
D-vitamin och risk för njursten mm.
Hittade detta på http://www.cholesterol-and-health.com/cholesterol-blog.html som skrivs av Chris Masterjohn.
Jag har översatt delar av artikeln och kort sammanfattat slutsatserna, läs hela artikeln här. Publicerad på kolhydrater.ifokus.se med tillstånd av Chris Masterjohn. Eventuella översättningsfel är mina.
Chris Masterjohns inledning:
Tufts University bekräftade min hypotes att A-vitamin skyddar mot D-vitaminets förkalkning av njurarna (njursten). Detta sker genom att produktionen av K-vitaminberoende proteiner normaliseras….
"Tufts University confirmed my hypothesis that vitamin A protects against vitamin D's induction of renal calcification (kidney stones) by normalizing the production of vitamin K-dependent proteins in December, 2008, without citing my hypothesis or telling me they had confirmed it. I am, of course, very grateful that they thought it significant enough to investigate."
Sammanfattning av Chris artikel…
Chris för fram hypotesen att D-vitamin är toxiskt genom att tömma kroppen på K-vitamin, och att delar av mekanismen där A-vitamin skyddar mot D-vitaminförgiftning är genom att förhindra överdriven produktion av K-vitaminberoende proteiner (MGP).
Vidare resonerar han kring ifall en extrem obalans mellan A- och D-vitamin leder till onormalt höga halter av MGP. Om det är tillräckligt med K-vitamin för att aktivera all MGP så kommer det att hjälpa till att förhindra förkalkning av mjukvävnad. Om istället, K-vitamin inte kan hålla takten med produktionen av MGP och att K-vitamindepån blir tömd, så kommer förkalkning av mjukvävnad ske.
Om produktionen av K-vitaminberoende proteiner som MGP överstiger kapaciteten i K-vitamindepån (eller det enzym som använder K-vitamin) så kommer K-vitaminet att karboxyliseras (eng carboxylyse) för att aktivera MGP; dessa proteiner kommer att bli producerade defekta. I bästa fall som kommer de inte att skydda mot förkalkning av mjukvävnad, i värsta fall är det möjligt att de aktivt främjar förkalkning av mjukvävnad. Den aktiva formen av MGP kallas karboxyliserad MGP och den defekta formen kallas underkarboxyliserad MGP.
I artikeln (och med hänvisning till Tufts studie) poängteras några viktiga slutsatser (diagram finns i länken).
- Enbart aktiverad D-vitamin orsakar en markerad ökning av de defekta formerna av MGP
- Enbart aktiverad A-vitamin har ingen effekt på de defekta formerna.
- Produktionen av defekta former av MGP återgår till den normala när A-vitamin kombineras med D-vitamin
- Vare sig A- eller D-vitamin påverkar ensamt (var för sig) produktionen av den aktiva formen av MGP medans de två tillsammans ger en synergieffekt och ökar nivån av aktivt MGP (vilket är vad vill).
- Slutligen; A-vitamin förbättrar självt förhållandet (normaliserar produktionen mot den normala/aktiva formen) mellan den aktiva formen och den defekta formen medans enbart D-vitamin dramatiskt förvärrar förhållandet mellan de två formerna - och när båda vitaminerna är kombinerade så reduceras förhållandet med anmärkningsvärd synergi.
Sammanfattningsvis så menar man att båda vitaminerna är nödvändiga för en optimal hälsa och att A- och D-vitaminer ger en synergieffekt (1+1=3) för att förbättra njurarnas hälsa. Chris nämner också sambandet mellan D-vitamin och minskad förekomst av lungcancer medans A-vitamin självt inte har någon positiv påverkan på lungor eller njurar. Enbart D-vitamin ger dock ökad njursten men kombinerat med A-vitamin så försvinner det problemet. Vidare så aktiveras K-vitaminberoende proteiner (MGP) i njurarna mycket mer med både A- och D-vitamin närvarande och de två vitaminerna verkar ha en synergieffekt på njurhälsa.
I slutet av artikeln skriver Chris att han tidigare har påpekat att även små mängder D-vitamin - oavsett om det kommer från UV-ljus eller kost - minskar leverns A-vitaminförråd; när D-vitamindoseringen är ännu större så kommer även plasma nivåerna av A-vitamin att minska. Detta indikerar att D-vitamin ökar behovet av A-vitamin. Data i Tufts studie indikerar/föreslår att både A- och D-vitamin ökar omsättningen av K-vitamin, men att A-vitamin har en särskild effekt att bromsa den mycket stora ökningen i behovet av vitamin K2 i njurarna. A-vitamin har alltså en dämpande effekt på D-vitaminets toxiska effekter.
Slut på sammanfattning
Min slutsats
Den omedelbara slutsatsen är att man bör läsa på innan man börjar ta (större) doser av vitaminer. Även om det krävs mycket för att blir förgiftad av A-vitamin eller D-vitamin var för sig så indikerar ovan resonemang och Tufts studie att viss försiktighet är att rekommendera då en högre dos D-vitamin utan att kompletteras med A-vitamin kan ge andra problem - i ovan resonemang, njursten.
I artikeln finns inga siffror angående mcrgr vitamin per dag som anses lämpligt. Det behandlas dock i en mängd artiklar och inlägg i detta forum (och på andra ställen).
Själv äter jag 4000 IU (100 mcrgr) D3 per dag samt lever regelbundet. Jag tar också ett multivitaminpreparat som ger 600 mcrgr A-vitamin per dag.
Förutom vitaminerna tar jag tillskott av kalcium och magnesium. Utan extra magnesium får jag kramp i benen på nätterna. Eftersom jag äter tillskott av D-vitamin vill jag komplettera upp mitt kalciumintag.
Johan

