Att falla av vagnen med flit
Imorgon åker jag hem till Sverige efter ett år i australien vilket innebär att den senaste veckan och en halv har varit en lång räcka av avskedsmiddagar, vin, drinkar, desserter, fika,
Så jag tog förra söndagen beslutet att helt strunta i LCHF. Så det har varit väldigt high-carb det senaste, för att det är lättare och jag har bara ätit som innan i en och en halv vecka. Och alltså, nu börjar jag märka att jag bara vill lägga av, sluta. Det här med socker och mig är dösvårt, har ett beroendebeteende, och jag anade att jag skulle falla av rejält om jag tillät mig och det har jag gjort också, men samtidigt så är det ok för att jag tillät mig. men idag var jag och handlade och köpte en påse godis och en chokladkaka, bara sådär. Sådär som jag gjorde för ett halvår sen, för att sockersuget finns där hela tiden och liksom kapar min hjärna när jag står i kassakön. Blä. Och jag märker att jag mår ju inte bra av det. Magen har varit helt i uppror och varit öm och svullen och bloated och gasig, sådär som jag sluppit helt de senaste sex månaderna. Jag kör tills flyget med, det är svårt att få LCHF-mat på flyget (de vet ju knappt vad veg-kost är) men alltså gud vad skönt det ska bli att lägga av med det igen på lördag när jag äntligen kommer hem. Då blir det tre veckors strikt för att få allt ur mig, och jag bara längtar! Mor äter ju också LCHF så vi ska köra ett par strikta veckor tillsammans, det ska bli kul.
Långt det här, ville bara skriva av mig lite. Det har varit sex månader utan sockersug och någon kamp och jag vet egentligen inte vad jag väntade mig att gå tillbaka, om än tillfälligt. Förväntar mig att sockersuget på söndag kommer vara rätt rejält, men det kommer vara så skönt att slippa det igen. Jag ser det bara som ett bevis på att hur gott det än är med det ena eller andra så är det inte värt det, eftersom jag mår skit av det.
Välkommen hem till Sverige.
En erfarenhet har du fått genom avvikelsen. Ibland behöver man ta det för att komma ihåg hur det var innan LCHF.
Lycka till!
Det är bara att klättra upp tillbaka på vagnen. Kanske får du några dagar med abstinens, men du har klarat att ställa om kroppen förut, så det klarar du igen.
Jag ska ha ett planerat "återfall" idag. Har min sista dag på jobbet och de bjuder på fika och jag känner inte för att börja diskutera LCHF såhär sista dagen utan jag tar nog en bit av kakan. Ska bli intressant att se vilken reaktion det blir i kroppen!
Tror det kan vara bra, eller i alla fall inte skadligt, att någon gång mycket sällan äta socker/kolhydrater för att det inte ska bli så laddat. Kan kanske vara bra för motivationen också, om den skulle tryta någon gång, att känna hur dåligt man mår av socker och att de faktiskt inte är särskilt gott.
Lycka till med återgången till LCHF!
Tack!
Det känns precis som du säger, som en större motivation. Jag längtar verkligen till att gå tillbaka till LCHF!
Nu är jag hemma i sverige igen, har kört lågkolhydrat igen sen i lördags eftermiddag. Det är hur skönt som helst att vara tillbaka! de senaste två veckorna har varit ansträngade på många sätt, som att det inte räckte att säga hejdå till alla därnere. Sockerkosten under de veckorna gjorde även att jag gick upp i vikt, blä.
Det + en förkylning som gjorde att jag inte kunde träna lämnade mig helt kass. Men nu är jag uppe på banan! Kör fakir nu för att bli av med allt direkt. Har inte känt av något förräns ikväll, då jag först var ute och sprang och märkte av omställningen, mina ben var helt sjukt trötta, musklerna ville inte ordenligt. Sen efter kvällsmaten (räkor, ägg och majonnäs, mumma!) hade jag det där suget igen, åh vad jag avskyr det! Kollade majonnäsen och den var ok iallafall,
Skönt att vara tillbaka i sverige :D
Jag avviker minst en gång i månaden, då tillåter jag mig att äta tacobuffé inkl tortillas och majs alternativt ta en öl eller tio med polarna, det hämmar naturligtvis viktminskningen tillfälligt men sen är det bara på den igen så blir det bra, det gäller för alla avsteg, även de oplanerade, kommer man bara tillbaka på banan snabbt igen så blir det inga långsiktiga förluster.
Välkommen!!!
