
Aniara tar nya tag!
Nu var det en månad sen jag skrev i min förra tråd, och ärligt talat har det gått rätt knackigt under tiden. Inte så att jag har gjort stora avsteg, jag har ätit som jag ska om än med lite väl mycket grädde och mörk choklad, men jag har varit rätt oengagerad, inte orkat registrera osv, och viktkurvan är om möjligt ännu planare än blodsockerkurvan.
Jag tycker det är rätt ok med platåer, jag har ju ändå tappat 20 kilo och fått en massa hälsovinster, så jag har inte så bråttom med resten av kilona (enligt BMI borde jag gå ner 30 kilo till men det tycker jag verkar överdrivet, 15-20 till så är jag nöjd!), men nu har det snart gått ett halvår så jag börjar ändå fundera på om jag behöver ändra på någonting.
Innerst inne vet jag att nästa steg för mig är att skippa grädden, som lätt skenar iväg. Visst kan jag sluta med småslurkandet direkt ur paketet, hallon och grädde äter jag redan rätt sällan, blomkålsmos kan jag väl skära ner på eller ha mer smör och lite eller ingen grädde i - men det riktigt svåra är kaffet. Två gånger om dagen dricker jag en jättemugg ganska starkt kaffe (3-4 dl) med två matskedar grädde och en klick kokosfett. Det är min frukost och mitt eftermiddagslyft. Jag försökte vänja mig av med grädden i höstas (ni som följde min tråd då kanske minns det), men det gick bara inte. Men nu måste jag nog samla ihop mig till en avvänjningskampanj!
Just nu är det extra tufft, för när jag jobbade natt söndag-måndag fick jag hjärnsläpp vid 3-tiden och moffade i mig en krämfylld citronmuffin som stod på bordet. Det finns alltid kex och fikabröd (och frukt, men den är jag ju ändå allergisk mot) på jobbet, och jag brukar inte ha några som helst problem med att avstå, men just då slog det bara slint. Jag har haft problem ett tag med att jag blir illamående framåt småtimmarna, och för ett par veckor sedan tog jag ett Digestive-kex för att mota det, och det funkade hyfsat. Citronmuffins häromnatten funkade däremot perfekt - illamåendet försvann och jag mådde finfint ända tills det var dags att gå hem. Men sen har jag ju svullnat upp ½-1 kilo och fått mig en ny brottningsmatch med sötsuget de senaste dagarna. Jag har kompromissat med grädde och mörk choklad, men nu känner jag att jag verkligen måste skärpa till mig igen.
Så jag startar en ny "skärp mig!"-tråd för att inte tappa greppet och börja glida på maten. Känner att det är lite av en risk just nu. Lite trött, lite stressad, lite omotiverad - inte nåt riktigt bra läge alltså.
Har inte bestämt riktigt vad jag ska sätta för mål nu, kanske behöver jag sänka kolhydratgränsen från 20 till 15, förutom att jag alltså måste skärpa mig på gräddfronten. Jag använder inga andra mejeriprodukter förutom smör och grädde - fast jag har tänkt att jag kanske borde försöka lära mig äta ost, som jag avskyr. Innan har jag inte lidit av det, jag har snarare varit lite glad över att jag inte äter något så dyrt och FETTIGT (usch!), men nu är det fler och fler situationer där jag märker att det skulle vara praktiskt om jag kunde ta mig en ostbit. I riktiga nödlägen nu köper jag 2dl grädde och kolkar i mig, och då vore det ju bättre om jag kunde ta en ostbit, t.ex.
Nå, vi får se hur det går. Idag har jag i alla fall börjat registrera. Och bara för det ringde de precis och vill att jag ska jobba natt, så vi får väl se hur det går. Ska se till att ta med mig ordentlig matlåda så att jag håller mig borta från kexen!
Jag hakar på Aniara. Är också en gräddmoster, kan ej sluta med kaffe och grädde. Det är precis som att inget annat duger. Funderat på gräddfil… i desperation…
men har inte testat det.
Aniara4 - Vad roligt att du startar nytt!
Det där med grädde.. hm..*skyldig jag åxå*
Har du nån strategi för hur du kan dela upp ätandet när du jobbar natt? Vet att du skrivit om att ena dan blir det ju mkt, dan efter mindre mat, eftersom du mest sover.
Kanske ha olika målsättningar, beroende på ledig dag, innan-jobbdag+vaknatt och efter-jobbdag??
Krångligt kanske..

