Det är ju det som är den stora poängen! Jag var ofta hungrig på den tiden när jag gick upp i vikt, numera kan det gå sex, sju timmar mellan målen. Jag äter när magen säger till och då äter jag mig lagom mätt. Enklare kan det inte bli. (Fast jag har förstås inga arbetskamrater och slipper deras ständiga trugande, det är en stor fördel.)

Sten Sture

Jag kan inte annat än hålla med, jag glömmer bort att äta när jag sitter hemma ensam någon ledig dag…

Känner igen mig precis. Är oftast inte särskilt hungrig då "man ska vara det" dvs vid luch och middagstid. Men övriga familjen som inte äter som jag äter ju då. För att inte vara allt för "avvikande" så blir det lite mat ändå men på mitt vis såklart.

Så är det för mig också. Det är skönt att slippa tänka. Det enda jag tänker på att planera så jag har allt hemma, då jag jobbar heltid och lagar all maten själv så måste jag se att ha det hemma. Men det är medvetet tänkande och inte tvinganade som förr. Jag tror ni förstår hur jag menar. Det är så mycket lättare så här.