Nu har jag ätit såhär i lite mer än två veckor, och såhär bra har jag aldrig mått innan.

Lätt att komma upp på morgonen, inget sötsug och allt det där…

Men all energi jag får! Det är ju helt sinnessjukt. Idag var jag ute i skogen med min svärmor för en halvmilspromenad. Sista biten kunde jag inte gå mer, jag var tvungen att springa. Och det var så skönt! Ingen mjölksyra, ingen vägg, inga problem med andningen. Och återhämtningen gick blixtsnabbt.

Får några veckor sedan tyckte jag att det var rätt jobbigt att springa till bussen.

Har vänner som också blivit övertygade och börjar inlemma det så smått. Hoppas det sprider sig!

Och magen försvinner sakta men säkert trots att jag inte är överviktig…