Kolhydrater iFokus

Kolhydrater

Etiketthälsa
Läst 5056 ggr
Muskrat
0

D-vitamin och astma.

Fick syn på detta och fann det relevant och anmärkningsvärt i LCHF debatten :) Vet  inte om någon skrivit här om det innan, men inte sett något.

Dagens Medicin

Sipoas
0
#1

Varför får man D-vitaminbrist vid ekvatorn? Trodde det var soligt där… Obestämd

keja01
0
#2

Strikta muslimska kvinnor får d-vitaminbrist på grund av de heltäckande kläderna när de är utomhus. Det ger benskörhet bland annat.

Men varför skulle barnen i ett soligt land få d-vitaminbrist? Kanske något som förhindrar bildandet av d-vitamin trots solbelyst hud.

Pasi
0
#3

Barnen kanske går i en skola med tak!?

andreas0
0
#4

Eller så smörjer de in sig med solskyddsolja varje dag, för att media har skrämt upp dem så mycket att de tror att de ska få hudcancer annars.

Ulf-S
0
#5

Kom ihåg att man inte behöver solbestrålning om man äter fet mat med bra halter av D-vitamin. Det gäller ju även beslöjade kvinnor…

Flört

Engelska sjukan är på uppåtgående i t.ex. soliga Kalifornien, troligtvis eftersom man dels använder solskydd och dels äter så fettsnålt och/eller uselt.

Pasi
0
#6

#5 D-vitaminrik mat räcker inte för att komma upp i halter på 75nmol….som numera anses vara nedre gräns (men kommer troligen att höjas ytterligare), men fortfarande inte optimal.

chapp
0
#7

Costa-ricanska barn kanske även dom sitter framför datorn hela dagarna?? Kanske var det ett medelklassområde man mätte i?

Muskrat
0
#8

Har läst att det finns indikationer att stärkelserik mat hämmar kroppens förmåga att ta upp D-vitamin. Och de främsta källorna av D-vitamin är inte bara sol ljus utan fisk, inälvsmat, ägg och mejerier.

SÅ, om de kanske om de äter en kost på säg bröd och vatten och inte vistas ute tillräckligt…? :)

andreas0
0
#9

#8, Andelen vitamin d man får i sig av kosten, även om man äter mycket fisk och ägg, är bara några få procent av den man får från solen. Så det spelar nog inte in så mycket.

Men d-vitamin är ju ett fettlösligt vitamin, och äter man fettsnålt kanske kroppen inte kan ta upp tillräckligt av det, ovavsett källa.

Sedan behövs det kolesterol för att bilda d-vitamin, och har man låga halter av kolesterol kanske det inte bildas så mycket som det ska?

[Pennylane1]
0
#10

det är ju ett reellt hot med solen i många länder, har en kompis från Australien , de exponerade sig inte alls för solen, det var mycket utbredd risk att få skador, hudcancer och annat. Hon bor här sen några år men har en djupt rotad rädsla för att ligga och sola, det var något de helt enkelt inte gjorde, de hade alltid hatt , långärmat etc. Och i Sydamerika har många bönder blivit blinda och fått hudcancer när de inte haft solglasögon och skyddat sig läste jag för något år sen. Så då kan det kanske ligga nära till hands att de får D-vitaminbrist också, och det är ju inte någon irrationell skräck de har …

gluffgluff
0
#11

Odiagnostisiserade glutenöverkänsliga får ofta för låga D-vitaminvärden. Dessutom gör vetefibrer att man gör av med D-vitamin i en snabbare takt även om man "tål" gluten. All-bran, någon?

gluten mm

andreas0
0
#12

#10, (läs sarkatiskt) Undrar hur vi överlevde innan vi började med hattar, heltäckande kläder, solglasögon, osv. Är det inte ett under att hela den mänskliga rasen inte dog ut av hudcancer och blindet för tiotusentals år sen?

Sanningen är att skräcken för solen är irrationell. Vi gömmer oss för solen mycket mer nu än vi gjorde för 50 eller 100 år sen, och ändå har andelen fall av hudcancer gått upp mycket sedan dess. Så uppenbarligen så skyddar det inte mot hudcancer att gömma sig för solen. För 100 år sen fanns inte solskyddsoljor, ändå var folk ute och arbetade i solen hela dagarna utan att få några problem.

Visst är det inte bra att bränna sig, det är det enda som är farligt, bränner man sig inte så ger det ingen risk för hudcancer. Att man är ute i solen mycket betyder inte att man automatiskt blir bränd. Det är inget farligt med att vara ute i solen.