#1 Kom igen, du kan klara det! Själv ska jag sluta… i morgon, kanske. Eller, det kanske blir för abrupt. På måndag? Hmmm… vi får se… 
#2 Det oregelbundna ätandet är inget jätteproblem, även om jag misstänker att det ligger bakom en del av mitt humör på eftermiddagen/kvällen efter ett nattpass - tillsammans med sömnbristen och allmän obalans förstås. Jag brukar dricka äggmjölk när jag kommer hem, och sen ser jag till att det finns nåt färdigt jag kan ta direkt när jag vaknar också, och sen blir det ordentlig middag, så det är inte så farligt. Jag tar inte heller så hårt på att siffrorna blir lite svajiga just då - jag kan ju alltid slå ihop dagen före och dagen efter och förhoppningsvis få nåt schysst medeltal.
Det stora problemet är sötsuget på småtimmarna. Det är förstås kopplat till att kroppen inte är inställd på att vara vaken då, Blodtryck och blodsocker sjunker, jag fryser, blir sötsugen och mår som sagt illa till slut. Jag har provat på olika sätt, bl.a. att ha med mig lite kokospannkaka med grädde och hallon. Jag vill ju egentligen inte äta sånt "snask" om jag nu behöver bli lite striktare, men å andra sidan hade en kokospannkaka kanske hindrat mig från att gå loss på en muffin häromnatten när suget och illamåendet blev för jobbigt? Just nu sitter jag och grunnar på hur jag ska göra i natt - ta med nåt halvsött för att gardera mot liknande incidenter, eller bara ta med en ölkorv och tvinga mig själv att tugga på den istället?
Smaksatt bubbelvatten verkar också lindra illamåendet, och jag försöker även att inte bälga i mig fullt så mycket kaffe när jag börjar skiftet.
Mitt oregelbundna jobb (tillsammans med den långa resvägen) känns faktiskt som det största hindret för en kostuppsträckning just nu. Får fundera vidare på hur jag ska få till det. Som tur är har jag inte så många nätter på mitt sommarschema, bara fyra på hela sommaren, men det kan ju dyka upp fler plötsliga sjukdomsfall!

Definitivt min svaga punkt i livet - allt blir roligare med lite grädde! Och jordnötssmör. Och bacon. Fast inte ihop…
Pepp pepp! Du kan göra detta! I'll be watching you.

#4 Grädde, bacon och jordnötssmör… låter som en perfekt sås till kyckling! 

#5 Ja iofs… med risk för saltchock.
Man får ta mycket grädde så blir det inte så salt…


Jädrans nattjobb. Klarade natten (ons-to) riktigt bra, men tog "fegvägen" och tog med mig lite hallon, grädde och kokosflingor i en burk, att mumsa på framåt småtimmarna. Det funkade bra. Sov hyfsat, åt nåt när jag vaknade - men sen dröjde det alldeles för länge till middagen, vilket ledde till både ett djävulskt humör och ett illamående som fick mig att i desperation sno ett Digestive-kex från skåpet. Suck.
Men men men, nu är jag tillbaka i balans, Minmat är uppe igen och idag registrerar jag flitigt fast det tog emot lite i början. Jag tror jag fick en registreringsöverdos under VALMA-veckan!
Det där med grädden får vänta någon dag till. Och nästa vecka ska jag på konferens utomlands i flera dagar, så då får det bli som det blir (även om jag tänker anstränga mig för att inte trilla dit).
Trött och hängig är jag fortfarande, men det kan ju vara vädret.
Du kämpar som en sann hjältinna!! 