Med detta resonemang så behövde alltså våra anfäder a-vitamintillskott då de vistades i solen. Faller på ologiken tycker jag….naturlig A och D-vitamin får man ju om man äter naturlig mat och vistas i solen som det en gång var tänkt.
Känner för övrigt inte en enda som fått njursten pga D-vitamin.

Får vi inte i oss all den A-vitamin som vi behöver via maten vi äter med kött o mejeriprodukter??
Morötter var väl knappast stapelföda på stenåldern.. om den överhuvudtaget växer på savannen?
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

#2 Betakaroten är inte samma sak som A och används inte i den utsträckning man tidigare trott och kanske inte ens fyller de funktioner A-vitaminet har. Tror Wilson skrivit om detta.
Egentligen är nog allt för dåligt utrett.
Finns mycket A i lever…men jag tror ju inte våra förfäder jagade massa djur och bara tog vara på levern för att få tillräcklig mängd för att balansera D från solen.:-D
Men kan man inte tänka att kroppen hanterar koncentrerad d-vitamin som går direkt in i kroppen via magen på ett annat sätt än de vitaminer vi får genom solen? (om det är meningen att vi ska få d-vitamin genom solen)

#4 Möjligt, men inget man hittills registrerat.
Jag tänkte bara att det kanske var möjligt.
Överhuvudtaget tycker jag att det är så intressant att ha hamnat på det här forumet och få helt andra infallsvinklar på hur vi fungerar och vad vi bör äta än det som är "vedertaget". Det får mig att tänka att vi kanske faktiskt vet ganska lite…
Och det tycker jag är intressant…
Ibland hänvisas till stenåldern och hur människan åt då.
Men vet vi egentligen hur sjuka eller friska man var på den tiden?
Det har jag undrat över ibland. 

#7 Vet du nåt annat djur som genomlever sina liv som sjuka (tandlösa med lårbenshalsar som brister)?
Skelettfynd tyder på en god hälsa innan spannmålets intåg.
#8 Njae, kanske inte. Djuren svälter oftast ihjäl när tänderna trillar ur.
Men man skulle kunna tro att djur VET vad de ska äta…. men jag har haft båse som yrke och hobby, med djur att göra i hela mitt liv. Faktum är att de skiter i om det är farligt. Kor och hästar äterihjäl sig på havre för att det är mums för dem…. Hundar kan vräka i sig choklad om de får tag på det, trots att de kan dö i kramper.
Men det här var kanske att spåra ur lite från ämnet. men jag tycker ändå det är intressant att stenåldersmänniskan var klokare än oss, Eller så beror det på att de inte uppfunnit maskiner och gevär….typ.