Har man ljus hud så får man ta det lite försiktigt tills man har fått färg. Det är ett problem i dagens samhälle, om vi hade varit ute så mycket som vi var förr vid slutet på vintern och början på våren så hade vi gradvist fått ökade mängder sol under hela våren och därmed varit förbereda när solen blir riktigt starkt. Men vi håller oss inne tills värmen kommer, och då är vi inte beredda på den starka solen. Men det betyder inte att man ska undvika solen, bara att man bör se till att öka sin vistelse i solen gradvist. Eller se till att komma ut mera under vintern och början på våren, om man föredrar det. Och personer som bor på varmare bredgrader har inte det problemet eftersom solen tar året om där.

[Pennylane1]
0
#13

och du tror inte alls på att ozonlagret har tunnats ut? Jag menar… det är ju mångdubblade fall av cancer som medfört försiktigheten…

Pasi
0
#14

#13 För att säkerställa att du verkligen skall få hudcancer så skall du bränna dig, ha på en cancerogen solkräm samt ständigt gå runt med D-vitaminbrist (sola mycket då solen står hyfsat lågt så att du bara får UVA som ökar risken för hudcancer utan att ge D-vitamin).Flört

Jag tror att den stora hudcancerepidemin faktiskt kom efter solskyddskrämsvågen…koppling kanske!?

gluffgluff
0
#15

#14: Man får inte glömma att konsumera mycket omega-6-fetter också om man vill få hudcancer.

Men allvarligt, det där med UVA/UVB är intressant och jag har dålig koll. Gör det mer skada än nytta att vara i solen nu i slutet av april i Sverige? Bör man satsa på 10 min sol kl 12 i juli istället för en timme kl 15? Har du sett några referenser på solens vinkel och våglängdsfördelning?

andreas0
0
#16

#13, Det är inte omöjligt att det kan ha haft en viss effekt, men det räcker inte för att förklara större delen av ökningen, eftersom det har skett stora ökningar av hudcancer under perioder där ozonlagret inte har minskat särskilt mycket.

En genomgång har gjorts som kollade på 18 studier om solskydd och hudcancer. De fann att överlag så minskade inte solskydd risken för hudcancer, och att personer som bodde på latituder över 40 grader så kunde det öka risken.

Så där har du vetenskapliga bevis för att solskydd inte minskar risken för hudcancer.

Det finns flera vetenskapliga artiklar, undersökningar, studier, genomgångar, osv. som visar att solskydd inte ger något större skydd mot hudcancer, och att det tvärtom kan ge negativa biverkningar inom andra områden. Den här artikeln av Barry Groves beskriver det hela på ett bra sätt och ger referenser till flera studier som visar samma sak.

Rädslan för solen som media har spridit är irrationell helt enkelt, man behöver inte vara rädd för solen så länge man ser till att inte bränna sig. Att undvika solen ger mer nackdelar än det ger fördelar, eftersom d-vitamin som bildas av soljus i huden ger så många positiva effekter på hälsan, och dessa uteblir om man skyddar sig mot solen.

Sedan finns det andra saker också, bara att vara ute och exponera sig själv för dagsljus påverkar flera processer i kroppen. En sak som jag har upplevt personligen är att det är väldigt lätt att förskjuta dygnet om man inte är ute i dagsljuset under dagen, antagligen så får kroppen svårare att hålla reda på när det blir dag och när det blir natt om den inte får tillräckligt med ljus under dagen.

andreas0
0
#17

#15, Här på SMHIs hemsida kan man se prognoser på UV-instrålningen på olika platser i sverige vid olika tider på dagen. Det kanske kan vara interessant att hålla koll på.

Är det någon som har några siffror på t.ex. vilket UV-index som krävs för att vi ska kunna bilda d-vitamin?

Vad jag kan få ut av siffrorna och beskrivningen under så är det enligt SMHI säkert att spendera 1-2 timmar i solen mitt på dagen just nu om man inte är brun utan att man blir bränd och om det är molnfritt. Är man redan lite brun så kan man vara ute längre. Är det moln kan man spendera hela dagen ute. Sedan varierar det väl lite beroende på var i sverige man bor också.

gluffgluff
0
#18

#17 Tack!

Nej, jag vet inga siffror, men att vi i Sverige i princip inte alls kan tillverka D-vitamin bortsett från 3-4 månader på sommaren.

#16: Jo, det där med dygnsrytm har jag märkt. Min son har nog väldigt långt inre dygn, under de mörkaste vintermånaderna är det nästan omöjligt att få honom att somna innan halv tio. Och det är ganska bra för en 2-3-åring att sova lite mer än man hinner då…

andreas0
0
#19

#18, Jag redigerade mitt inlägg i #17 lite, jag skriver den här påminnelsen eftersom du skrev ditt svar samtidigt som jag redigerade, så risken finns att du missade det.

gluffgluff
0
#20

#19, tack!