Det går fortfarande lite knackigt, men åtminstone inga regelrätta avsteg sen sist. Idag åker jag till London på konferens i fyra dagar, och det kommer att bli en pärs. Förra året tappade jag greppet och kom hem med 5 kilo vatten som jag kånkade runt på i en vecka, och jädrars vad jag kissade sen! 
Har kontaktat arrangörerna och fått veta att middagen ikväll har en huvudrätt med kyckling som jag kommer att kunna äta (och peta bort resten), men lunchen i morgon är helt oflexibel och består av lax (som jag är tokallergisk mot) eller en vegetarisk rätt (dito), så jag kommer förmodligen att ta med mig något och gå ut i parken och äta min lunch ensam. Jag har bokat lägenhetshotell, så jag kan laga mat. Förmodligen blir det en omelett av något slag. Har med mig en liten kylväska till lunchen. Det kan nog faktiskt vara skönt att komma ut från konferenslokalen en stund och få lite lugn och ro, jag har varit med två år innan och akustiken i lokalen där lunchen serveras är bedrövlig samtidigt som det är för mycket folk och för få sittplatser, så folk står, äter och tjattrar överallt. Picnic i parken låter faktiskt riktigt attraktivt! Orkar jag inte fixa matlåda får jag väl gå till någon restaurang i närheten.
Sen är det någon/några gemensamma måltider till, men det kommer att vara på restaurang där man kan beställa vad man vill, så det kommer säkert att funka.
Till råga på allt elände har jag precis fått mens, vilket är extra skumt eftersom jag inte får det. Sen jag satte in hormonspiralen för över två år sen har jag som mest haft lite färgade flytningar ibland, men nu är det en regelrätt mensblödning, om än inte lika massix som de brukade vara innan och vilket var den främsta anledningen till att jag satte in spiralen. Fan ta LCHF och dess "normaliserande"!
Japp, svullen, värkade och grinig, det kommer att bli en skojig resa det här!
Håller med dig i det mesta, Fan ta dess normaliserande, själv är jag 53 och har inte blivit av med mensen, kommer lika forsande som alltid "suck".
Grädde dricker jag inte
mer än 2-3 dl om dagen, men bara i samband med hallon, hrm. Dessutom har jag upptäckt hur gott det är med curry i cf och blandar med sommargrönsaker.
Se det positiva med resan, hitta någon som inte begriper svenska och prata ur dig allt, artigheten gör att han/hon inte bara kan gå därifrån.
*Du föddes vild. Låt ingen tämja dig. *😁👻
Aniara4 - Du skriver så bra, intressant och dråpligt.
"Fan ta LCHF och dess "normaliserande"." *LOL*
Dessutom - man får ju lust att dra till London..
Hoppas det blir en intressant resa och konferens. Att allt kommer funka med käk - picnic i park låter underbart. Konferensmingel kan bli lite mkt, och ganska stillasittande, så pauser är jättebra hursomhelst.
Ha det jättetrevligt!!

Viss normalisering kan man gärna vara utan. 
Finns det en Gud har han ett perverst sinne för humor, varför skulle Han annars skapa en varelse där den ena blöder utan att dö 1 vecka av 4 under större delen av sitt liv?
…och den andra tror att den ska dö ifall den blöder några droppar ur pekfingret en gång vart tionde år? *Oops..* 
Aniara!
I London brukar frukostarna funka fint i alla fall.
Bacon o ägg! Bara att mumsa i sig.
O picnic i parken är ju inte illa, M&S har mycket bra
färdig mat, o som brukar vara bra näringsdeklarerade. O
O tänk på all god cheddarost…
Själv åker jag till Dublin på söndag, o planerar redan
för många picnicar (heter det så i plural?)
Svårast att avstå från i Dublin blir väl Guinness…
Ha en trevlig resa!

Ha det så bra i London - trots allt - Aniara!