#9 De tandgnisslande cellulosaätarna sliter ju ner sina tänder då deras livscykel går mot sitt slut (alla organen går ju mot ett haveri förr eller senare)….men det inträffar sällan i deras ungdom som hos människan, detta trots att djuren inte uppfunnit tandborsten.

#9
Klart att man ibland drar lite vilda paraller till stenåldern.. men det lustiga är att när man tittar på ursprungsbefolkningar så vet dom vad dom skall äta och i vilka proportioner.. o då vet dom inte ens vad vitaminer och antioxidanter är för något!
Man skall inte överskatta den moderna mäniskans förmåga att med hjälp av kunskap göra rätt val av föda, däremot så vet vi numera varför de åt så som på stenåldern.. de som gjorde fel val dog ut!
Tex eskimåer får svårt med C-vitamin.. men de viste iallafall att de skulle äta råa inälvor och tugga på rå narvalshud och då viste de ändå inte att det var c-vitaminet de fick i sig!
Sen så är det med djuren som föräter sig på fel mat att dessa knappast är vilda med det vilda djurets instinkter och så fanns det nog ingen choklad under vargens evolution så hunden saknar nog instinkter för hur de skall äta sånt!
Likadant är det förmodligen med mäniskor och snabba kolhydrater, fanns nog bara sporadiskt på hösten när bär o frukt var moget och då var det förmodligen bara bra för överlevnaden att lägga på sig ett fettlager för den stundande vintern!
Så man kan nog säga att vi saknar rätt instinkter för snabba kolhydrater, för det var inget problem under vår evolution, tvärt om förmodligen.. åt man inte så mycke man kunde när tillfälle gavs så ruttnade det bara bort eller så åt några andra djur upp allt.. dom hade ju inga frysboxar!
För övrigt så tycker jag att trådskaparen tar upp en intressant fråga och det handlar om detta med kosttillskott.. som visat sig inte alltid vara så hälsosamt som man i förstone kan tro!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Det kunde vara interessant att kolla på hur mycket organkött det går per kilo muskelkött i ett genomsnittslig djur, för att få en indikering på hur mycket lever osv. man bör äta för att få i sig liknande proportioner som våra förfäder fick. Är det någon som har några siffror på sådant?

#12 Jag har räknat på det då jag rekommenderat en viss levermängd.
En ko har ca 5kg lever och jag inte minns fel (proportionerna är nog liknande för älg) och ett par hundra kg kött om de inte är onormalt uppbiffade.
ca 30g lever om dagen borde vara lagom dos.
#13, Vilket med andra ord skulle innebära att 6000 IE Vitamin A om dagen är en rimlig dos att få via kosten (30 gram nötlever = 5900 IE vitamin a, källa: fineli). Det tycker jag låter ungefär som vad jag har läst på andra ställen, t.ex. WAPF. Plus eventuellt lite till som man får i sig från andra källor, men det behöver man väl inte direkt räkna på, för det får man i sig ändå.
Eftersom Vitamin A lagras i kroppen, så man inte behöver få i sig det varje dag, så en portion lever @ ca 200-250 gram en gång i veckan bör vara en lagom dos med andra ord.
Håller du med mig?

#14 Jag håller med…..och försöker själv äta 1kg lever per månad baserat på just det logiska som du nu tog upp.
Betakaroten omvandlas ju till A-vitamin, men eftersom den vanligaste källan är morot tror jag att de flesta inte får i sig särskilt mycket betakaroten då den sitter fast i rå morot. Dessutom är det en antioxidant. Det skall nog inte helt förtryckas.
Sedan att dagens morot bara är en låtsasmorot är en annan sak. Är vildmorot giftig, tro?

