt svält lever längre. Kroppens maskineri går in i sparläge när den får för lite energi vilket "nöter" mindre på systemen. Forskarna som gjorde testet hade själv börjat äte lite för lite eftersom de var övertygade om effekten. Jag kan ju tycka att den viktigare frågan borde vara hur bra liv man får inte nödvändigtvis hur långt det blir.

#5 Jag tror att du missade att "medelhavskost" inte är ett enhetligt begrepp, eftersom det handlar om rätt stora skillnader i kosthåll runt den pölen. Det finns mat som dryper i olivolja där, och det finns också andra varianter. Det är lite svårt att föra en diskussion om ett så elusivt ämne. Man har ju inte uttalat någonting om mängden av olika ingredienser i kosten eller vilken slags ingredienser det handlar om. En del talar om olivolja, andra om pasta, ytterligare andra om grönsaker. Också när begreppet myntades hade stora förändringar skett i kosthållet kring Medelhavet, som exempelvis att ris odlas och äts i större omfattning än bara några hundra år bakåt i tiden.
Så första delen av problemet är faktiskt att definiera "medelhavskost".

#5 Jag tror bara jag sett en jämförande studie mellan medelhavs- och sk lågkolhydratkost (israelstudien).
Lågkolhydratkosten innehöll något mer fett (39 resp 33) och något mindre kolhydrater (40 resp 50) än medelhavskosten och visade också på både större viktnedgång och bättre blodfetter.
Så trots att inte lågkolhydratkosten kom i närheten av LCHF eller Atkins så visade den sig vara något bättre än medelhavskosten…..och kopplingen kanske låg i kolhydratmängden. Man undrar hur det sett ut med riktig LCHF.
Att mössen levde längre på mindre mat kan bero på lägre kolhydratintag ( lägre GL och insulin) snarare i faktiska kalorimängden.
#5 Då kan man ju också få problem med LCHF? Är det 20gram kolisar om dagen, under 5% totalt, fakir osv.? Äter man bröd, Dricker man mjölk, är det tillåtet med vin etc.
Gjorde en snabb googling på medelhavsdiet och fick 17000 träffar. De första fem var en-stämmiga i definitionen av dieten.
"Medelhavsdieten förespråkar att man byter ut rött kött mot fisk och fågel samt erbjuder nyttiga fetter från bland annat nöter och olivolja. Basvaror i denna diet är spannmål med fullkorn, fibrer, baljväxter, frukt, nötter och frön."
Även Dagens Medicin som vi LCHFare gärna hänvisar till har rapporterat om Medelhavsdieten. Man säger att "Sedan tidigare finns ett känt samband mellan kostintag enligt medelhavsdieten och förlängd livslängd jämfört med intag enligt andra typer av dieter."
Så grundfrågan om man lever längre på medelhavskost borde kanske besvaras med kontroll av studier om olika dieter och inte blandas bort med att dagens italienare inte äter olivolja. (sorry, inget påhopp bara min egen reflektion). Hur sedan "experterna" i radioprogrammet kunde veta att ev. fördelar berodde på minskat intag av mättat fett kan man undra.
Personligen tror jag att det finns mycket att lära kring medelhavskosten.
Men på tal om lång livslängd är det inte nån ö i Japan som leder den statistiken? De äter mycket fisk och ris. Vad jag förstår är där inte mycket efterrätter men inte så mycket mer fett än det som finns i fisken? Nån som vet något mer om det?
Har funderat över om jag inte mått som en prinsessa om jag varit Japan, inget mjöl, ingen mjölk inget kaffe, inte tomater och kryddat men inte starkt. Stabbiga efterrätter lyser med sin frånvaro också. ALLT det mår jag bra av och då skulle jag inte ens ansetts vara allergisk (gluten och mjölkprotein).