Om man kan lita på det här så verkar man kunna få lite D-vitamin av solen nu, faktiskt under hela dagen.

andreas0
0
#21

#20, Lite kan man säkert tillverka nu, men är det tillräckligt mycket? De skriver bara "tillräckliga nivåer" av d-vitamin vad jag kan se, frågan är om de menar det man trodde var tillräckliga nivåer för ett par år sen, eller det som nyare forskning har visat är optimalt.

Personligen fortsätter jag nog med d-vitamin tillskotten ytterligare en månad, fast man kanske skulle minska dosen lite eftersom man får lite från solen nu.

gluffgluff
0
#22

#21

Ja, jag vet inte heller. Mina Holistics tog nyss slut, och jag har inte köpt nya. Det har ju varit så fint väder… Är gravid i sjunde månaden och vill inte få för lite, men såklart inte för mycket heller. Med bara sol blir det ju ingen överdosering i alla fall.

Pasi
0
#23

gluffgluff - Jag tänkte ta upp en del om våglängder, solvinkel etc i kommande D-vitaminartikel….men det fattas fortfarande en del info som jag helst vill hitta innan jag skriver.
Bla saknas uppgift om energimängd per areaenhet för full pott D-vitamin etc. Det florerar ju en del rykten (som framställs som självklarheter) om att 25% hudyta i 15 min räcker för full dos….med full dos menas oftast 400 eller 1000 IE…..men vikten hos försökspersonen, tid på dygn, sikt och breddgrad framgår aldrig (normalt fattas referens helt)….så jag tar det för en myt, inte vetenskap.

15 min med solen i zenit motsvarar 45 min med våran solvinkel vid midsommar. Med solvinkeln som är nu krävs ca 1,5 timma…..och troligen räcker det för full dos vid helkroppssolning, vid klart väder och runt kl 13.

Även kvällssol ger en del UVB…dock minskar det fort med minskande solvinkel samtidigt som UVA inte minskar vilket betyder att totala mängden joniserande strålning måste ökas för att få adekvat med UVB om man solar på seneftermiddag.

keja01
0
#24

Kan man få åtminstone lite d-vitamin från starkt solljus genom en glasruta?

Pasi
0
#25

#24 …tyvärr släpper de vanliga moderna glas igenom extremt lite. Dessutom spelar nog vinkeln in vilket kräver att man vinklar glaset vinkelrätt mot solen för att maximera genomsläppa vilket är svårt om glaset sitter på en vägg.Flört

gluffgluff
0
#26

I referensen där från #20 verkar de räkna med att "tillräckligt" är 1000 IE. De har använt någon beräkningsmodell som då säger att en timme med ansikte, armar och händer i solen räcker med typ Stockholmssol idag mellan 9 och 16, kanske (ihoplagt med info från SMHI för detta). Då skulle man för 2000 IE/dag behöva ett genomsnitt på 2h/dag, det ger 7h/dag på helgen om man sitter på sitt kontor och inte får så mycket sol i veckan. Lite snålt, men man kanske klarar sig med ett nödrop till semestern. Förutsatt att det är soligt på helgen, det vill säga. Och med lunch utomhus när det funkar.

andreas0
0
#27

#26, Sedan får man räkna med att det inte är soligt varje dag, och att det är meningen att man ska producera lite extra för att kunna fylla på lagren som man sedan har under vintern.

Frågan är om 2000 IE kan räknas som tillräcklig produktion. Efter en viss tid i solen så mättas produktionen så att den slutar producera (eller nja, bara producerar i den takten man använder). Jag tycker att tillräckligt är när man har nått till den punkten, när kroppen stänger av själv för den tycker att den har fått tillräckligt.

Om jag minns rätt så är den punkten ca 10 000 IE, och om man är ljushyad och det är mitt på sommaren och mitt på dagen så når man den punkten efter ca 20 minuters exponering.

gluffgluff
0
#28

#27,

Absolut, jag håller med dig. Fast jag funderar också på hur kroppen hanterar produktionen när man samtidigt äter tillskott. Noterar den tillskottet och stänger av tidigare? Eller finns det risk för överdosering även vid så pass små doser tillskott som 2000 IE? Jag är väldigt ljus och förmodar att jag har rätt bra produktion när jag är i solen. Man kanske får fixa ett blodprov helt enkelt för att veta status…

andreas0
0
#29

#28, Jag är inte säker, men jag tror inte att kroppen stänger produktionen tidigare för att man tar tillskott.

Jag tror inte att man riskerar överdoser vid 2000 IE, men sedan på sommaren är det väl onödigt att ta det, eftersom det inte ger någon fördel då så länge man inte sitter inne hela dagarna.