#16 Vildmorot är smaklös men inte giftig.
#16, Enligt WAPF så är Betakaroten inte en ersättare för intag av Vitamin A för en stor del av befolkningen:
But the transformation of carotene to retinol is rarely optimal. Diabetics and those with poor thyroid function, a group that could well include at least half the adult US population, cannot make the conversion. Children make the conversion very poorly and infants not at all - they must obtain their precious stores of vitamin A from animal fats6- yet the low-fat diet is often recommended for children. Strenuous physical exercise, excessive consumption of alcohol, excessive consumption of iron (especially from "fortified" white flour and breakfast cereal), use of a number of popular drugs, excessive consumption of polyunsaturated fatty acids, zinc deficiency and even cold weather can hinder the conversion of carotenes to vitamin A,7 as does the lowfat diet.
http://westonaprice.org/basicnutrition/vitaminasaga.html
Och även om man kan göra omvandligen så skulle man behöva äta nästan ett kilo morötter om dagen för att komma upp i motsvarande nivåer som en portion lever i veckan ger.
Sidonot: Jag såg att jag skrev IE i inlägg #14, men jag menade mikrogram, inte IE. Jag blandade ihop enheterna eftersom jag var trött igår kväll när jag skrev det.

Kul med diskussionen.
Jo det är som Zepp säger - jag tog upp ämnet för att jag snubblade över artikeln från Chris Masterjohn och började fundera lite mer över tillskott, och här fanns faktiskt en seriös undersökning med diagram och kommentarer.
Jag har som Pasi - vad jag vet - inte träffat någon som fått njursten av kombinationen mycket D och litet A… Det är möjligheten som är intressant tycker jag, och att tänka kring vad "rätt" näring är för kroppen. T ex så finns ju en risk för kalciumurlakning av skelettet vid hög D dosering - om man inte får i sig tillräckligt med kalcium vill säga. Vilka andra kombinationer av oproportinalitet är "onyttiga" tro?
Stenåldersperspektivet är alltid intressant, även om det kan halta - vi vet ju inte vad de åt egentligen… Men som jag brukar tänka - om jag blir strandsatt i skogen och måste överleva på det som finns, vad skulle jag äta??
Inte skulle jag börja plocka blåbär det första jag gjorde för att överleva vintern - det är ju kött som gäller, och en älg på 500 kg med inälvor ger ju en viss proportion näringsämnen… Iofs skulle jag nog proppa i mig så mycket blåbär jag någonsin kunde medans jag jagade älgen, för att lägga på mig så mycket fett som möjligt inför vintern… I alla fall första hösten i skogen:-)
Det är den proportionen som är intressant att tänka sig - om hur caveman åt alltså. Det är ju inte svårt att föreställa sig ett visst fiske också, fanns troligen betydligt mer fisk i sjöarna och nära kusterna då.
Så om vi tänker oss ideala förhållanden…
- Där jag lyckas slå ihjäl en älg (och torka köttet)
- Fånga fisk så att jag har över vintern (kan iofs både fiska och jaga på vintern…)
- Plocka lite nötter
- Käka bär så att jag blir småtfet
- Lyckas göra upp eld så att jag inte fryser ihjäl
- Har hustrun med så att jag inte dör av uttråkning :-)
…så borde jag få i mig "rätt" proportion av näringsämnen för att hålla mig frisk - och det är den proportionen som är intressant. Pasi är ju inne på det i sin uträkning med 5 kg lever per ko (går det att torka lever?). Vilka andra proportioner är viktiga?
Johan

Man behöver nog bara tänka på att ett däggdjur innehåller allt som ett däggdjur behöver…och vi får därför i oss allt vi behöver om vi äter djuret, med undantag för D-vitaminet, som uppenbarligen är nåt jäkla arv vi fått från vår bananurfader….eller om det var en cyanobakt!?

Nu vet vi väl inte vilka intressen som bekostar denne forskares studier. Oftast faller vär trovärdigheten redan där. Ja, fast lite intressant kan jag väl tycka att artikeln är ändå. Även om solexponering knappast kan skapa obalans på vitaminförsörjningen - vad innebär studierna (om de äger sin riktighet) för ensidigt D-vitamintillskott vintertid för oss nordbor. Är rekommenderad dos enligt brukanvisning (och t.o.m. 3-4 ggr denna) möjligen så liten, att detta inte borde ställa till det!? Ja, eller borde kanske ett rejält tillskott av D-vitamin på burk, egentligen även innehålla en mängd av också andra vitaminer, och så länge så inte gör, att D-vitaminknaprare själva bör komplettera även med andra!?
OK, så lite vit-A verkar viktigt.
SJälv tar jag ett tillskott med vit-K; K1, och K2 i två olika fraktioner.
Köper det via www.LEF.org - jag har alltid tagit vit-K när jag gått på lite högre vit-D doser (bl.a. alfacalcidol - preparated Ethalpha). Det har skyddat från höga nivåer av S-Ca.
Ska titta på detta med lever.
Cheers,
Jaxz
Ja, men om LCHF är den naturligaste och bästa kosten…. måste man ta tillskott överhuvudtaget????? 
Jag tar knappast något förutom omega3 och Q10.

