I början på LCHF åt jag massor; runt 3000kcal per dag. Man är inte van vid "äkta" mättnad, utan äter som man alltid gjort; tills magsäcken är full. Detta brukar rätta till sig av sig själv efter ett tag, du lär dig vad din kropp behöver. Ät på du, det är det bästa sättet att hålla sig borta från kolhydratssuget.

(Trots att jag åt massor gick jag ner 5 kg de första veckorna )

Åh, vad bra! Tack! Jag åt 3200 k i söndags, men igår och idag låg de på mellan 2100 och 2200. Det verkar vara ganska normalt har jag förstått när jag surfat runt här:-)

Det svåratse är nog att sluta äta när man är mätt och inte äta tills amn är proppmätt!

Det är helt okej. Du äter normalt med mat, det är ungefär så mycket man ska äta. Att det kanske verkar mycket beror på att dom senare årens svältbantningshysteri har fått folk att tro att det är normalt med mindre, men det är inte hälsosamt att äta så lite. För 50 år sen så ansågs gränsen för undernäring ligga vid 2000 kalorier ungefär. Dom har sänkt den gränsen något nu, men att många bantningskurer rekommenderar att man äter mindre än så idag är helt sjukt.

Kroppen vet precis hur mycket mat den behöver. Lyssna på hungers- och mättnadskänslorna. Dessa har utvecklats i miljontals år för att kunna berätta för oss hur mycket mat vi bör äta, och dom fungerar mycket bra. I vanliga fall i alla fall. När man äter mycket kolhydrater så att blodsockret åker berg-och-dalbana så blir det blodsockertopparna och blodsockerdipparna som styr hungerskänslorna, och så ska det inte vara. Men nu när du äter naturlig mat så kan du börja lyssna på dina hungerskänslor. Ät när du är hungrig, sluta äta när du är mätt.

Personligen brukar mitt intag hamna på runt 2500-3000 kalorier om dagen. Visserligen är jag man och har ett högre enegibehov än vad en kvinna har vid samma vikt, men jag är väldigt inaktiv, jag sitter is storts ett framför datorn hela dagen. Hade jag varit mer aktiv hade jag antagligen ätit mer.

Det är inte ovanligt att man speciellt i början på LCHF har väldigt varierande hunger, dvs. man kanske äter ovanligt mycket än vecka och ovanligt lite en nanna vecka.

Högre mängd kalorier ger inte viktuppgång, det är homonerna som styr om man går upp eller ner i vikt. Hormonerna som spelar än är insulin, glukagon, samt stresshormoner. Insulin är som du säkert vet det hormonet som har som uppgift att se till att minska på blodsockret. Den gör detta genom att signalera till kroppen att öppna på fettlagren och släppa in överskottet av bränsle. Samtidigt så signalerar den till kroppen att vi har gott om bränsle så vi behöver inte använda våra lager, därför stoppar insulinet fettförbränning i kroppen. Hög insulinutsöndring får man äter kolhydrater, äter man fett och protein så får man bara låg insulinutsöndring.

Så med andra ord: äter man t.ex. mer fett så får man inte så mycket extra insulinpåslag eftersom det inte är något socker (= kolhydrater) i maten som kan höja blodsockret. Och då signaleras det inte att kroppen ska lagra fett, och fettförbränningen, och man går inte upp i vikt. Kroppen behöver insulin för att öppna för fettlagring, med små mägnder insulin i kroppen så kan man inte lagra fett under normala omständigheter. Därför spelar kalorierna ingen roll. Blir det överskott så blir till värme eller kommer ut den naturliga vägen.

Glukagonet är motsatsen till insulin, det utsöndras när man inte äter mat med mycket kolhydrater för att signalera att blodsockret behöver höjas på annat sätt. Då ökar kroppen på fettförbränningen och använder den resulterande energin dels för att höja blodsockret och dels som energi direkt till olika delar av kroppen. Det är just insulinets och glukagonets verkan i kroppen som gör att LCHF fungerar. Hormonbaserad viktminskning istället för att försöka svälta sig själv.

Stresshormonerna spelar in också eftersom dom signalerar till kroppen att vi behöver extra energi snabbt, då höjer kroppen blodsockret snabbt genom att bryta ner proteiner till socker, och därmed sätts insulinproduktionen igång också, och fettförbränning stoppas. Så om man är mycket stressad så kan det stoppa viktminskning och eventuellt ge viktökning fast man inte äter mycket kolhydrater. Men även här påverkar inte kalorierna.

Eventuellt kan för mycket kalorier göra att viktminskningen går långsammare eftersom kroppen får all den energi den behöver via maten. Men detta är bara om man fortsätter att äta fast man är mätt, annars är det ingen risk.

Nu när vi har fått kaloribiten avklarad så ska jag kommentera på resten. Mängden kolisar ser bra ut, men du ligger lite väl lågt i proteiner. Man bör ligga runt 20-30 energiprocent proteiner, så 17 E% är lite väl lågt. Minska på fettet något och öka på proteinet något så hamnar du nog bättre också. Antagligen så ger det även något ökad mättnadskänsla.

Precis som Andreas säger så blir det andra mättnadssignaler när blodsockret är stabilt och det kan ta en stund innan man lärt känna dem!

Och det är fler saker som spelar in.. tex inlärning.. man äter och blir nästan äckligt mätt, då om man är normalt funtad så lär man sig och äter mindre vid andra måltider för man vill inte vara så äkligt mätt.. man vill som regel vara lagom mätt och må bra!

Det är väl som med spriten antar jag.. som ung kunde det hända att man drack sig stupfull o spydde några gånger.. som vuxen har man lärt sig att vara måttlig.. då kan det vara riktigt trevligt med alkohol!

Tack för utförliga svar! Då ska jag försöka få i mig lite mer proteiner & hoppas att vågen börja röra sig neråt snart!