Under vintern har jag tagit vad som i snitt har blivit 5000 IE om dagen (något mindre kanske, jag har glömt ett par gånger), men den här månaden minskar jag det till kanske 2000 IE, och sedan slutar jag med d-vitamin tillskott fram till kanske slutet på september eller mitten på oktober.

Pasi
0
#30

#28 Överdosering är ytterst ovanligt, och det är först vid 500nmol som egentliga bekymmer uppkommer (inte så att man tappar kroppsdelar och att hjärnan skrumpnar, även om SLV får många att tro detFlört).
Dubblat intag leder t ex bara till ett 25(OH)D-värde på 50% mer.

#27 Jag misstänker att mättnad börjar inträffa efter ca 10-20 minuter vid ekvatorn vid helkroppssolning, vilket innebär 30-60 min i midsommarsverige. Om det sedan representerar 10000 eller 20000 IE beror sen mest på kroppsvikt - En 130kg man har betydligt mycket högre produktion och maxdos än ett spädbarn.

axelina
0
#31

#12 Sanningen är väl till en del att vi exponerar oss för solen på ett annat sätt idag än för hundra år sedan då klädde inte folk av sig utan på sig när dom vistades i solen enligt min mor som var född i början av 1900 så såg dom till att vara täckta, klänning, solhatt och vantar!!  det ansågs väldigt fult att vara brun och vittnade om att man var från landet. (min mamma kom från en bondefamilj)

andreas0
0
#32

#31, För 10 000 år sen då, när man bara hade en liten djurhud att täcka sig med? Vi har inte förändrats mycket sen dess fysiskt sett.

gluffgluff
0
#33

#31: Ja, att titta 100 år tillbaka är nog inte så intressant om man vill lista ut vad vi egentligen är anpassade till, någon slags ursprunglighet.

#30: Jag tror att du har rätt. Problemet är att det finns så mycket nya rön. Det känns som ett mer ursprungligt rimligt sätt att få det mesta D-vitaminet från solen jämfört från kosttillskott. Det skulle kunna dyka upp några hälsorisker om några år beroende på obalanser mellan olika vitaminnivåer, som man ännu inte tänkt på. De är ju förmodligen mycket mindre än riskerna med D-vitaminbrist. Men det är så knepigt när man måste fatta beslut på egen hand, och när man dessutom har ansvar för ett ofött barns hälsa. Huga.

Pasi
0
#34

#33 Angående "nya rön" - Jo, intellektet ställer till det….vi försöker skapa en sundare tillvaro genom att ta bort det naturliga och essentiella (t ex mättat fett och sol), men i själva verket raseras människans hälsa.
Andra djur tänker inte i dessa banor…skyddas av sin ,relativt människan, låga intelligens.Cool

För övrigt bör sägas att D-vitamin egentligen inte är ett vitamin, utan förstadiet till ett hormon skapat av kroppens största endokrina körtel (huden räknas normalt inte till de endokrina körtlarna)….och bör knappast balanseras mot någon annan vitamin. Ingen man har nog ännu börjat fundera på att dämpa testosteronproduktionen för nåt liknande.Flört

I en annan tråd var det någon som tipsade om att man kunde göra egenbekostad provtagning. Själv skulle jag vilja göra ett prov efter en månad med mycket sol….och sedan ännu en på hösten då jag genom avvägd högdos försöker bibehålla samma D-vitaminnivå.

andreas0
0
#35

#34, Fast på hösten har man väl rätt stora d-vitamin lager efter sommaren, så man kanske inte behöver lika mycket tillskott då som man behöver senare, är det inte mer interessant att göra testet igen under vintern?

gluffgluff
0
#36

#34 Jo, exakt, det är ju hormonellt. Och man har ju sett stora nackdelar av östrogentabletter, tex. Man får väl flytta söderut. Flört

magma
0
#37

Oj vilken lång tråd, har inte läst hela ska jag säga från början.

Vill bara säga att personligen är jag övertygad om att solen är skadlig, och kanske är det så att det delvis beror på låga D-vitaminhalter i kroppen. Men här i norden så är det ju ett faktum att vi får för lite D-vitamin p.g.a för lite solljus?!

Samt att vi som folk har lite pigment i huden, vilket gör huden ytterligare mer utsatt- "bristen" på pigment härrör dock med all säkerhet från att vi ska kunna suga åt oss så mycket solljus som möjligt av det lilla vi får här.

Så hur löser man den ekvationen? Förr fanns det ju knappast sol på burk… Samtidigt så la sig knappast folk och solade, tvärtom så ansågs det fult att vara solbränd eftersom man då såg ut som ofrälse som var tvungna att vara ute i solen och arbeta. Vilket de knappast gjorde i bikini eller shorts.