Hej, nu är jag tillbaka! (Ok, kom hem i söndags kväll, men orkade inte skriva nåt igår.) Det har gått riktigt bra med maten, förutom finmiddagen på första kvällen när jag inte hann hindra dem från att sätta en dessert framför mig, och när den väl stod där och alla andra satt och mumsade, så ville jag smaka bara liiiiiiiiiiiiiite… Men jag lyckades faktiskt låta bli att äta hela, tog kanske 1/5 och var nöjd sen, så det var ingen katastrof. Men gott var det - nåt slags mellanting mellan pannacotta och mousse kändes det som, med choklad på och nåt slags chokladsockerkaksbotten tror jag - undvek den för den var lite smaklös.
Jag hade mitt rum med pentry där jag gjorde äggröra och bacon på morgonen, en sen lunch när jag kom fram, och matlåda till fredagen. Vädret var strålande, och det var (precis som jag misstänkte) rätt skönt att gå iväg ensam och sätta på mig på gräset i St James' Park med min kycklingomelett, efter en förmiddag av avancerade vetenskapliga föredrag och hysteriskt nätverkande i kaffepausen (där jag förstås drog upp min lilla gräddflaska till kaffet).
Extra glad blev jag över att hitta "double cream" med 50% fett och mindre kolhydrater än den svenska (minns inte exakt hur mycket). Förra året köpte jag en sån som hade en konstig besk bismak - som jag f.ö. minns att mjölken hade ibland när jag bodde på Irland, men då antog jag att det berodde på plastdunkarna den såldes i. Nån som vet vad det beror på? Nu var den i alla fall hur fet och len som helst - mmmmmmmmm!
Lunchen på lördag intogs på en närliggande restaurang med några andra delegater från olika länder, och jag blev riktigt lycklig när de kunde frambringa en fin och lagom stekt bit oxfilé med blomkål och ett par extra smörpaket till, trots att servitrisen såg både tveksam och skeptisk ut när jag frågade.
På flyget var det inga problem att skrapa ur rörorna ur smörgåsarna med kaffeskeden, även om jag var glad att jag inte var jättehungrig när jag klev på.
Jag hade lite svårt att låta bli att predika LCHF-budskapet eftersom jag tror att så många skulle kunna ha nytta av det, men de flesta såg vad jag åt, och de får dra sina egna slutsatser av det. En äldre herre påpekade faktiskt vid middagen sista kvällen att "I have to tell you, you look much better than last year" på vilket jag förstås svarade "thank you, in fact I AM better - it's the carbs", och han höll med om att kost är viktigt - men jag betvivlar att någon på allvar överväger att göra samma sak. Det var också en person som såg sig tvungen att väldigt allvarligt varna mig för hur otroligt livsfarligt det jag håller på med är, och bara blev mer insisterande när jag försökte glida undan med "jag vill verkligen inte ha den här diskussionen just nu, men jag har läst vetenskapen och är övertygad om att det här är rätt". Jag fick upprepa flera gånger att jag inte var intresserad av en diskussion innan hon släppte det. Vi får väl se hur vi båda förändras till nästa år…
Jahaja, kaffet är uppdrucket och det är dags att sätta fart här ser jag! När det lugnar ner sig lite SKA jag ta itu med att skärpa kosten och sluta med grädden, men… inte just idag.
Ha en bra dag, allihop!
Så roligt att få rapport! Var det en ME-konferens?? *trög*

#18 Ja precis. Måste säga att det är en märklig känsla när man tar del av det internationella forskningsläget, tester som borde göras, behandlingar som redan finns, fler som är på väg - och sen kommer hem till Avkroken där doktorn lägger huvudet på sned och säger att "ibland kan livet kännas lite jobbigt, och då kan det kännas som att det är i kroppen det sitter". 
Man får lust att säga "ja, mycket tyder på att det faktiskt KAN sitta i huvudet, remittera mig till en SPECT-undersökning så kollar vi upp det på en gång!". Å andra sidan kan det sitta i tarmen, men jag bjuder gärna på mig själv, så ta en biopsi bara! Eller i hjärtat - fast det ger jag däremot inte till vem som helst, så även om en hjärtmuskelbiopsi skulle ge intressant information så får du faktiskt klara dig utan den tills jag dör - då får ni gärna skicka mig till en patolog som vet vad man ska leta efter, de brukar hitta riktiga skräckhistorier hos avlidna ME-patienter!
Släpp sen det där med att virus antingen härjar för fullt eller är helt vilande, och kolla upp några av de här antikropparna mot delvis reaktiverade virus, så vi kan avgöra vilken antiviral medicin jag behöver - eller varför inte testa Ampligen på en gång? Dyrt, jag vet, och hur mycket det kostar samhället att ha mig sjuk resten av livet är inte ditt omedelbara problem. Men visst, vill du snåla, så ge mig åtminstone de Meirleirs kisstest. Jag vet inte hur bra det är, men det påminner lite om experimenten i "den lille kemisten" och t.o.m. du borde klara av att se om något ändrar färg eller inte. Fast det är klart, jag kanske fejkar det också.
OK, jag ska sluta. Jag blir bara så FRUSTRERAD!!!
Lite roligare var det att kliva på vågen i morse. Jag har envist legat runt 90,5 kilo sen nyår (med en period i februari då jag var nere strax under 90 ett tag), men idag stannade den på 89,7. Trevligt att se den där åttan igen! Jag har fortfarande inte orkat börja registrera sen jag kom hem från London, och grädden är kvar, men vilken månad som helst nu…
Till råga på eländet håller jag på att bli sjuk(-are), har vaknat två dagar i rad med golfbollar under hakan, snorig och med lätt halsont, och dessutom känt mig som om jag blivit överkörd av ett tåg, så nånting är förmodligen på gång. Och jag som ska jobba både fredag och lördag… Jag har inte TID att vara sjuk nu!

