Wernerssons gräddost innehåller inga tillsatser eller kolhydrater, och är riktigt fet och god, men den är givetvis gjord i tyskland.

Det finns också Åseda från Arla har ingen tillsatser och det är svenskt tillverkat Men bara en eller två ostar från Sverige utan E250

#2 Åseda innehåller ju kalciumklorid (E 509) och 1gram kolhydrater och smakar inte lika gott enligt mitt tycke. Sen är väl Arla danskt och inte Svenskt längre.

#3

Jo, det innehåller kalciumklorid och det ingenting farlig med det. Det tar man, för att får bättre utbud av ost.

Arla är dankst, men tillverkning enligt beskrivning på förpackning är Sverige.

Men min fråga är fortfarande behövs E250 i ostar?

Hade jag ingen aning om! Bra att folk tar reda på sånt här!

#4 Jag sa aldrig att det var farligt, men du påstod att den inte innehöll tillsatser vilket den faktiskt gjorde. Wernerssons är den enda jag hittat utan en enda tillsats och noll kolhydrater, så det gör den till den bästa osten som går att köpa.

Nej, det behöver man inte i ost, och det finns ju i allafall några ostar utan nitrit.

Här står om varför nitrat (inte nitrit) förekommer som konserveringsmedel i ost.

http://www.livsmedelssverige.org/livsmedel/animalier/mjolk/osttillv.htm

Har finns information om riskerna med nitrit/nitrat.

#6

Jo, du har rätt, då var jag fel. Åseda har tillsatser.

Var köper du Wernerssons gräddost?

JAUS - Du räknar alltså kaliumklorid (Åseda) som en tillsats men inte natriumklorid (Wernerssons gräddost)?
Med tanke på allt natrium vi äter kanske det är bra med lite kalium ibland.

Aha….. JAUS du med….

Men frågan är fortfarande "Behövs E250 i våra ostar?"

Självklart behövs inte E250!
Jag tror inte ens det funnits E250 under ostens utveckling i fäbodarna runt om i landet…..och det gick aldeles utmärkt att göra ost för både 100 och 500 år sedan.

#11

Min första följdfråga blir då alltså varför tillsätts E250 överhuvudtaget i våra ostar?

Min andra blir således vad konsekvenserna blir av att inte tillsätta E250 och om desa konsekvenser isf. måste kompenseras med något annat (vad?)… och isf. varför?

Du som är en storost-kännare av rang måste ju berätta det här för oss noviser först fattar du väl Annars kan vi ju inte vara med och spekulera med Er ostsnillen för att våra novisåsikter inte kan tillmätas någon minsta betydelse om vi uppenbarligen inte förstår förutsättningarna för frågan och mao kanske börjar dilla om sånt vi int' begrip

Så Storost, berätta snälla för mig/oss som inget begriper i frågan men som _gärna_ försöker lära mig/oss något lite om det bara går för sig ;D

Trevlig fortsättning på dagen! /Kricko.

Kopierat från länken i #7.

Natriumnitrat
Överjäsning av ost kan ibland uppstå om det finns smörsyrabakterier eller koliforma bakterier i ystmjölken. Dessa bakterier producerar under lagringen illasmakande ämnen samt stora mängder gas som kan bilda alltför stora hålrum i osten. För att förhindra detta tillsätts natriumnitrat som hämmar dessa bakteriers tillväxt. Ystmjölk som baktofugeras eller mikrofiltreras brukar inte behöva någon tillsats av natriumnitrat.

Det kan tydligen göra nytta ibland.

#10 Men då kan du väl säga vilket E-nummer salt (natriumklorid) har? Jag kan nämligen inte hitta det i min E-nummerlista.

#15 Aha, du menar att en kemikalie eller ämne måste ha ett enummer för att vara en tillsats och att själva numret definierar?

Själv gör jag ingen skillnad mellan natriumklorid och kaliumklorid, men tycker att kaliumklorid är att föredra eftersom kaliumbrist är betydligt vanligare med modern kost.

Mineralsalt ska väl vara en blandning av natriumklorid och kaliumklorid och lite magnesium. Äkta mineralvatten innehåller samma sak samt kalcium.