Stämmer att det kan uppstå definitionsproblem när det gäller LCHF också, men det ändrar ju inte det faktum att "medelhavskost" ytligt ser ut att referera till en ganska stor region med vitt skilda kostvanor. En intressant iakttagelse kan vara att regionen inte är känd för vare sig speciellt god hälsa eller hög livslängd, oavsett dessa korta studier som hänvisas till, vare sig Ancel Keys eller senare. Om man tittar på siffrorna för medellivslängd för olika länder ligger åtskilliga länder i regionen exempelvis lägre än Sverige. Om kosten verkligen hade den positiva betydelse för hälsan som påstås borde det kanske ha visat sig där, i synnerhet som rapporten som hänvisas till faktiskt har den hårda slutpunkten.
Men trots våra välfärdssjukdomar lever vi ju faktiskt längre än grekerna. Vad beror det på? Och just isoleringen av vissa kostfaktorer under benämningen "medelhavsdiet" är ju en ganska godtycklig summering av just det där gamla fusket.
Det kan vara intressant att se om minskat intag av kolhydrater kan ha en sådan effekt, det borde kunna studeras nu, när ganska många har gått över till att äta mer fett och mindre kolhydrater. Vi blir ju påtagligt mindre sjuka, och för en del av oss höjer det livskvalitén. Återstår att se om vi också lever längre än förväntat.

hehe jag levde omedvetet på medelhavskost hela förra sommaren då jag jobbade på en italiensk restaurang.
Då åt jag också LCHF så åt det som gick att äta i restaurangen (inte pizza o pasta då): mycket tomatsallad med basilika och mozzarella, parmaskinka, bresaola(lufttorkat nötkött), oliver, en o annan biff, fisk, samt antipasto-saker som inlagda kronärtskockor, parmesan osv osv..
Aldrig mått så bra och varit så pigg o smal!
men jag åt förstås ägg o bacon till frukost innan jobbet.
#9 Okinawa antagligen. Men det finns en gammal mattradition att äta griskött också på den ön. Inte bara fisk.
Debatten om Medelhavskostens påstådda goda effekter på alla människor, påminner mig lite om rapporterna för ett tag sen om sojaolja. Sojaoljan hade, enligt forskarna, skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom efter klimakteriet. Sen visade det sig att det bara gällde kvinnor i länder där de regelbundet äter sojaolja. Det gjorde inegn nytta att börja äta efter klimakteriet.
Kankse är det samma med medelhavskosten, den är bra för dom som bor vid medelhavet.

Goglade lite på medellivslängd på länderna runt medelhavet
Sverige som referens då 80.86 år
- Frankrike 80,98
- Italien 80,20
- Spanien 80,05
- Monaco 80,09
- Grekland 79,66
- Malta 79,44
- Libyen 76,1
- Turkiet 73
- Egypten 72
- Marocko 70
Vi spöar alltså skiten ur alla utom Fransoserna som slår oss med nån månad..
Är det nåt som skiljer Fransmännen från övriga medel-havare så är det att dom äter mer mättat fett vad jag förstår.
Var är då siffrorna som stödjer medelhavskostens förträfflighet??
Är det inte medelhavskostarna som borde åka hit och studera den Skandinaviska skräpkosten istället
Vi LCHF:are känner ju oss rätt säkra på att nå högre siffror än medelsvensson i alla fall, men det får ju förstås framtiden utvisa 
Vi har tydligen olika åsikter och dessutom verkar vi fastna i nå'n slags konstig definitionsfråga. Känns lite (i bästa fall) som ett hårklyveri och (i sämsta fall) som ett uttryck för att vi inte vågar (?) kolla upp andra dieter och koster. För min egen del kommer jag nog att hålla ett öga på vad studier visar kring medelhavsdieten men respekterar också de som inte anser det mödan värt.
Lev å må!