Min dotter är blond, ljushyad och grönblåögd och snart 4 år. Om vi inte skyddar henne med kläder och tjockt med solkräm så bränner hon sig- det är inget vi inbillar oss eller fantiserar om, det är ett absolut faktum!

Vi glömde sätta på henne solhatt under en timmes tid på stranden när vi var på Gotland förra sommaren. Hon blev alldeles ljusröd i hårbotten! Trots att hon hade och har normalt med hår. Och samma gäller kroppen, hon bränner sig mycket snabbt- och det är inte kul att se sitt barn bli röd som en kräfta och ha ont för att barnet inte varit skyddat!

Vi har alltid smort med ett icke kemiskt preparat, och istället använt ett med ett fysiologiskt skydd- men nu i vintras så upptäcktes det ju att även sådana är skadliga och ska inte få säljas alls längre. (Solpreparat med zinkpasta som solskyddande ämne.) Så i år blir det väl tunna kläder istället, men hur man ska bete sig på stranden det vete 17. Baddräkt med halva ärmar och korta ben, kanske, och solhatt som skyddar nacken.

Sonen däremot! Han ser ut som en liten italienare (samma pappa, jag lovar;)

Olivfärgad hy, brunt hår, mörkt bruna ögon. Han bränner sig mycket sällan, på sin höjd på kindbenen ibland och har sedan flera veckor tillbaka fått färg av solen i ansiktet. Det enda som skiljer dem åt är deras pigment!

Dottern älskar dessutom smör, ägg och ost (sonen vägrar både ägg och ost) och båda äter fullfeta mejeriprodukter, smör, grönsaker, aldrig vegetabiliska oljor osv. Så de har knappast ett stort överskott av omega 6.

Pasi
0
#38

#35 Kroppen behöver ju samma mängd D-vitamin året om oavsett lagerstorleken, annars går kroppens användande ner…..men jo, vinter är kanske rätt tid att mäta men det funkar även på hösten, tror jag.

Om man får en viss dos så tar det ca 2 månader innan balansen är upprättad och man får nästan inget D-vit från solen efter 1 sept (lite senare i södra Swe)….alltså vore en mätning 1 nov lämpligt.
Har jag under sommaren (om solig) legat på 180nmol….och 1nov ligger på ca 120nmol så bör jag justera dosen till det dubbla på ett ungefär.

haneit
0
#39

Alltså, ibland tycker jag  att det är lite fjantigt att jämföra med våra förfäder för tiotusentals år sedan.

Nu är ju jag ingen expert. Men hur mycket kan vi egentligen veta med säkerhet om dem?

De kanske inte ens överlevde tillräckligt länge för att utveckla hudcancer. Vistades de alls ute under den mest gassande tiden av dygnet? Kan vi veta med säkerhet att vi inte har fått någon mutation som gjort oss känsligare för solen jämfört med dem?

gluffgluff
0
#40

#39 - Du får förstås tycka att det är fjantigt. För egen del försöker jag använda sådana resonemang som ett slags sanity check kring olika resonemang.

Och du har rätt i att det är mycket vi inte vet. Men våra förfäder var troligen utomhus mer än de flesta är idag i alla fall. Du har rätt i att medellivslängden var låg, men cancerfrekvensen tycks vara nära noll hos människor som lever i mer ursprungliga miljöer utan västerländsk kost, så något är det som har ändrats. Generna ändras väldigt lite på 10 000 år, så det kan vi nog utesluta. Däremot kan ju miljön ha ändrats med ozonlager och så. Och det är förstås inte bra att bränna sig, det gör ont, kroppen säger ifrån.

haneit
0
#41

gluffgluff:

Fast generna ändras ju inte alls väldigt lite på 10000 år. Nu vet jag inte om det är vedertagen forskning, men det finns ju forskning om hur arvsanlag slås på och stängs av på bara en generation. Jag såg en dokumentärfilm som handlade om hur en generation svalt på 30-talet i någon liten kommun här i norra Sverige och den följande eller näst följande generationen fick diabetes. Det var något anlag som tändes eller släcktes…

Och för att förtydliga. Jag tycker inte rent generellt att det är fjantigt att jämföra med förfäderna. Glad Men jag tycker att vi vet alldeles för lite för att kunna dra några säkra slutsatser. Ibland talar folk som att vi skulle ha 100%-ig säkerhet…

gluffgluff
0
#42

#41: jo, generellt kan man nog säga att vi inte har förändrats mycket på 10 000 år. Visst kan enstaka gener förändras hos enstaka personer. Och snabba miljöändringar kan ju också göra att genförändringar påverkar överlevnaden mycket och att det ibland kan ske snabba förändringar. Men för att vi på kort tid skulle ha påverkats till att vara mer solkänsliga måste det i så fall ha varit en stor överlevnadsfördel för oss (typ att vi fick mer D-vitamin).