#19 - Men fy vilket pucko till läkare. Så nedlåtande! 
Hoppas du slipper bli (alltför) sjuk i alla fall och att du snabbt mår bättre igen.
Styrkekramar!

Puh, jag klarade att jobba trots förkylningen. Typiskt nog var det mer än vanligt att göra på jobbet samtidigt som jag var segare än vanligt (illa med andra ord!
) men det gick det med. (With a little help from my friend Ipren.) Får trösta mig med storhelgsob när junilönen kommer i juli - både nationaldagen och midsommar inprickade! Men idag ska jag göra så lite som möjligt. Sambon och jag ska pallra oss ut och rösta, och sen ska jag nog sova middag, det har jag inte haft tid med på länge!
Fortfarande lite snorig och hostig, men känner mig inte lika SJUK längre. Och vågsiffran börjar även idag på 8 istället för 9, så det känns ju uppmuntrande.
Jag tycker inte att du skall ha dåligt samvete för grädden mer! Du har gått ner MASSOR i vikt, din kropp behövde nog bara vila lite. Fostätt att njuta av ditt kaffe istället:-)
kram

Hej igen! Nu tänkte jag leva upp till trådrubriken. Jag har nämligen varit i Grekland en vecka (kom hem i tisdags) och ätit både det ena och det andra. Trodde inte att jag skulle vara en av dem som "faller ur" på semestern, men det liksom bara blev så. Jag har ju varit lite less och frustrerad en längre tid, så frestelsen blev väl övermäktig helt enkelt. Vi pratar inte om några jätteorgier (tack och lov!) utan några tuggor ris till maten, smakat på sambons glass osv. Sista kvällen delade vi på en Creme Brulee, men jag kunde inte med att äta "locket" - det smakade ju… bränt socker! 
Trodde vikten skulle skena, men jag har bara lagt på mig 2 kilo, och jag tror det mesta är vätska som redan börjat ge sig, för idag har jag sprungit på toa stup i kvarten. Sötsuget är hanterbart, jag har inte särskilt mycket värk (förutom den som orsakades av att dra en alldeles för tung resväska) och inte ens svullna vrister. Jag verkar helt enkelt ha kommit riktigt lindrigt undan! Liten gnutta magknip kanske, men inte värre än jag kan få ibland ändå.
Har heller inte haft några problem att släppa kolhydraterna så fort jag kom hem igen. Nu är det LCHF som gäller igen, och det kändes faktiskt riktigt skönt att få äta som jag vill igen - en del av förklaringen till avstegen var att det var lite besvärligt att få precis den mat jag ville på resan. Inte omöjligt, men lite mer besvär. Men efter första hemmamorgonens smöriga äggröra med salami kände jag lugnet lägga sig i kroppen igen. Vem vet, kanske blir det här sparken jag behövde för att komma loss från den här platån? En veckas "sommar"? Jag vet att de flesta i det läget skulle ha valt grönsaker eller rentav frukt hellre än ris, pommes frites (fast fy vad äckligt det var!) och efterrätter, men nu är jag ju allergisk mot de flesta frukter och grönsaker.
För övrigt var det en ljuvlig semester, även om timingen kunde ha varit bättre!

