
Har du LCHF:at mer än 1 år? KOLLA HÄR! :)
Hej alla lchf-rävar som har hållit på 1år eller mer!
Jag (och säkert flera med mig) vore oerhört tacksamma om ni ville dela med er av era erfarenheter genom att svara på följande 4 frågor. Vi nybörjare kan behöva en push! 
Kön / ålder (om ni vill) och hur länge du LCHF:at
Vilka förändringar har Du upplevt med VIKT, VANOR och TANKESÄTT tack vare LCHF?
Vilka problem har du stött på och hur har du löst dem?
Om du fick ge ETT råd till mig baserat på din erfarenhet, vad skulle det vara?
Tusen tack för att du vill hjälpa till! :) Vi är nog många tacksamma nybörjare!
1. Jag är kvinna, född den goda årgången 1956
, och har ätit LCHF sedan strax efter nyår 2007. Jag började med GI fas 1 för att se om det var ett sätt att gå ner i vikt. "Ett par veckor kan jag väl klara mig utan bröd och potatis!" tänkte jag. Men innan jag visste ordet av hade jag halkat in här och insåg att man kan leva utan bröd och potatis…utan saknad.
2. Vikt. Första året gick jag ner 10 kg. Sedan dess har det stått och stampat; vågen funkar inte, så jag vet inte säkert, men jag misstänker att jag gått upp lite av det. Har svårt att hitta rätt väg, för jag vill gärna bli av med 30 kg till. Men jag mår bra av detta.
Vanor. Jag lagar nog mer mat från grunden. Jag har börjat jogga. Jag frågar på restauranger "kan jag få mer grönsaker i stället för potatis?". Jag läser på innehållsförteckningar och försöker köpa ekologiskt. Jag tittar på när kollegorna äter kaka.
Tänkesätt. Jag tänker nog på mat som näring numera. Jag ser nog på mig själv på ett annat sätt. Min karaktär har inte blivit bättre, men jag klarar ätliga frestelser bättre. Jag är värd bättre mat.
3. Omvärlden. Fettskrämda serveringar. Bekanta som ska förklara för mig att man måste äta kolhydrater. Oplanerad hunger. Men det är bara att försöka förutse detta. Ha med sig lite mellanmål, om det inte går att hitta mat ute. Och läsa på så att man har argument att bemöta motståndarna i diskussioner (sedan kanske man inte alltid vill diskutera, men det är bra för ens egen skull att veta att man har argument)
4. Ha tålamod, och pröva olika vägar. Dvs pröva först med standardvarianten; dra ner på kolhydraterna. Ha tålamod och se hur det går. Om det efter några månader, ett halvår kanske, inte ger resultat, pröva att ändra lite - mejerivaror kanske. Ha tålamod. Etc.
Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Tack för första inlägget :) *fång med rosor till dig*
Jag har inte hålllit på ett år än…

#3
Äh, lite mer eller mindre än ett år, du får gärna skriva dina kommentarer ändå! :)
Här kommer mina svar:
Kön / ålder (om ni vill) och hur länge du LCHF:at
Kvinna, född 1960. Jag började 2005, men jobbade för mycket och trillade dit när jag hade en platå sommaren 2006. Började om februari 2008 och gick ner nästan 30 kilo på ett år. Har nu gått upp några vattenkilon (guppar upp och ner).
Vilka förändringar har Du upplevt med VIKT, VANOR och TANKESÄTT tack vare LCHF?
Det går inte ens att börja svara på det. Jag kommer aldrig att gå tillbaka till någon annan kost, för jag vet att jag är sockerberoende och bara den här kosten har fungerat i längden för mig.
Vilka problem har du stött på och hur har du löst dem?
Man måste inse att det inte bara handlar om mat, utan också om det som sker inne i huvudet. Man måste arbeta med sina felaktiga beteenden.
Sedan är det ju problematiskt med socialt ätande. Jobbigt att hela tiden behöva vara annorlunda och kolla vad det ska bjudas på.Om du fick ge ETT råd till mig baserat på din erfarenhet, vad skulle det vara?
Ett enda råd? Det får bli ett tvådelat: Fortsätt äta kosten en längre tid utan att blanda med massa undantag, och… arbeta också med den mentala biten.
Lycka till!
PS. Det finns en hel massa gamla sådana här trådar som du kan leta upp om du vill läsa mer om ämnet snabbt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
La grammaire est une chanson douce. /Erik Orsenna

