Det låter konstigt att det skulle finnas flera sorters stärkelse. Låter som engelsk - svensk språkförbistring.
Det första exemplet hon tar är när kroppen har svårt att komma åt stärkelsen - då är det ju inte stärkelsens kvalitet det handlar om utan "skalet"

Stärkelsen i avsvalnad potatis, ris osv - ja, jag vet att den omvandlas så att den går ut långsammare i blodet. Men jag har aldrig sett att kolhydraterna försvinner, vilket är i praktiken det hon säger. I så fall borde kokt potatis ändra näringsinnehåll i listor som minmat och fineli.

Och längre ned pratar hon om att denna "resistant starch" göder bakterier i en jäsningsprocess. Det låter gaser för mig…

Jag skulle vilja veta vad hon har fått uppgifterna ifrån, det låter lite lättuggat sammelsurium.

I Finland har vi dr Timo Kuusela som är aktiv i forumet Hiilaritietoiset, det är han som pratar en del om stärkelselinjen, alltså de växter som vi till exempel kan använda som kål och bladgrönsaker, alltså sådant som inte direkt tas upp i tarmen utan göder en del av de bakterier som vi har i senare delen av matsmältningsorganen, jag tror att dessa bakterier har en del med K vitaminet att göra samt påverkar på en hälsosam bakteriebalans i kroppen.

Alltså fibrer som inte är skadliga (som tex från sädeslag). Det finns ju en del forskning som har resultatet att grönsakerna tex i samband med Medelhavsdieten ger hälsoeffekt.

Jag använder en del grönsaker som är kolhydratsfattiga och mår bra av detta, får inte problem med magen av sallads eller gurka och paprika.

Men detta är också individuellt, tror jag.

Från "Riktlinjer för en adekvat vård av diabetes" av Tolonen och Raaste:

Komplexa kolhydrater finns i två varianter:

fiberrika eller fiberfattiga. Huvudbeståndsdelen

i fiberrika kolhydrater är cellulosa. Den

kan inte brytas ned av kroppen och därför

passerar den vårt matsmältningssystem utan

att tas upp. Trots att den inte kan användas

som energi, är cellulosafibrerna väsentliga

för tarmens normala funktion, renhållning

och hälsa. Fiberrika grönsaker och bär är de

absolut sundaste valen i människans näring

och de är förknippade med färre fall av diabetes,

cancer, högt Blodtryck, artrit mm.

Bland dessa grönsaker kan nämnas sallad

och broccoli samt olika bär.

Njeeä.. det där handlar om.. om jag översatt rätt nu.. om skillnden mellan stärkelsens 3d-struktur, vilket kan vara intressant att veta.. men knappt mera!

Resistent stärkelse är om jag fattar rätt.. Amylopektin vilket är orienterat i nystan varvid våra ensymer bara kommer åt att bryta ner de yttersta delarna till glukos.. däremot om vi kokar grönsaken/rotfrukten så omvandlas Amylopektinet till en stärkelseform som heter Amylos vilket är orienterat i långa kedjor.. varvid vårt ensym Amylas kommer åt att bryta ner dessa till Glukos!!

"Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin)."

http://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A4rkelse

Oså kommer vi till det där undergörande Butyratet som påstås vara så viktigt för vår hälsa och som tillskrivs fibrernas underbara funktion för kroppen.. ja det finns nästan inga gränser för hur nyttigt det är.. men Butyrat har även ett trivialnamn som kanske får talgdanken att ramla ner.. Smörsyra!!

Butyrat kan bildas genom jäsning av kolhydrater och är ingen fettsyra.. det är en ester.. dvs en av de beståndsdelar som bildar fettsyror!

Teorin som detta bygger på handlar om att smörsyra är bra för tarmslemhinnan!

"Smörsyra är ett viktigt substrat för tjocktarmens slemhinna och det finns belägg för att en ökad bildning  kan minska risken för sjukdom i tarmen, exempelvis ulcerös kolit och tjocktarmscancer."

Men det finns ett aber;

"Höga koncentrationer av smörsyra i kolon medför också höga koncentrationer av denna syra i blod."

http://www.appliednutrition.lth.se/forskning/forskningsprojekt/smoersyra/

Så då återstår bara att visa hur Butyratet tas upp genom tjocktarmens försorg ut i blodet.. vilket jag inte har sett något om!??

Och teorin har även undersökts!

"Stor studie finner att fibrer inte förebygger tjocktarmscancer

Ända sedan den brittiske kirurgen Dennis Burkitt för ca 30 år sedan föreslog att intag av en diet rik på fibrer skulle skydda mot cancer i tjocktarmen har budskapet förts ut till miljoner människor som försökt äta mycket fibrer. Nu presenterar forskare nya data som motsäger Burkitts budskap, åtminstone den del som gäller för tjocktarmscancer."

Länk!

Och om teorin skulle var riktig så borde de som äter mycket resistent stärkelse o fibrer vara mer eller mindre imuna mot cancer i tarmen!!!

"Tjocktarmscancer var enligt studien vanligare hos vegetarianer än hos dem som äter kött, något som förvånar forskarna."

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?ProgramID=406&Nyheter=1&artikel=2708554

Jaaa.. man blir förvånad när ens teorier testas och befinns inte hålla måttet.. det är en sak som är säker!

Men hur komemr då det undergörande Butyratet in i blodomloppet.. finns det andra vägar/livsmedel som man borde flytta sitt intresse till????

"Nästan 25 % av mjölkfettet utgörs av korta och medellånga mättade fettsyror, vilka absorberas annorlunda i kroppen än längre fettsyror. Smörsyra (C4:0) är unik för mjölk från idisslare. Bovint mjölkfett innehåller mellan 7,5 - 13 mol % (ca 4 vikt-%) smörsyra. Eftersom smörsyra sitter uteslutande i 3:e position på triglyceriden innebär det att var tredje triglycerid i mjölkfett innehåller smörsyra."

http://www.mejeriteknisktforum.org/Verksamhet/studiebesok_15.htm