Å så härligt med semesterresa. Vill åxå åka iväg med trevligt sällskap. Avunds jättemycket! 
Och duktig har du varit som inte klantat till det värre än sådär.
Kul att du är tillbaka, man undrar ju när du inte syns.. 
Vad kul med Grekland, du kommer hem till "Medelhavsvärme". 

Ja, så här med facit i hand verkar det ju lite onödigt att betala för en lång resa när man hade kunnat få samma väder hemma… men vi bestämde oss när det varit 15 grader och regn i evigheter ju! Och det är ju alltid roligt att se något annat.
Jag menade det Aniara - att det blev en fortsättning på semestern att komma hem till fint väder och inte regn och rusk. OCH det är en riktig semester att komma ifrån helt.

Ja, särskilt sambon behövde nog lämna landet för att kunna släppa jobbet på riktigt. Vi kom också överens om att internetcaféer var förbjudna liksom att köpa tidningar - fast vi sneglade lite på förstasidorna när vi gick förbi tidningskiosken (som hade både Aftonbladet och Expressen), så vi lyckades snappa upp att Michael Jacksom var död bara ett par dagar efter att det hände. Ingen tv hade vi heller, och ingen av oss saknade det. Vi som har för vana att sitta framför dumburken med varsin laptop i knät hela kvällarna hemma.
Istället hann jag igenom hela "The Gravedigger's Daughter" av Joyce Carol Oates - läste den på engelska för att få hennes egna formuleringar. Hade fyra böcker med mig men det visade sig räcka bra med en enda tegelsten!
Det låter härligt. Jag läste mycket förr, går i perioder, nu är det som sagt mycket nätet sedan jag började med LCHF.
Jobbar heltid, oregelbundet, så jag får lediga dagar i veckan.
Snart semester - så det skadar väl inte att lägga av att surfa några dagar och göra annat. Men samtidigt tänkte jag göra en tråd för jag skulle vilja få ordning vad jag äter så jag går ned - men vi får se. Det är mycket man "ska hinna med" när man får semester. Det är bäst att åka ifrån.

Sådärja, då var semesterkilona avrunna! Vägde in på 91.7 vid hemkomsten, och idag var jag nere på 90 igen. Återanpassningen har gått bra och jag har inte frestats till några nya avsteg. Eller jo, jag tog en pytteliten smakbit (ett par gram) av sambons "potatiskaka" vid frukosten idag. Jag stekte äggröra och bacon, och han rev kall kokt potatis och tryckte ihop till en kaka som han stekte i baconfettet. Det var gott, men inte så att jag var tvungen att äta mer!

En fundering. När jag var i Grekland trodde jag det skulle vara lätt att hitta grekisk yoghurt. Och per definition var ju den yoghurt som såldes grekisk - men nästan all yoghurt som såldes var sorgligt mager!
Sambon käkade nån variant med separat sylt som han hävdade inte alls var särskilt söt, och själva yoghurten var tjock och krämig fast den var mager, så jag ville inte ens veta vad den innehöll.
Nå, bara en fundering!
Jag har precis skrivit om Grekisk yoghurt från Lidl. Kolla.

Såg det, men det här var mer en semesterreflektion. Jag äter inte yoghurt till vardags, men tyckte det kunde vara praktiskt till frukost på semastern! Och i Grekland borde det ju inte vara så svårt att hitta grekisk yoghurt, kan man tycka! Såg faktiskt ett Lidl på ön, men man behövde bil för att ta sig dit.
Det sägs j att s k "Kina-mat" som vi äter i Sverige är helt annorlunda jämfört med den mat som serveras i Kina…
Kanske samma här..
Eller åxå syftar namnet grekisk youghurt på en äldre variant, innan fettskrämseln spreds runt klotet.

Jag tror det är det senare. Antingen har grekerna också blivit fettskrämda, eller så är turisterna det så att supermarkets på turistorter säljer mest lågfettyoghurt!