Hej fet-vagabond.
1. Tant, 56 år.
2. VIKT: Viktnedgång noll. Hade önskat behövliga 10-15 kg minus pga övervikt.
VANOR: Började vara mer på Kolhydrater iFokus än på kattsajterna under mitt prövo-lchf-år. Annorlunda matvanor blev det ju, riktigt annorlunda måste man säga. Köpevanorna ändrades och sitter i huvudsak fortfarande kvar. Man lägger annorlunda saker i varukorgen nu, mycket annorlunda mot alla de kolhydratbaserade åren tidigare.
TANKESÄTT: Trodde att det här var rätta sättet att äta på, tror ibland fortfarande det och fortsätter äta enl lchf i mångt och mycket. Inget behov att predika för andra om det, vem vet om det är det rätta. Kunskaper kommer, kunskaper går, kunskaper omvärderas.
3. Hm tänka lite. Kommer inte på något annat för stunden än problemet att vikten inte gick ner. Hur jag löste det - jag försökte lösa det genom att med hjälp av forumet plus egen kraft strama åt kosten ännu mer och ännu mer och ännu mer. Men jag löste inte problemet, för det hjälpte inte.
4. Att du läser mycket om lchf och att du deltar här på forumet.
Upps, när jag åter igen läste ditt - tusen tack för att du vill hjälpa till så skämdes jag lite. Det känns inte som man hjälpte till. Jag bara svarade på frågorna och delgav min personliga erfarenhet. Fast det är kanske det du efterfrågar, vars och ens personliga erfarenhet. Det är kanske lite bra i alla fall att se att det inte är likadant för alla. Antar att de flesta svar kommer att handla om hur folk blivit hjälpta med positiva resultat. Lycka till förresten!
Ett år om 13 dagar 
1. Kvinna på tjugoå… äsch jag menar 38 år. Började den 29 juli 2008. Eller om det var den 28?
En måndag var det i alla fall!
2. Det kändes som en befrielse att äntligen efter alla skamfyllda år med övervikt, ha hittat en metod som funkar och som jag kan hålla mig till! För mig var det från början ett livsval så jag varken väger eller mäter mig. Men jag har minskat 2-3 klädstorlekar på överkoppen och ca en storlek på underkroppen. Får ofta kommentaren att jag ser så pigg och fräsch ut och det är kul! Känner mig pigg och har mer ork, magen är tvärlugn, hyn är len och fri från plitor. Så skönt att slippa avgrundshunger och oemotståndligt dagligt godissug! Jag har lärt mig massor om hur kroppen funkar och hur viktigt det man äter är för kroppen. Det dåliga samvetet är borta! Jag har alltid älskat bearnaisesås och gräddsås men ätit med dåligt samvete och bara ibland. Nu är det ju fritt fram!
3. Tjatig svärmor. I början tjatade hon varje gång vi sågs om "hur går det med maten?" och "går du ner i vikt då?" Mina svar var alltid artiga men alltmer kortfattade så nu verkar hon ha insett att det inte är någon idé att fråga. Vilket känns skönt!
4. Du behöver inte göra precis allt rätt från första dagen. Läs på och lär och du kommer sakta men säkert in i tänket. Och tålmod är viktigt. Detta är ingen bantningsmetod, det är ett sätt att leva hälsosamt och gott!

Rosor till alla :) 
#6
Jag efterfrågade inte endast positiva erfarenheter, utan erfarenheter generellt sett. Som du säger så fungerar detta olika för alla och det är bra att ha i tankarna när man börjar, så att man inte blir besviken. Så tack för dina ärliga svar, det uppskattas! :)
Man / 32 / drygt två år
Vikten har gått ner ganska lite, men jag känner mig aldrig tung eller uppblåst, och det känns viktigare än vad vågen visar. Jag går aldrig vanemässigt på kafé nuförtiden om jag inte kommer på vad jag ska göra. Jag är noga med vad jag stoppar i mig, eftersom jag numera vet vad som får mig att må dåligt. Tidigare kunde jag äta frukt till lunch och Dajm som mellanmål, för jag tänkte inte så noga på att det finns olika sorters mättnad, och att olika mat faktiskt mättar på genuint olika sätt.
Ett tag i början fick jag ofta sendrag, men jag avhjälpte det med magnesiumtabletter. De behövs inte längre.
Ta gott om tid på dig.
raphanus
sajtvärd på Språk iFokus
medarbeider på Karbohydrater iFokus

