Jag gör ett försök:

Hur kan något som smälter i långt under kroppstemperatur plugga igen blodomloppet?

Hjärnan behöver kolhydrater men kroppen tillverkar det själv i tillräcklig mängd om vi inte tillför det utifrån.

Bär kan man visst äta, särskilt blåbär och hallan, men inte i några mängder.

Inuiter (eskimåer) odlar inte så mycket grönsaker eller potatis och lever ändå.

För några hundra år sen var jorden platt och i centrum av universum. Dvs saker kan ändra sig. Nya ideer och forskning kommer fram.

Eller helt enkelt "jag mår bra av den här maten. Vill du inte att jag ska må bra?"

Är du lite mer konfrontationslagd kan du efter Maxis's sammanfattning säga mycket vänligt typ:

Jag trodde vi var på semester ihop för att ha trevligt. Om du envisas med att tjata om vad jag äter kommer vi inte ha trevligt. Du får välja hur vi ska ha det resten av semestern.

Det borde vara klartext nog.

Tack, vad söta ni är.

Nej, egentligen är min mor mest nyfiken och vill ha fakta bakom. Jag känner dock att mina kunskaper faktiskt brister.

Det är mest övertygelsegenen i mig som vill ha argument. Vill vinna!

Gör en kopp med havremust eller anna "go" gröt och släng innehållet …. gör en kopp med äggmjölk och drick ur låt sedan dessa båda stå och torka in ordentligt och diska sedan ur de båda kopparna i fisljummet vatten  (37 grader) och lite diskmedel snabbt… visa sedan mamma hur kopparna ser ut i jämförelse…. påminn om att vi håller 37 grader i kroppstemp ifall lilla mor har glömt det….

hon lär då se att äggmjölkskoppen blir gnistrande ren på två tag med svampen och den andra får gnos på rejält… vem gnor oss inne i kropparna?

Fakta finns det mycket av. Ang. hjärta och kärl + kolesterol så läs på om Ancel Keys och den "forskning" som han fabricerade fram. Finns en hel del länkar hos Kostdoktorn och Annika Dahlqvist.

Antar att det också finns en hel del skrivet på forumet men det är lite svårt att söka…

Själv har JAG levt på kött och fett en längre tid och klarat mig utmärkt.

Ge henne lite tid bara. Min egen mor är en gudabenådad matlagerska och bakar sagolikt gott bröd. Teoretiskt sett skulle hon kunna bli sur för att jag ratar mycket av hennes goda mat, som jag dessutom ätit med god aptit i alla år. Men när jag "kom ut ur garderoben" för henne, så var det första gången hon såg mig på rätt länge, och hon såg ju att jag hade blivit smalare. Dessutom kunde jag visa upp helt eksemfria händer. Så, hon hade ingenting at tvivla på; LCHF var bra helt enkelt.

Skaffa dig fysiska bevis på kostens förträfflighet om du inte har det redan, och lycka till.

Mitt tips är: ge henne Doktor Dahlqvist´s bok. Där får man all information om  LCHF och dess verkan på både hälsa och viktkontroll. Jättebra bok. Min 28-årige son var väldigt skeptisk mot min mat ( jag bjuder alla på LCHF-mat) men sedan han läst boken har han också börjat med LCHF. Han ringer ofta mej och ber om nya recept och råd. Han äter lite mer kolhydrater än mej eftersom han  tränar. Han har redan efter 1 vecka blivit mindre hungrig och känner inte samma sug efter sött längre.

Här är lite modern fakta

http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/04/08/livsmedelsverket-bor-omede/index.xml

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8291

http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/06/26/vi-ar-alla-olika-aven-meta/index.xml

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=10234

http://www.kostdoktorn.se/kategori/kostdebatt/professor-mot-fettskrack

Glukoneogenes är en energikrävande process där glukos bildas från andra enklare föreningar som cellen inte kan bryta ner. Exempel på föreningar som genomgår glukoneogenes är laktat, glycerol och alanin. Glukoneogenes sker huvudsakligen i levern under fasta. Främst hjärnan och röda blodkroppar (erytrocyter) är beroende av kontinuerlig tillförsel av glukos eftersom det är deras enda energikälla (hjärnan kan även förbränna ketonkroppar).

Glukoneogenesen är en process som motsvarar en bakvänd glykolys. Startmolekylerna kan vara vilken intermediär som helst i citronsyracykeln eller glykolysen, samt glycerol, laktat och aminosyror.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Glukoneogenes