Kalciumklorid stod det visst men det delar upp sig i kalcium och klorid när det löser sig i vatten förmodar jag. Det bli också samma sak som finns i mineralvatten.

#17 Även vanligt havssalt innehåller en blandning av klorider.

Hittade en sida med föreskrifter om hur man hanterar Natriumnitrat på nätet. LÄNK

Det känns iofs som om det rör sig om personer som typ bär säckar (eller hur det nu förpackas) med Natriumnitrat men det känns ändå inte som en helgjuten ingrediens i min receptbok.

Några av rubriekrna från sidan ovan:

Natriumnitritens sönderfallsprodukter är giftiga kväveoxider

Natriumnitrit är mycket giftigt för vattenorganismerna och kan hamna i grundvattnet

Natriumnitrit orsakar syrebrist i kroppen

Ehh… såg just att mitt inlägg rörde natriumnitrit och inte Natriumnitrat. Det kanske blir nå't helt annat. Pinsamt…

#20

Nitrat kan omvandlas till nitrit.

#13

Som pasi redan skrev, fanns tidigar ingen E250 under fäbodenstid. När man tillverkar ost, så pressar man ostmassan först och sen lägger man det för en viss tid i saltvatten som för sig är en konservering. Saltet drar ut mer vätska ur massan och så blir massan torrare. Saltet tränger bara lite in i ostmassan (några milimeter) och det räcker absolut. Sen kan man vaxa in osten eller vårda med saltlake och rödsmetsbakterier och lagra de till de är "mogna".

När man inte arbetar hygeniskt, så kan det hända, att bakterier tränger in i ostmassan och förstör det. Därför värmar mejerier mjölken för en kort tid upp till 73°C eller lite högre för att döda bakterier som de inte vill ha. Sen kyls ner mjölken till omkring 38°C och "ympa" mjölken med bakterier de vilja ha.

#22

Men varför använder man då E250?

För att man inte klarar att arbeta tillräckligt hygieniskt på svenska ysterier/mejerier (vilket iof låter osannolikt i dagens läge när det verkar råda snudd på bacillskräck både här och där i Svea rike)?

Eller för att lagringen inte är tillräckligt ompysslande och vårdande i dagens läge jmf. med fäbod-tiden?

Det måste inte vara hos ysterier eller mejerier, det kan redan hända hemma hos bondgårdarna. Men därför värmar man upp mjölken till 73°C och döda de bakterien som de inte vill ha kvar.

Jag kommer att skriva till Arla och annan mejerier och fråga varför de använder E250.

På hemsidan av Arla skriver de

"De gundläggande stegen i osttillverkningsprocessen är: 1. Mjölken pastöriseras 2. Bakteriekultur tillsätts 3. Ostlöpe ger ostmognad 4. Vassle skiljs av 5. Ostkorn blir till ost 6. Ett bad av saltlake 7. Torkning och vaxning 8. Lagring"

De sparar kanske pengar eftersom de inte behöver ha lika hög hygien vid osttilverkningen?

nu spårar det nog ur, det handlar inte om att spara pengar pga hygienbrist. Där är det superkoll. Men det är så mycket som tillverkas vid samma tillfälle så att förlusterna blir väldigt stora om det blir en feljäsning.

På själva bondgården så kan det ske att det kommer med sporer från jord som inte kan silas bort. Hur kommer då jorden dit? Jo på sommaren är det bete och självklart får ju korna på sig diverse skit på sitt juver. Man ska vara noga med att tvätta spenarna och juvret men likfullt kan det komma med sporer och bakterier eftersom det yr i luften.

Tester görs på mjölken och när jag jobbade med mjölkkor så gick vår mjölk till ett ysteri och det var väldigt noga med allt då.

Det var bara en gissning. Inte så allvarligt menat.

ska ju tillägga att på vintern förekommer lika mycket sporer och bakterier och de finns bl.a. i det strömedel som används och om det råkat komma med dåligt ensilage ut på foderbordet

Det finns en romantik kring "hur det var förr" som jag retar mig på. Visst var det mer "naturlig" mat och visst var det bättre för djur och människor på många sätt men allt var inte tipp-topp. Osten på fäbodarna blev också dålig ibland, folk blev sjuka även innan sockret i maten etc. Vi ska sträva efter att få så bra mat som möjligt men det betyder inte att vi ska gå tillbaks 200 år i all produktion.