1. Kvinna / 26 varv runt vår stjärna / LCHF sedan mars 2008.
2. Vikten har stått mer eller mindre still. Som mest -1 kg till +5 kg från startvikt. Detsamma gäller cm på måttbandet. Så är jag normalviktig från början också. Jag behöver inte vanemässigt ha med mig 2-5 frukter i handväskan/ryggsäcken för att orka med dagen (utöver lunch!). Magen är tyst och glad. Inga panikartade godiscravings. Nästan inga finnar eller andra kvisslor. Näst intill noll PMS. Själen har lugnat ner sig, självacceptansen och lugnet har infunnit sig. Det är förstås inte bara kostens förtjänst utan även ett aktivt arbete från min sida - men att känna att man har kontroll över när och vad man äter hjälper alla gånger att få en dit.
3. Jag tror att de största hindren man stöter på är de man bygger upp själv. Folk i ens omgivning kan reagerar på det man äter (eller ffa inte äter) men hur man bemöter dem avgör hur jobbigt det blir för en själv. Orkar du inte vara helt öppen och ärlig - ljug. Känner du att du på ett sakligt sätt, utan att missionera fettets förträfflighet, kan tala för din kosthållning så gör det.
4. Bli lite elak! Ät inte kakan på vännernas fikabord för att vara snäll. Var uthållig, konsekvent och tålmodig.
1. kvinna, 61 år. Ätit LCHF i fyra år.
2. Jag gick ner över 30 kilo innan jag hittade LCHF. Vikten håller på åker upp och ner nu men jag har fortfarande 30 kilo minus, har inte fått tillbaka mina kilon.
Min mage har blivit kolugn, sockersuget är borta, jag blir inte vrålhungrig längre, utan den hunger jag känner går att hantera. Om det inte finns mat att äta just när hungern gör sig påmint går det bra att vänta. Jag tänker så här när det gäller LCHF-maten: Inget är förbjudet, jag äter precis allt jag vill men jag vill inte längre äta bröd pasta osv.
LCHF var det bästa som kunde hända mig.
3. Största problemet är omgivningen. Alla som har åsikter och ojar sig över hur farligt det är att äta så här. Men efter 4 år så har de flesta i min vänkrets lärt sig och det går bra. När jag är borta äter jag det som går att äta och hoppar över resten.
4. Ha tålamod. Gör inga avvikelser i sockerträsket i början, försök att lära dig så mycket som möjligt av andras berättelser och erfarenheter. Om du ramlar av banan (det gör alla någongång) upp igen så fort som möjligt så du inte gör avvikelsen långvarig.
Lycka till!
1. Kön / ålder (om ni vill) och hur länge du LCHF:at
Kvinna, 36. Har ätit lågkolhydratkost i olika former i över 4 år.
2. Vilka förändringar har Du upplevt med VIKT, VANOR och TANKESÄTT tack vare LCHF?
Har lärt mig om hur min kropp fungerar och påverkas av olika livsmedel som socker, spannmål, sötningsmedel osv och har kunnat bli av med en mängd olika hälsoproblem: framför allt svåra mag/tarmproblem men också depressionsproblem/humörsvängningar, utslag, finnar, PMS, huvudvärk, ständiga förkylningar, slem i halsen, trötthet.
Gick ner från 84 till ca 67 kilo.
Jag har blivit piggare och friskare, och fokuserar på att äta så ren mat som möjligt utan tillsatser.
3. Vilka problem har du stött på och hur har du löst dem?
Socialt ätande, sockerberoende, att lära sig säga NEJ och sätta min hälsa framför andras åsikter. Det kan också vara svårt att lära sig vilka livsmedel som påverkar kroppen, att lära sig lyssna men har man tålamod så lär man sig så småningom.
4. Om du fick ge ETT råd till mig baserat på din erfarenhet, vad skulle det vara?
Att testa själv, utesluta och lägga till, att lära sig hur ens egen kropp fungerar. Att läsa så mycket som möjligt. Att ha tålamod och försöka att hålla sig borta från socker och avsteg så mycket som möjligt, speciellt i början.
Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!
1. Kön / ålder (om ni vill) och hur länge du LCHF:at
Jag är i mitten av de 30 och har kört LCHF sedan våren -08.
2. Vilka förändringar har Du upplevt med VIKT, VANOR och TANKESÄTT tack vare LCHF?
Jag har blivit av med hela min övervikt och lite till utan att anstränga mig det minsta. Den största förändringen i tankesättet är att jag numera äter mat för att bli frisk och stark. Jag vill helst att allt jag stoppar i munnen ska bidra till ökad hälsa.
Slentrianätandet har upphört.
3. Vilka problem har du stött på och hur har du löst dem?
Jag har knappt haft några problem alls. De flesta handlar om omgivningen. Att folk försöker truga på en kolhydrater av olika slag, eller att det inte finns riktig mat att få tag på i alla sammanhang. Många gånger har jag helt enkelt avstått från att äta tills jag kommer hem till mitt eget kylskåp… Men eftersom jag håller mig mätt så länge, är det sällan ett bekymmer.
4. Om du fick ge ETT råd till mig baserat på din erfarenhet, vad skulle det vara?
Läs på om LCHF så att du lär dig teorin bakom. Då blir det så mycket enklare att tillämpa i praktiken!

Tack fet-vagabond! Bra initiativ!
Och jättetack till alla er som svarat hittills! 
Jättebra tråd för mig och alla andra som håller på att läsa in sig på LCHF!
Vi har många gamla trådar med ungefär samma innehåll.
Kanske någon orkar leta fram dem!
Numer pensionär i Nynäshamn

Tusen tack igen till alla hittills, detta ger mig otroligt mycket bra kunskap! Om man lär sig av andras misstag slipper man kanske själv begå dem, om man lär sig av andras framgång kan man kanske följa dem i fotspåren :)
Min egen erfarenhet av mina första 4 lchf-dagar är att jag är gladare, mindre uppblåst, känner inte alls av mina magproblem (ibs). Det är en fantastisk början!
Lycka till och återkom gärna och berätta hur det går!
Numer pensionär i Nynäshamn