Jag gjorde också medvetna avsteg under mina 10 dagar i Grekland…..vilket resulterade i ca.+3kg. …men de flesta rann av de första 4 dagarna…no problems….lev gott och kör hårt!!
jag har inte problem med viktuppgången egentligen, är inte så överviktig (typ 70 till 1,64) utan det är egentligen bara sockret. är väldigt kolhydratkänslig och har en bakgrund som sockerberoende bulimiker, så det här med planerade avsteg funkar ofta inte för mig eftersom det då blir för mycket, och inte bara en dag. nu så tänkte jag först bara göra avsteg en kväll (icke-lchf dessert och godis) men kunde inte låtaa bli efteråt också. två veckor blev det.
som tur är så mådde jag ändå såpass dåligt att det bara var skönt att sluta igen, även om jag nu sitter med sockersug. det dröjer nog länge innan jag gör några avsteg igen, det här har visat att jag inte kan hantera socker om jag börjar äta det.
Skriver här, då det handlar om samma grej.
Nu har jag inte ätit kolhydrater (i annan form än mammas mjölfria svampstuvning, men alltså nyplockade kantareller säger man inte nej till hur mycket LCHF man än är) sen i lördags eftermiddag. Som vanligt (ja, som förra gången) så kändes det helt bra söndag-måndag.
Måndag kväll började jag känna av lite sug och när jag skulle ut och jogga så gick det heeelt åt skogen (i skogen…heheheheh) mina muskler ville inte alls vara med och jag fick gå ett tag efter kanske bara 2 km eller så, jag som klarade av 8 km för bara ett par veckor sen! Jäklars kolhydrater. Helt slutpumpad vart jag, inte alls behagligt. Sen igår fick jag huvudvärken och det där suget som sitter i bröstet som att jag hade en krok där som nån satt fast ett rep i och drar i.
Onsdag morgon nu och det känns helt ok som det brukar göra på morgonen. ska göra ett nytt försök på joggingrundan ikväll och se vad som händer.
Det är otroligt skönt att vara tillbaka iallafall, kroppen börjar kännas normal igen istället för den gasiga uppsvällda jag haft i ett par veckor.
Hoppas du snart är på banan på riktigt. Jobbigt med suget och tröttheten.
Lycka till!
Har varit i sommarstugan med en matlagande mormor i några dagar och det har varit intressanta diskussioner! Vi satt ner och jag berättade hur jag åt och varför (kött, fett, inga grönsaker just nu, inte så mycket mejerier) och hon sade jaha, ok, bra då vet jag det.
sen börjades det! ska du inte ha en frukt, ta en banan! lite jordgubbsfil då? Ett glas juice kan du väl ta. jag har gjort kräm, ta en skål! Men en frukt kan du väl äta lite grann! Ta lite kokta morötter till maten.
Hela tiden, jag försökte förklara gång på gång att ajg äter inte socker, jag äter inte frukt, jag äter inte morötter, jag äter inte socker, jag äter inte frukt.
Det har varit en lite frustrerande helg och tillslut så vräkte jag bara ur mig att när jag vill ha tillbaka min bulimi ska jag äta din kräm och frukt. Jag tror att min mormor blev lite stött, men jag visste inte hur jag skulle göra efter alla förklaringar.
Det har gått bra iallfall, och lite mer mejerier än vanligt har det blivit (ost och vispgrädde) fast jag har varit ute så mycket, plockat svamp, blåbär, hallon, kantareller, och simmat och gått så det har nog gått på ett ut. -0,8 kilo sen i torsdags!
Bra jobbat tjejen!
Visst är det "socialt" och "att förklara" som är det jobbigaste…
Idag pratade jag med en tjej om att inte äta socker…hon förstod till viss del, men sedan kom komentaren:
-Man kan banta genom att dricka sig mätt också…
-På vad, vatten? frågade jag.
-Nej, frukt- och grönsaksjuicer! Broccoli är nyttigt!!
-Snälla du, jag bantar inte!! Jag åt god köttfärssås med mycket ost, sallad på isberg, lök, avocado och majo till lunch…skulle du tycka det var ok. att dricka broccolijuice var dag i 2 veckor???
Nej, att diskutera och umgås med LCHF kan vara riktigt krävande..
Själv står jag och stampar….har inte ätit nämnvärt med kolhydrater, men lite väl mycket av det goda har det nog blivit p.g.a. utflykter och sommarfester….nöjd ändå.
Aliki
Starta ny diskussion