Sen har du rätt i att man gärna drar onödigt stora växlar på sina stenåldersgissningar. Men att de troligen inte satt på kontoret 40 timmar i veckan kan vi väl vara ense om?

BalticJohan
0
#43

#12 Intressant - jag har påbörjat tillvänjningen idag. Ca 20 minuter på fram- och baksida mitt på dan + lite till i ansiktet.

Jag är ljus (vit) men med mycket fräknar - framåt hösten har de växt ihop och jag blir nästan helbrun!

Jag sitter i solen på dagarna nu och fullständigt njuter av den varma solsmekningen - slumrar till lite och känner hur jag fylls av energi  - sol är bra…

Dock måste jag ju vänja mig sakta men säkert - annars blir jag rödrosa och bränd - vilket är oskönt.

Solkräm använder jag bara om jag måste - typ i ansiktet i vårsolen i alperna eller en dag på sjön i strålande sol. Sätter på mig långärmat och min solhatt när jag känner att det börjar brännas.

Jag letar efter lysrör med rätt våglängd för UVB till min D-lampaprototyp - tänkte ha den klar till hösten. Svårt att hitta lampor/lysrör bara. Inköp av UVB-mätare på gång också - ska bara momsregistrera firman först så att jag kan dra momsen.

haneit
0
#44

gluffgluff:

Vi kan nog vara överens om att de inte var kostymnissar… Flört

Sen är det väl så att jag inte är så oerhört insatt i evolutionsfrågor, men jag tycker att det är lite märkligt att man hela tiden antar att evolutionen bara samverkar till det bästa. Så tror jag inte alls att det är. Den innebär ju att saker blir fel, och så länge de felen inte förhindrar att en individ når vuxen ålder och kan fortplanta sig, så ser jag ingen anledning till att inte också "dåliga fel" Skrattande skulle kunna föras vidare… Som till exempel en större känslighet för solen… Det behöver inte alls vara några fördelar med det…

Pasi
0
#45

#43 Reptiglo (Hagen) har reptilrör med UVB…men tyvärr vet varken de eller leverantören, hur mycket UVB de ger (jag har frågat)….lite oseriöst.

Osram har UVlampor med massa UVB…och specifikationer.

#39 Vi vet med säkerhet att europeerna har fått vit hud…och detta är ingen slump.
Vi vet också med säkerhet att cancerfrekvens mm är ganska starkt kopplat till 25(OH)D-värde som i sin tur påverkas av D-vitamindos….och studierna som visar samma sak ökar ständigt i antal.

Om vi fått en ökad känslighet för solen så ökar denna genetiska åkomma epidemiartat just nu.

D-vitamin behöver vi, oavsett vilken tro man har.Flört

haneit
0
#46

Jo, det håller jag med om… Glad Att vi behöver d-vitamin… Och skulle det vara så enkelt att det bara är det som behövs för att stoppa hudcancer så är det ju bra. Och hemskt att folk inte får veta det.

Jag tänker mig inte att den genetiska åkomman (om det fanns en sådan) skulle öka nu. Jag tänker mig en kombination av det, ozonlager, att vi tar av oss kläderna mer, kost… Kanske ytterligare saker… Jag tänker mig i alla fall att det finns mer än en bov i dramat… (inte för att det spelar så värst stor roll vad jag tror, egentligen)

Pasi
0
#47

#46 Skulle det bero på en massiv ökning av UVstrålningen (pga ozonförtunningen) så skulle knappast merparten av människorna gå runt med D-vitaminbrist, som nu konstaterats.
Hudcancerfallen har ökat ganska drastiskt de senaste årtiondena…samma årtionden som man varnat för solen. Många jag känner har följt dessa varningar och undvikit att sola mitt på dagen, smörjer in sig med solskyddskräm. Jag kan tänka mig att detta är den generella utkomsten av varningarna - vi solar mindre, och ändå verkar hudcancerfallen öka!?
Jag tror mer man skall skylla på nymodigheten att smörja in sig med cancerogena ämnen ihop med just D-vitaminbristen….misstänker att både solkrämsepidemin ;-) och hudcancerepidemin sammanfaller ganska väl.

haneit
0
#48

Men var det inte pga ökade hudcancerfall i Australien som man började varna? Och Australien hade just då ett tunt ozonskikt…

När jag nu sitter och funderar så kommer något annat för mig. Eftersom barn till mödrar som svälter kan få förändringar i arvsmassan så kanske barn till mödrar som utsatts för mycket skadlig sol också få det… I så fall skulle ju fallen öka, trots att vi blivit försiktigare med solen. Föräldrarnas synd drabbar barnen så att säga…

Bara en tanke.