Definitionsfrågan är inte konstig. Det är väl ganska klart att man måste definiera vad man menar med en viss kost om man ska diskutera den. Jag tycker inte att begreppet är helt klart, och det som kanske vilseleder är att man har förutsatt att en viss diet hör till ett visst geografiskt område, medan det i själva verket kanske mer handlar om en viss fördelning av livsmedel som inte specifikt hör till just det området. Det vore bättre att ge det ett namn skilt från regionen, i samma anda som exempelvis ISO-dieten fick sitt namn. Medelhavskost har ungefär lika mycket med Medelhavet att göra som flygvärdinnedieten består av flygvärdinnor.
Så om det nu gäller en klar definition, så kan vi lugnt utgå ifrån den. Då finner vi att ordet myntades vid Ancel Keys' forskningsfusk, och att fler har hakat på sen dess och utformat någonting som inte stämmer med vad som äts kring Medelhavet, utan som är en papperskonstruktion som har fått det namnet.
Och vi vet så klart lika lite som förut. Grekisk mat badar ofta i olivolja, men greker lever inte fullt lika länge som svenskar. Spansk mat är god och består av många rätter; det skiljer inte så mycket från det franska köket. Fransk mat är god, och Frankrike ligger till större delen inte vid Medelhavet. Frankrikes atlantkust är betydligt längre än kusten mot Medelhavet. Uppe i Normandie käkar man mycket ost, och filbunke är populär frukostmat. Filbunke med mycket hög fetthalt. De normandiska korna betar gräs, och normandiska bönder skryter med att de har den fetaste mjölken i världen, och att det måste vara sådan mjölk för att göra Camembert, som är en normandisk ost. Jag har tidvis bott i Normandie, och det är inte ovanligt att man sätter i sig en halv sån ost till kaffet. Välmognad.
Och då kan det så klart vara intressant att veta vilka fransmän som lever längst, om det är nere kring Marseille och Perpignan, eller om det är i trakterna kring Dieppe och Rouen. Det kanske är i någon helt annan region?
Från min tid i Frankrike minns jag i alla fall, att ingen använde margarin. Margarin förekom i bageriet för att göra extra luftiga gifflar, croissants, det franska frukostbrödet. Det fanns croissants gjorda på margarin och croissants gjorda på smör, och de med smör sålde bättre än de på margarin. Men aldrig någonsin har jag sett margarin sättas fram på bordet där. Det ska vara riktigt smör. Och i matlagningen använder man riktigt smör och riktig grädde, och köttet brukar inte vara magert. Till salladen har man olivolja och vinäger, och en middag är inte fullständig utan en ostbricka. Och jag försäkrar att ostarna är feta.
Jag antar att Frankrike har statistik på livslängd och sjuklighet i olika regioner, och det skulle vara intressant att ta del av det.
Ja, vill man inte förstå. så vill man inte
Medelhavsdiet innehåller produkter som äts och framförallt har ätits runt medelhavet i många hundra år.
Sen äter ju spanjorer, fransmän osv precis som svenskar i dagsläget en massa skräpmat…………….
Glöm inte heller olik levnadsstandard och framförallt medicinsk standard i de olika länderna när du kollar på levnadslängden. Och om vi tänker på hur mycket skatt vi betalar, så får vi i jämnförelse ut väldigt lite för våra pengar i t ex sjukvården.