Har inte känt av nån njursten efter ett halvårs hög dos d-vitamin, kanske är det en liten risk och tar längre tid att utveckla? Jag accepterar att vara en levande mänsklig försökskanin! Jag vet inte om det är en ren placebo-känsla, men jag känner mig märkligt upplivad av en hög dos d-vitamin och jag gillar den känslan. När jag inte tar d-vitaminet så är det som om batterierna håller på att ta slut. En rent subjektiv upplevelse, jag vet.
Även om man befinner sig i en lövskog på stenåldern där det finns gott om hasselnötbuskar, så finns det knappt några nötter på dem. Därför att ekorrar och insekter äter upp nötterna medans de fortfarande är omogna. De var också mindre och med tjockare skal än de nutida som säljs i affären. Det är likadant med frukter. De förstörs av insekter de flesta åren och det blir ingen skörd. När det är rönnbärsår med flera års mellanrum blir det bra med frukt på alla äppelträd i villaträdgårdarna, annars inte.

# 23: Det kan man ju tycka, men om det är meningen att vi vintertid ska äta mycket mera fisk och inta mycket mera mjölkprodukter, än vi gör…
Här står om intressant om njursten. Brist på calcium i maten ger njursten.
http://www.calciuminfo.com/calciumquestions/kidneystones.aspx

#21 Håller med - jag har inte på något sätt kollat vidare vilka intressen som styr Tufts Universitys forskare för den aktuella rapporten… Jag tycker dock att resonemanget är intressant och att Chris Masterjohn skriver nyanserat och inte kategoriskt.
#25 Jag tror inte på allvar att det går att få i sig några större energimängder från vild Hasselnöt. Vi har mängder med hasselbuskar och nötter där jag bor, jag har plockat nån enstaka ibland för skojs skull. Fast jag har svårt att tro att de skulle kunna göra nån avgörande skillnad för att överleva en nordisk vinter som grottman.
#23 Joo, jag tror att du har rätt. LCHF är nog så bra man kan äta - problemet är kvaliteten på råvaran. Just nu köper jag t ex ägg från bondens frigående hönor (frigående på riktigt, de går och pickar på stallbacken), de äggen har högre halter av de näringsämnen vi behöver än industriäggen. Likadant är det med mjölken, köttet, den odlade fisken - den råvaran är inte lika näringstät som från djur som får äta sin ursprungliga mat. Alltså kan det vara berättigat med tillskott.
Man kan också äta en lucnh på CF, rökt ål och broccoli! som bifogad lunch - ger bra D och omega 3.

#20 pasi, kan vara en felprogrammering eller ett onödigt arv från Big Bang - fast kanske troligare att vi inte hör hemma på 60:e breddgraden (Nynäshamn) utan är skapta för att bo nedanför 30:e breddgradden! Och då få vi den D vi behöver bara genom att gå ut och gäspa i solen :-()…

Det var nog väldigt lätt att hitta hasselnötter på stenåldern eftersom en av de första trädslagen som vandrade in var just hassel.
Man tror att stora delar av landet (varmare klimat) hade rena hasselskogar, inte som idag att den bara bildar undervegetation.

#22 Lever är bra - förbannat gott också. Skickar med ett recept.

#30 Vi har faktiskt Hasselskog hos oss - väldig kalkrik mark, massor med hassel - växer så att det knakar. Ekorrarnas paradis helt klart. Massor med hasselnötter på träden, de är mer träd än buskar. Jag undrar hur många kg nöt man kan få per träd? Och hur man mår av att äta den.
Jag plockar några när de kommer och rostar och återkommer med rapport.