LCHFare pratar ofta om att man ska äta mat som vi evolutionistiskt är skapta för. Att vi började med mejeriprodukter EFTER vi började med säd verkar tydligen inte så viktigt i det sammanhanget.

#29 Hur vet du att det var så (säd kom före mejeri)?

Ett något senare tillägg:
Mjölk är dessutom artriktigt för alla däggdjur, ett av dess kännetecken.

#25 Det tror jag helst inte.

#26 och #29

I Schweiz tillverkar mejerier ost och annan produkter också, men där använder de inte såna tillsatser.

En problem kan hända, om en ko är sjuk och deras mjölk tas också med, sen kan det var feljäsning.

#26

Hade ni själv testat mjölken, t.ex. med "schalmtest" => mätning av celler i mjölken som visar över en chemiskt reaktion om kon eller juver har en inflamation?

Jag skrev redan till Arla, Milko och Västerbottenost men har inte fått svar annu.

Det står inte E250 nitrat på de tre sorters ostar jag hade hemma just nu. Kalciumklorid är den enda tillsatsen. Ostarna är Arla Stureost, hushållsost och Smålandsost.

#30 Hur vet man någonting överhuvud taget. har Gustav Wasa funnits? Jag baserar mitt påstående efter att ha hört diverse historiker tala om hur vår mat sett ut historiskt sett. Ex. vis I kropp och Själl (P1) nyligen var det en trevlig "debatt" mellan Annika D och en kvinna från Livsmedelsverket. I samma program intervjuades en historiker om vår kost ur ett historiskt perspektiv. Hon hävdade att så mejeriprodukter kom senare än användandet av säd i vår mat.

Känns lite som om det är viktigt med att LCHF skulle vara genetsikt sett den riktiga maten för vissa. För mig räcker det med att jag mår bra av LCHF mat. Att jag dessutom går ner i vikt är ett trevligt bonus. Man skulle kunna överföra historie-resonemanget till att vi ska bo i grottor, eller?

Jag tror att när man för in resonemang som historiskt riktig mat blir det mer "religion" och mindre hard facts. I alla fall för min del. Fast alla får ju bygga sin övertygelse på vad man finner lämpligt.

Jag har fått svar från första mejeri

Milko skrev

"Milko har ej några tillsatser i sina ostar som tillverkas i Östersund

Mejeriet i Bollnäs där Greveosten tillverkades är nedlagt och Milko ska ysta all ost i Östersund och alla ostar blir då utan tillsetser ."

#32

Tack för tippset. Då ska jag kolla!

Verkar som det blir Östersundsostar då :)

Uppfödning av kor och får/get till kött är jämngammalt med växtodling i Europa. Användning av mjölken började för 6000 år sedan i Europa. Sedvänjan med mjölk kom med nomader från området Turkiet, Iran. DNA-test på ett 5500 år gammalt skelett hade genförändringen för att tåla obegränsad mängd mjölk. Nomaderna i mellanöstern som började med mjölk fick aldrig genförändringen.

Massajerna i södra Afrika har också fått samma genförändring för egen laktosproduktion. Nomadiska boskapsskötare liknande massajerna i södra Afrika levde samtidigt i den då fuktiga Saharaöknen som är lika stor som USA.

#36 Hur vet du när de började med mjölk?

Nu har jag också fått svar från Arla

"Tack för ditt mejl.

Vi håller med dig om detta. Bifogar en länk till vår hemsida där du kan
läsa igenom om alla våra ostar och vilka tillsatsämnen som kan finnas med
på vissa ostar.

http://www2.arla.se/Default____17811.aspx

Ha en bra dag."

Här var min fråga

"I många av Svenkst tillverkat ostar finns E250 i (Greve, Präst, Herrgård osv). Varför det? I fädbodstiden hade de inte den ämnen. Jag skulle vilja ha ostar utan tillsat E250 och ni har bara Åseda ost utan (vad jag mins).
Tack för svaret."