#17 Ännu ett nytt bud om medelhavsdieten alltså? Då är det ju klart att det blir en fråga om definitioner. Men hur man än vänder på dem så finns alltså ingen forskning på hur det påverkar vår hälsa och livslängd, och självklart är det intressant att göra såna studier.
Alltså, med din definition av medelhavsdiet, vilka äter så, och hur påverkar det deras hälsa och livslängd? Jag antar att vi inte har något svar på frågan.
Och kosthållet i Normandie, där livslängden faktiskt är lite längre än i Sverige, den är alltså inte medelhavsdiet, eller?
Det som skiljer dagens dieter kring medelhavet från den för några hundra år sedan kanske också är idé att ta fram då, men just den där "medelhavsdieten" som fördes fram vid fusket kring femtio- och sextiotalet, den är ju inte den gamla kosten som hade ätits i hundratals år. Och hade möjligen andra världskriget någon inverkan på dieten de närmaste årtiondena efter?
Färska grönsaker serveras alltid i det franska köket. Man börjar med salladen. Vinägern säjs hjälpa matsmältningen; jag vet inte i hur hög grad det kan stämma. Ofta har man en soppa som förrätt. så huvudrätten, som inte måste innehålla en massa potatis eller ris. Ris var inte särskilt vanligt där jag bodde i Normandie, potatis förekom till de flesta måltider. Efter huvudrätten ostbricka och frukt. Man äter lite frukt, som en efterrätt, och ost. Frukten finns inte alltid, men alltid ost.
Men vi saknar fortfarande en god definition på vad som menas med medelhavsdiet. Det är till och med lättare att avgränsa LCHF, kanske av det enda skälet att det innebär hög fettkonsumtion och kraftig reduktion av kolhydrater; resten ungefär lika.
Men det stör kanske inte så mycket att medelhavsdieten är otydlig, så länge man har klart för sig att det inte är specifikt för medelhavsregionen, utan en konstruktion som en gång passade för ett visst ändamål när en fuskare i forskning ville sätta namn på olika varianter av kost. Det är ett namn, men jag gjorde misstaget att förmoda att det hade med länderna kring Medelhavet att göra.
Jag har bott och bor fortfarande i Spanien sedan 37 år och vad vi i Spanien menar med och vad läkarna där (oftast) rekomenderar är fisk, fågel, olivolja grönsaker, frukt. Men lite kolhydrater av bröd, pasta, potatis osv.. Men de rekomenderar däremot linser, kikärter, torkade bönor etc.
Av djuriskt fett rekomenderas väl bara det från den iberiska grisen som går fritt ute och bökar och till stor del livnär sig av ollon.
(Många Spanjorer, äter dock allt annat än Mhavsdiet. Främst de i inlandet äter mycket fet mat, gris, och baljväxter (är det kikärter, bönor osv??) )
Det finns en hel del studier på den dieten, det är bara att googla
Själv bryr jag mig faktiskt inte så där jätte mycket om alla studier. Huvudsaken att jag mår bra och det gör jag just nu med en blandning av lchf och medelhav. Dvs mina carbo kommer främst från grönsaker, hallon, grädde, cf och mögelostar. Använder både olivolja, smör och kokosfett.

#16 Tror du att du att du kunde få fram siffror? Vore intressant.

¡Ay chocolatina! Yo sabía que tienen que comer jamón serrano, algo de lo más rico que hay en España. Sin embargo se come cantidad de mariscos también. A mí me gusta también cordero y chivo, pero creo que es mas típico del Caribe. Sin embargo, paso por Madrid cuando me iré a Cuba la proxima vez en noviembre, y entonces voy a comprar bacalao. No entiendo porque aquí en Suecia no se puede conseguir el bacalao seco, que es imprescindible para hacer arroz con bacalao.
Och jag får väl anlita min lokale slaktare för att få fläskkött på bordet. När jag är på Kuba är det alltid lite knepigt att få tag på så mycket fett kött som jag vill ha. Där bygger kosthållet vanligen på ris och svarta bönor, men jag äter inte det.
Och det där med den torkade fisken är en gåta. När jag var liten fanns det alltid torkad fisk till jul, spillånga, torsk, för att göra lutfisk. På Kuba tar man den torra fisken och kokar tillsammans med risen, arroz con bacalao. Det är en typisk julrätt, och det är ytterligt få som får tillfälle att äta det numera. Så jag ska köpa torrfisk när jag mellanlandar i Madrid i november. I Spanien finns den.

Östersjökost? Danmark, Tyskland, Polen, Ryssland, Litauen, Lettland, Estland, Finland och Sverige i geografisk ordning. Vad äter då folket runt östersjön? Vad vi äter i Sverige vet jag eftersom jag är svensk och det innebär att jag vet vad man äter i skärgården på västkusten. Vad kirunabon äter har jag dålig koll på. Vad man äter i Litauen vet jag också eftersom jag bott här i 17 år. Här äts bröd och kroppkakor i mängder och meddellivslängden är betydligt kortare än i Sverige. Det är fullständigt omöjligt att fastställ vad östersjökost är likaväl som det är att fastställa medelhavskost. Det enda man kan med fog påstå är att östersjökost har potatis som ett fundamentalt inslag på menyn. Sedan har vi kryddat vår kosthållning med medelhavskost d.v.s. pasta och pizza. Vad skulle ni svara då italienaren frågar vad en östersjökost är?