89,5 i morse - det tar sig! Det var nästan två månader sen jag såg den där åttan senast!
Grattis!!
Grattis 

Usch, idag är en riktigt seg dag! Orkade inte pallra mig upp när klockan ringde, utan snoozade tills den gav upp, och vaknade först 12.30. Och nu, fyra timmar senare, har jag nätt och jämnt lyckats peta i mig lite kaffe (med kokosfett och grädde) och några skivor salami, och tagit en dusch. Kanske borde klä på mig också…?
Antar att jag hade ganska mycket ackumulerad sömnbrist efter semestern och allt annat både före och efter. Har sovit lite oroligt sista tiden dessutom och inte vetat var jag var. När jag vaknade hemma trodde jag att jag fortfarande var på semester, och när jag tog en powernap på jobbet igår (på min rast naturligtvis) trodde jag att jag var hemma och blev jätteförvånad när jag öppnade ögonen. Kan inte minnas när jag hade en riktigt lååååååååååång sovmorgon senast!
Vågen säger 89.3, så trenden fortsätter. Vad Minmatregistreringen (som jag lovat mig själv att börja med idag) säger hittills idag är väl inte lika imponerande, kan jag tänka mig. Ska väl skriva in och kolla. Och se till att äta nåt!!!

Usch, vad trögt det går idag! Jag vet att jag funderade på att dra ner på proteinet, men 30g är lite underkant på en dag va? Tur att jag har middagen kvar, det blir nog en kycklingfilé med nåt gott till. Efter kaffet och salamin har har jag druckit äggmjölk och sen ännu mer kaffe. Har verkligen ingen lust med nånting idag!
Ät!! 
Jag är inne på att det är nåt allvarligt FEL på"idag".. Jag gick upp halv 11, var pigg å gla, gick ut en längre prom - och sen "dog" jag! Sov först ett par timmar, uppe en stund, sov sen tills nyss.. 

När jag sa att jag drack mer kaffe var det en sanning med modifikation. Jag gjorde en stor mugg kaffe, drack hälften, glömde bort den på golvet bredvid fåtöljen, och sparkade sen ut den för en liten stund sen.
Jag tror också det är nåt allvarligt fel på den här dagen! Sambon har haft problem med en maskin på jobbet och ägnat flera timmar åt att försöka lösa det istället för att gå hem strax före 18 som han hade tänkt. Men nu är han på väg, så jag antar att jag verkligen borde sätta igång med den där middagen snart…

Den här dagen har varit bättre, men jag lyckades sabba mina vita shorts. De var lite sunkiga, så jag hällde Klorin över dem, varpå de blev - rosa. Oooops, röd lapp där bak! Vilket är värst, smutsvita eller rosaflammiga shorts? Jag ska pröva att sprätta bort lappen och sen göra om Klorin-proceduren innan jag ger upp.
Sen har jag varit i godisbutiken på Odenplan och köpt en "guldtacka" med 100%-ig Valrhona.choklad. Kanske skaver av ett litet hörn och gnager på innan jag kryper till kojs.
Ja, gör om klorinförsöket och låt dem ligga. Ännu bättre att köra dem i tvättmaskin med klorin. Men kör en extra sköljning med tom maskin sen, så klorinet verkligen är borta..
Brukar faktiskt gå - i alla fall om det är bomull!
Valrhona - många skriver att den sorten är fiiiin..

Idag har jag tänkt slippa gå ut i ösregnet, så jag har bunkrat mat som ska lagas och göras matlådor av. Hade lite lösa planer på att gå till frisören och bleka slingor, men det får nog vänta! I morgon och övermorgon ska jag jobba igen och tjäna lite pengar, kan behövas det med.
Vikten är tillbaka på sitt stadiga 90.0 flera dagar i rad, får nog ta och fundera över både mängder och framför allt grädden - jag vet, det är hur tjatigt som helst nu det där med grädden, men det är väl så när man befinner sig på det steg i motivationstrappan där man vet att man måste göra en en förändring, i princip har bestämt sig att man ska försöka, snart, men inte riktigt är redo att ta klivet riktigt riktigt än… Rökare kan möjligen känna igen sig.
Och igår köpte jag till slut en spikmatta jag med, som alla andra tycks ha gjort redan. Jag har ju mycket problem med spända muskler och värk i rygg och nacke, så kan jag få igång blodcirkulationen och få lite endorfiner, så varför inte?! Återstår bara att våga lägga sig på eländet också…