[Pennylane1]
0
#49

ja och i Sydamerika, där jag inte tror att bönderna hade för vana att akta sig för solen direkt eller smörja in sig, de gjorde som de "alltdid" hade gjort och plötsligt fick de skador som blindhet och hudcancer…

Pasi
0
#50

#48 Använder inte australiensarna solskyddskräm?
Har epidemin av hudcancer även drabbat de som inte använt kräm, t ex aborginerna?

keja01
0
#51

Annars har sambandet mellan solskyddskräm och hudcancer förklarats med att de som smörjer in sig sedan solar extremt mycket och därför får stor dos UV-ljus ändå. Vilket ämne i solskyddskräm kan vara skadligt? Zinkoxid är väl ett ämne som brukar användas.

Pasi
0
#52

#51 Vet inte…paraben?
Du menar att människan höll sig inomhus mer på dagarna förr…och främst skaffade mat, ved etc på natten i en facklas sken?Flört

haneit
0
#53

Pasi:

De var ju fullt påklädda! Så länge vi inte talar om urförfäderna, och vi vet ju som sagt var inte alls mycket om dem.

Pasi
0
#54

#53 Jasså, var de? Alltid och under hela AUs historia, eller menar du tom i alla länder? Gäller detta även urbefolkningar/-en?
Kan man genom att skydda t ex överkroppen från sol undvika t ex hudcancer på händerna. Är det alltid den mest solbelysta delen som lättast blir drabbad?
Är det värre att sola helkropp i 2 timmar ett par gånger i veckan med solskydd, än händer och nacke under hela dagen varje veckodag (utearbetare var vanligare förr)?
Det är mycket man kan ifrågasättaFlört….och väldigt lite egentliga slutsatser man kan dra som jag ser det. Säkerligen är den myckna solen i aus lite för mycket för den vita människan och kanske påverkar ozonförtunningen, men kanske beror det ständigt ökande antalet på andra faktorer.

Kikar man på kurvan för hudcancer i AU så ser man att den dubblerats sedan 80talet då man började propagera för hur farlig solen är. Troligen började folk använda betydligt mer skydd och tänka sig för angående solning mer än tidigare.
Nu kan man kanske vänta sig en något fördröjd reaktion och att nya kostråd för en större andel kolhydrater i kosten kan påverka resultatet genom insulinets påverkan på apoptos (för att inte nämna de fleromättade fetternas effekt)….men trots allt har kurvan ganska stadigt gått upp trots kampanjer och större medvetande.

Om vi antar att vi fick mindre uv-exponering förr så borde vi även haft mindre D-vitamin i kroppen….vilket antingen betyder att kopplingen mellan D-vitaminbrist och cancer inte är riktigt sann eller också att det förekom väldigt mycket cancer förr som förblev odiagnostiserad.

haneit
0
#55

Jo, det är svårt att veta…

Men jag har nu läst (intressant!) att det tar tiotals år för hudcancer att utvecklas. Det stämmer kanske ganska bra ihop med "epidemin"? Det spelar ju då ingen roll ifall alla plötsligt börjar skydda sig mot solen, de har ju redan fått cancern så att säga… Men först efter 10-20 år blir den uppenbar.

Och ganska läskigt är det också, för då vet man först om 20 år om man själv har fått det.

(När det gäller cancer tror jag att förr i tiden visste man bara inte vad folk dog av… Fast jag misstänker att vi har mer cancer nu… Och det finns nog inte bara en utan många olika anledningar till det)

Pasi
0
#56

Om inte fördröjningen är påhittad för att passa teorierna….eller än värre - att kurvor och statistik visar denna fördröjning, varvid fördröjningen kan användas för att bevisa kurvorna…sk cirkelresonemang.Flört

Om en hudcell råkar ut för en oxidation i kärnan el dyl, hur lång tid tillåts den sitta kvar innan apoptosis inträder?

Ja, hudcancer har ökat drastiskt sedan t ex 60-talet. Skall vi anta att de var sämre på att diagnostisera på 60-90tal eller räddare för solen?
Min mor och alla hennes vänner brukade ligga ute och steka i solen utan skydd så fort tillfälle gavs och visade ingen rädsla för dess skadliga strålar (50-70tal)…och hon har fortfarande inte blivit rädd.
Jag tror inte att just hon eller hennes vänner var unika på nåt sätt…att de var ovanligt avklädda (fast jag kan ju ha fel).

Vad jag vet så började man varna för solen ganska ordentligt någon gång i början av 80-talet, men ändå har malign.frekvensen fortsatt att öka även mer än 20 år senare…..samtidigt som även andra cancerformer ökar. Tillfällighet*!?