Strömming, sotare, strömmingsflundra, kräftströmming ad nauseam :-)
Jag kan gå ner till bron och dra upp dem själv. Då är dom riktigt färska.
Verdad, que Jamón Ibérico Pata Negra de Bellota es lo mejor que hay. (Jamón Serrano es de inferior calidad y suele venir de grandes fábricas)
Mariscos también me encantan, se comen sobre todo en el Norte. El Bacalao no vive en las costas españolas.
Så all torsk importeras från t ex Norge, Island. Konstigt att du inte kan få tag på den i Sverige. Har du frågat hos en fiskhandlare? Eller något ställe där de gör lutfisk?
Jag har inte sett torkad bacalao på flygplatsen i Madrid, bara saltad. Men i t ex Extremadura använder de mycket torkat bacalao.
Har du försökt få tag på "secreto"? Ifall du inte känner till det, så är det magdelen dvs klaffen som täcker underdelen av magen på grisen. Något bättre kött på grillen, eller iofss även i ugnen finns inte. Saftigt och mört.
Jag tror nog att om vi utesluter kolhydrater från spannmål, socker och onödiga tillsatser i möjligaste mån, så kan vi äta det vi gillar. Man behöver inte bli fanatisk åt något håll
. Det finns nog inget som är bäst för ALLA.

Jag har frågat i saluhallen och hos andra fiskhandlare. I Stockholm har jag inte fått tag på torrfisk de sista åren. Sist jag kommer ihåg att jag såg torrfisk här var i en affär för hundgrejer, och det var säkert trettio år sedan eller så. Här säljs lutfisken bara uppblött och till ett hutlöst pris.
Min systers fästman brukar ha med sig en grisskånk som är torkad nånstans i bergen i Andalusien, och sist jag hittade torrfisk, som vi tog med till Kuba, var när vi var i Vigo för ett par år sedan. Det är julmat med tradition, och nog vet jag att torsken går till bäst i våra nordliga vatten Men där fiskar kubaner, spanjorer och japaner också. Och jag tänkte mig nog inte på Barajas, eftersom jag måste stanna över natten i Madrid och har några timmar där innan mitt plan går, så tänkte jag kolla lite i affärerna.
Jag hörde ett inslag på radion om varför greker lever så pass länge, trots att de inte är så sunda. De röker för mycket, till exempel.
Man var väl lite inne på det här med olivoljan förstås, men när den svenska reportern gick runt och frågade greker på stan helt ovetenskapligt, blev svaren lite flummigare, i stil med att de äter mycket färsk mat, att de bor i ett soligt land och trivs med livet, typ.
Man blir kanske inte lycklig av att vara frisk - man blir snarare frisk av att vara lycklig? 

"Ett hälsosamt urval av nordeuropeisk husmanskost ger ännu bättre hälsa än medelhavsdieten, visar en holländsk studie. Nu undersöker forskare om det är vår svenska husmanskost som gjort oss till ett av de mest långlivade folken på jorden. "
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_351210.svd
En annan underlig sak med medelhavskost är dess verkan avtar med avståndet.. dvs ju längre man är från medelhavet när man äter enligt kosten så avtar dess positiva verkan..?!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Ja den svenska traditionella husmanskosten kommer jag ihåg har kritiserats av livsmedelsverket för att den innehåller 50% av energin från fett och en stor del av det som mättat fett. Det är SLV:s egen siffra. Samme representant förespråkade istället tallriksmodellen med mindre fett varav minimalt med mättat.

Zepp
Du menar att det positiva med medelhavskosten kanske bara beror på högre nivåer av d-vitamin i kroppen hos medelhaviterna
.