Hemma igen efter två dagars jobb. Efter moget övervägande har jag bestämt mig för att lägga in en tämligen osmickrande bild i mitt fotoalbum - japp, det är den (halv-)nakna sanningen!
Jag har hållt på med LCHF kost i 6 dagar nu och måste erkänna att det blir lite väl mycket grädde här också. Fast jag inte dricker kaffe…
Men jag hoppas att det jämnar ut sig med tiden, inte vet jag. Det är i alla fall bra med olika tips som man får här inne på Kif.
..och då blir man ju nyfiken.. 
Halloj! Du e ju jättefin, inte många kilon kvar, eller hur?!
#47 - nyfiken me´- härlig bild 

Vad märkligt. Jag tycker jag började gå ner rejält när jag ökade på grädden….
Fungerar vällan olika, kan jag tro. Lycka till,!
#51 Samma för mig 

Kanske, som någon skrev, behöver din kropp landa en stund i den vikt du har nu. Rackarns, vad du har varit duktig, såg jag sedan.
Jag har betämt mig för att inte göra avkall på vissa saker. Somliga saker är nödvändiga för mig att behålla för att jag inte ska ge upp. Tex…jordgubbar, Finn-Crisp..ett och annat äpple i veckan :) Jag går ner ändå. Inte supersnabbt, men jag mår bra under tiden för att jag känner att jag inte behöver offra en massa.

#49 Hur många kilon jag har kvar beror på vem man frågar. Enligt BMI typ 30, enligt mig själv skulle det räcka bra med 15-20 kilo till. Jag vill gärna komma i normalstorlekar i klädaffärerna och slippa "skamvrån", det är min egen målsättning. Sen behöver det inte bli en S eller ens M, bara det är en "normal" L och inte en "special-L". Bikiniunderdelen (som jag inte har på den där bilden!) är visserligen i stl 44, men då är den trång också, fast den är stretchig!
När det gäller grädde är alla som sagt olika. I början kunde jag äta hur mycket som helst, och gjorde det också. Faktum är att jag tappade en hel del vikt i början när jag fortfarande höll på och ställa om, långsamt, och låg på 50-100g kh/dag. Med tiden har jag varit tvungen att bli striktare och striktare för att fortsätta gå ner.
Sen har jag också lite problem med candida fortfarande, tror jag, även om den stora underlivskatatrofen har gått över. När jag har ätit särskilt mycket grädde (och kanske andra halvtillåtna saker också) vaknar jag ofta och är lite slemmig i munnen, underlivet är inte helt perfekt än, och ibland får jag vad jag misstänker är svampeksem på kroppen. Att jag tror det är svamp beror på att jag hade ett rejält utslag samtidigt som underlivsproblemen, och det försvann när jag fick oral medicin mot svampen.
Därför vore det förmodligen smart för mig att sluta med grädde ett tag och se om det hjälper både mot svampen och viktplatån. För den som kan äta grädde utan problem finns det naturligtvis ingen anledning att sluta!
89.9 idag - same old same old.
#54 Då frågar vi inte BMI! Nånsin!!
Var på stan igår och provade jeans. Kom lätt i 42or i de affärer jag besökte, de måste ha gjort dem större!!
Och det förut så enorma glappet i midjan, var inte så stort alls längre.
Dock kryllar det ju av väldigt konstiga modeller och dålig kvalitet. Snett och vint och tyger som inte håller formen.
Själv tycker jag faktiskt att storlek 42 låter väldigt "litet" motför vad jag vant mig vid innnan. Men BMI säger att jag har klar övervikt.72 kg nu, till 165 cm. BMI behöver nog skaffa sig "pespektiv".. hehe..
Hursomhelst - inte kul det där med svampen.. Du har säkert skrivit det ovan nånstans, men hur mkt grädde blir det per dygn ca??