Men som sagt, det beror nog på flera samverkande faktorer…men urfarfars sätt att leva (på den tiden han inte visste om faror med solen) är troligen det minst skadliga….och ju längre vi kommer från hans naturliga sätt att leva, desto sämre hälsa får vi.

*Inte om man anser att det beror på hämmad apoptos pga högt insulin och d-vitaminbrist….två andra faktorer som också anses öka.
Detta skulle även förklara varför det är lättare att få det högt upp i åldern = högre frekvens av metabolt syndrom och sannolikt längre gånget syndrom (D-vitaminbrist blir också vanligare vid högre ålder och ökande fetma).
Nu har jag inte ens nämnt den ökande benskörheten, som inte ens verkar förekomma hos personer med adekvata D-vitaminnivåer.
Phu!Glad

BalticJohan
0
#57

Det vore intessant att se förekomsten av (hud)cancer hos alsfaltsläggare - man se dom ju ofta med bar överkropp på sommrarna, tämligen bruna. Om det skiljer sig från medelpopulationen.

Jag vet ingen anna yrkesgrupp som är så exponerade för solen i Sverige - bönderna sitter ju i luftkonditionerade traktorer nu för tiden.

Pasi
0
#58

#57 Då glömde du bort gruppen med fiskodlingsarbetare….som arbetar vid vatten/på sjön hela dagarna.Flört

BalticJohan
0
#59

#58 Stämmer - sen har vi mina grannar - som tilllbringat hela livet på sjön - brundbrända på händer, i ansikte och nacke och kritvita på resten av kroppen  - den älsta är 85, fast hans bror dog i prostatacancer när han var 75.

keja01
0
#60

Solljus som reflekteras mot en vattenyta ska visst ge grå starr (skumöga) på typ sjöfolk. Man skyddar sig visst med polariserande solglasögon.

Pasi
0
#61

Råkade springa på en text om nån medicinsk riskstämma som skulle vara 2001…. som råkar ta upp det jag misstänkte ang solskyddskräm i tidigare inlägg:

Solskyddsfaktor niodubblar risk för melanom Den som använder solkräm med solskyddsfaktor ökar risken att drabbas av malignt melanom med upp till nio gånger. Det visar en ny svensk populationsstudie av Johan Westerdahl vid Lunds Universitetssjukhus. Hans forskning pekar åt samma håll som andra tidigare studier i ämnet.

BalticJohan
0
#62

#61 Har du länken till inlägget - vore intressant att läsa.

gluffgluff
0
#63

#61: Jag tror visserligen att det mycket väl kan vara som du tror, men det är ju en sak som är sällsynt dålig att undersöka utan interventionsstudier. Vilka använder solkräm, de som har lätt att bränna sig eller de som har mycket pigment? En sådan studie säger ännu mindre än alla SLVs observationsstudier om mättat fett. Om det var skillnad på exempelvis kemiska och fysikaliska solskydd, då kunde det vara intressant.

Muskrat
0
#64

Som jag har förstått det….

# Vi "vita" är vita just som en naturlig anpassning, vårt ljusare tunnare skin  gör att vi kan ta upp mer D-vitamin snabbare under det svagare solskenet vi har här.Och det lagras i våra fettlager inför vinterhalvåret då solen är för svag för att ge oss mycket om någon D-vitamin.

# Kroppen reagerar först med rodnad, sedan med pigment och hud-förtjockning när den bombarderas med UVB strålning för att skydda kroppen mot UVA strålning. Beroende på hur mycket och under hur lång tid förstås :)

# Solskydds medel, blockerar UVB strålning, men inte UVA strålning, vilket är den skadliga strålningen som bl.a orsakar hudcancer, gråstarr etc. Och eftersom solskyddsfaktorn blockerar UVB så sätts kroppens varning system ur funktion eller delvis ur funktion.. i.e. "ajajajajajj solbrännan" så vi vistas i direkt solsken under längre tider än kroppens system är designade för.

Pasi
0
#65

#63 Riktigt!
Men man kan titta på hur vanlig hudcancer var innan resp efter krämernas intåg….ger en kanske mer rättvis bild.

#62 Nej, jag släckte mer den eftersom det inte stod nåt mer av direkt intresse…mer än att de inte visste vad det berodde på men antog att det berodde på att användarna solade mer.
Att de inte ens funderade i banorna om krämen, eller användandet av krämen kunde vara orsak tyder på att de utgick från att kemikalier på huden eller D-vitaminbrist inte kan vara orsak. Jag hatar förutfattade meningar och åsikter utan reflektion, by the way….speciellt från forskare.