Skulle ju kunna vara en förklaring också om man tittar på mytbildningen kring kubanerna. Men statistiken visar inte på någon särskilt lång medellivslängd på Kuba, även om det finns en del pigga gamlingar och några blir över hundra år. En faster till min fru bodde hos oss tills hon dog för ett år sedan vid 102 års ålder. Hon var inte den enda i släkten som blev så gammal, men statistiken jämnas ut av dem som dör vid betydligt yngre år. Hennes mor blev inte ens femtio, och fadern drygt sextio.
Vi har en hel del gamla människor här över hundrastrecket, precis som på andra håll, och enstaka personer som har mycket god hälsa är kanske inte normbildande. Rökning och sprit tar sin tull, det vet vi, och det lär nog gälla i Grekland lika väl som här. Och hur det är på Okinawa är väl också lite myter kring. Den tanke som har fötts ur den japanska seden att aldrig äta sig mätt, hara hachi bu. Och det finns en rörelse kring det också, precis som vi har LCHF. Sist i mål vinner.
# Inkanyezi: Du skriver:
_"Men hur man än vänder på dem så finns alltså ingen forskning på hur det påverkar vår hälsa och livslängd…
Alltså, med din definition av medelhavsdiet, vilka äter så, och hur påverkar det deras hälsa och livslängd? Jag antar att vi inte har något svar på frågan."_
Jag rekommenderar att du testar Google. En fantastikst trevlig webbsajt som är bra om man vill kolla upp grejjer på webben. Jag kollade upp hur det var med studier kring medelhavskost och vet inte riktigt hur du kan säga att det "finns alltså ingen forskning" och påstå att vi inte vet husr det påverkar hälsan. Definitionen av Veta kan ju iofs diskuteras men om vi menar "veta" på samma sätt som vi "vet" att LCHF är nyttigt så tror jag nog att även det påståendet är felaktigt.
Jag gjorde en enkel sökning på "medelhavskost studie" och fann 2 360 sidor. (en sökning på engelsak gav 670 000+ sidor) Jag har inte gått igenom alla och många är säkert dubbletter men en snabb genomgång av de första 20 sidorna gav följande resultat:
Stude 2, 40 personer (ketogen medelhavskost)
Studie 5, Minskad risk för allergi och astma
Studie 6, minskad risk för diabetes
Studie 7, nästan lika bra LCHF :)
Dessutom verkade inte någon författarna till sidorna ha ett problem med att förstå vad medelhavskost var utan gav alla samma beskrivning. Jag har beskrivit definitionen en gång men gör det igen:
"Medelhavsdiet - En sådan kost är rik på nötter, frukt, fisk, bönor och grönsaker. Den består av mycket fibrer och störst andel enkelomättat fett i förhållande till mättat fett. Mindre mängder alkohol tillåts."
Jag accepterar om vi har olika åsikter om huruvida Medelhavskost är bra eller inte. Det är bra att vi kan vända och vrida på olika argument men låt oss en gång för alla komma vidare och slippa diskutera vad som menas med en medelhavskost och huruvida det någon forskning kring ämnet.

Ja, och det framgår direkt när man tittar på referaten som har återgivits att det inte är samma kost det handlar om i de skilda studierna, och att det råder stor förvirring kring vad medelhavskost är. Du verkar störd av att jag ser hur förvirrande det är, men inte desto mindre finns ingen som helst enhetlighet i vad som läggs i begreppet.
Det handlar också om korttidsstudier, där man använder pseudomarkörer som kriterier snarare än hårda slutpunkter, vilket gör att det är väldigt svårt att läsa ut vad resultatet egentligen innebär för hälsan. Precis samma problem som med LCHF alltså. Vi vet ju inte om det i längden är bättre, eftersom studierna saknas. Och också LCHF kan varieras i så stor utsträckning att den enda gemensamma nämnaren är högre fettkonsumtion (än innan) och lägre kolhydratkonsumtion (än innan).
Så Google-sökningen ger ingen klarhet, den bara visar på precis den förvirring som jag har påpekat.
Och med den förvirring som råder kan ju förespråkare för ISO-diet hävda att de bästa resultaten åstadkoms med en diet identisk med den som Paulún talar sig varm för. Och LCHF-förespråkare har lika gott stöd för sina åsikter i samma studier. Men de hårda slutpunkterna finns inte där, så egentligen vet vi inte mer än innan.
Nu förstår jag inte riktigt. Studierna kollar människor som äter omättade fetter, som olivolja, och mycket grönsaker och frukt. Mycket fisk och nötter, men mindre av rött kött. Alkohol och mjölprodukter är bara tillåtet i mindre mängder. Vilkla av studierna anser du har den största avvikelsen från den kosten?
Hur definieras korttidsstudie? Flera av studierna ligger kring fem år.
#24, 25, apropå torkad fisk. När jag bodde i Bollebygd (mellan Göteborg och Borås, för er som aldrig hört talas om stället) fanns en gårdsbutik där, som också hade import av fisk från Island, även torkad fisk. Grimsås finns väl kvar; om de fortfarande säljer fisk har jag inte en susning om. Men det kanske finns andra som gjort på samma sätt.
Visst går det. Om inte annat, så går det galet