#37

Det stod här till exempel.

http://www.mjolkframjandet.se/faktabank/kuriosa_om_mjolk/kuriosasamling_om_mjolk

http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_790557.svd

Fast det stod att för 6000 år sedan hade sedvänjan med mjölk ännu inte kommit till europa. Men det har alltså hittats ett 5500 år gammalt skelett i västegötland som tålde obegränsad mängd mjölk. Barn upp till 6 år utan den genen tål också laktos och vuxna i någon laktosreducerad form, smör, ost, opastöriserad yoghurt. Att tillverka yoghurt är enkelt. Det är bara att hälla i ny mjölk i den odiskade lädersäcken eller lerkruset. Det är färdigt på ett dygn i sommarvärmen.

#40 De har testat 4 st 5000 år gamla skelett och 2 hade anpassning till mjölk. Bland jägarstenåldersskelett (ålder framgår inte, länk) man testat hade 10% anpassning. Skall vi anta att anpassningen kom före mjölken eller att långvarigt mjölkdrickande anpassat människan?

Denna anpassning kan mycket väl ha kommit genom att man gett barn mjölk under lång tid och att mjölkdrickandet stigit i åldern. Någon gång måste nästan mjölken varit avgörande för överlevnaden för att få ett riktigt genomslag, misstänker jag.
Sedan har vi över 9000år gamla krukskärvor med mjölkprotein i (länk), vore ju konstigt om de inte kom på att smaka på den när de ändå hade mjölkat fram den.
Detta var troligen inte den första krukan som användes till mjölk av människan. Innan de blev bofasta så använde de säkerligen magsäckar och hudar att frakta mjölk i då krukor och stengods endast hör till de bofastas kultur av viktskäl.

#39 Man skall nog ta all påhittad historia med en nypa salt.

#31 som mjölkare blir man rätt duktig på att upptäcka mjölk som inte är bra. Efter varje provmjölkning har man koll på exakt vilka kor som har lite fler celler i mjölken och de ligger i riskzonen för att bli sjuka. Det finns även en ärftlighet för höga celltal och de klanerna håller man reda på extra. Är man osäker på om mjölken är gångbar så tar man till plättläggen och gör ett prov på mjölken. Ett annat sätt att finna sjuk mjölk var att smaka på den då den blir lite salt.

Men när det gäller ystning är smörsyrebakterierna och kolibakterierna de värsta bovarna. Fy tusan för att få en colimastit i lagården( mastit=juverinflammation) det är inte kul och det kan lätt smitta flera. Brorsan fick en epidemi en gång i lagårn då 12 kor av 40 insjuknade inom en vecka pga colimastit. Det var ett regnigt år så markerna var inte granna så det spred sig snabbt. Smörsyrebakterierna kommer in via dåligt ensilage som av någon orsak följt med in till kossorna. Finns säkert fler vägar att gå för en smörsyrebakterie.

Ja, då har du absolut rätt, att de bakterierna är extremt värr. Vi har sett en hel produktion av 250'000 kg mjölk till ost som kunde slängas på grund av en bonde hade en ko som var sjuk. All emmenthal ost "smältade" ner från hyllor.

#43  Ja det är verkligen inte kul att få slänga så stora mängder. Ibland så kommer ju mjölken med ändå fastän man varit noga och är superduktig på att kolla upp. Och faktum är att en del struntar fullständigt i om det råkar gå med lite sjuk mjölk för " det späds ändå ut bland allt det andra". De vill inte förstå att det inte behövs så mycket för att det ska förstöra.

Tyvärr är det så.

I Schweiz kunde de spåra bonden och han måste betala hela produktion. Det var inte kul för honom. Han gick nästan i konkurs.

#1

Har hittat osten hos Willys

Idag har jag fått svar från boxholms mejeri

"Tack för ditt mail och dina synpunkter.

E 235 används endast på en av våra ostar, 1 kg:s gräddost.

Vi har för avsikt att ta bort det, men av produktionstekniska skäl är det inte möjligt just nu.

E 251 har vi och de flesta andra mejerier i Sverige av kvalitetssäkerhetsskäl.

Vi har dock vår KRAV-ost Boxholms Ekologiska som inte innehåller någon form av tillsatser.

Det gör den också lite känsligare och mer riskabel.

Vi producerar även EMV till Coop och ICA utan tillsatser (Änglamark och ICA Eco)."