#33 Om jag läste rätt så ingick spannmål som en betydande del i kosten i någon av studierna, vilket inte tyder på någon direkt begränsning av mjöl. Och någon direkt koll på vad folk faktiskt åt har jag en aning svårt att föreställa mig. Till hur stor del kosten bestod av nötter är väl inte heller vare sig utrett eller redovisat. De olika studierna har helt enkelt olika bakgrund och det handlar inte om samma kost, och inte heller är det klart hur kosten är sammansatt. Men om man vill stöda sina fördomar om medelhavskost på att studier har gjorts med namnet som bakgrund, ja då duger dom väl.
Men jag ser inte någon uttalat enhetlig syn på vad som menas med begreppet, och inte heller stämmer det med vad jag har blivit bjuden på när jag har ätit vanlig kost i de trakterna. Nötter har knappast förekommit rikligt, spannmål i form av bröd och ris ingår i födan kring Medelhavet, och "rött kött" kan jag inte se att det skulle begränsas. Men om det är vad Ancel Keys hävdar är "medelhavskost", så kanske vi kan använda någon av de olika definitionerna som arbetshypotes?
Ähh, jag orkar inte bry mig längre. Du måste få ha din åsikt. Vi säger att det inte finns någon som helst forskning som visar att medelhavsmat skulle vara bra och det dessutom är omöjligt att definiera vad den kosten innebär så kanske så slipper vi föra den här meningslösa debatten längre.
Trevlig helg.

#36 Epidemiologiska studier är väldigt svåra att tolka, och kan aldrig tas som en sanning eller bevis för hypoteser, utan kan endast användas för att bygga hypoteser.
Just medelhavskost som begrepp är aldeles för luddigt, inga fasta ramar.
Vissa saker som påstås ingå i denna kost är självklart nyttiga och andra är direkt dåliga. Hur skall man tolka resultatet då man blandat bra och dåligt?
Några bevis för att hälsan förbättras av att använda olivolja istället för smör finns nog knappast. Men naturliga fetter från djur eller frukt (oliver, avocado) men även kokosnöt, är knappast dåliga fetter.
Att äta grönsaker är inte onyttigt.
Frukt i stor mängd kan bli onyttigt.
Spannmål i alla dess former är direkt onyttigt.
Processad mat, även chark med kemikalier, är inte speciellt nyttiga.
Att äta stora mängder fisk, vilt eller naturligt uppfött kött är självklart nyttigt oavsett färg på köttet…kanske till största delen beroende på bra fettsammansättning.
Att sedan begreppet medelhavskost innebär att man minskar mängden vin har jag aldrig tidigare hört, då det snarare är allmänt känt att de vid medelhavet (på många håll) dricker ganska mycket vin.
Har vi då ett begrepp att medelhavskost innebär oproccesad mat, med mer grönt och mindre andel bröd, generöst med naturliga fetter…ja, då håller jag med om att det är ganska nyttigt, men givetvis kan göras nyttigare med enkla medel (LCHF
).
# 35 ¡Rindete ya!
Även om inte alla studier utgår från exakt samma livsmedel i medelhavsstudien, så tillhör de iallafall liknande "grupper".
Ovan (24) redovisade jag vad man i Spanien anser som medelhavsdiet. Men självklart har väl varje land och tom region sin egen variant och använder de grönsaker och frukter som växer bäst där. Men hälsomålet är väl samma.
Studier finns som frukaos visar (jag var för lat att googla) hur många som helst.
#27 Svensk/nordisk husmanskost är det absolut inget fel på.
Jag tror att det man "trivs" med mycket beror på klimatet. Åtminstone jag har jag ingen lust på t ex en stor sallad en kulen höstdag