Viktresa? Jo, men mest hälsoresa.

Ja ja, jag får väl skriva en egen tråd då. Kanske är bra för inspirationen om man får ner det i text och kan titta på det ibland.

För några år sedan hade jag gett upp viktväktarnas modell efter stadig viktökning år efter år. (Min mor har jobbat som VV-konsult). Jag hittade Atkins metod och gick ner ca 15 kilo. Mådde inte bra, dock. Så här i efterhand så vet jag att fiber och sötningsmedel rådde för det. Atkins var svårt att följa i längden för en sockerberoende eftersom det blev en del bröd och mycket grönt. Jag var snart ute på fuskarstråt. I kombination med att jag skulle sluta snusa (dum idé) vilket gjorde att jag tuggade tuggummi JÄMT var jag snart uppe på den föga avundsvärda vikten 150 kilo. Detta var drygt 2 år sedan. Jag mådde pyton, hjärtat började spöka, det verkade inte finnas något hopp och jag var bombsäker på att jag inte skulle få se min 35-års dag.

Då kom den, räddningen. En artikel om Dr. Dahlqvist i någon tidning. Jag började läsa på och förbannade mig själv för att jag varit så dum. Läste om SSS och kom in på KiF. Efter diverse tjuvstarter och missförstånd började jag äta ganska strikt. Började om att snusa för att ha en chans. Magen började smälta bort (5 kilo första veckan!) och min bottennotering sedan start är drygt -25 kilo. En del av detta har jag gått upp igen på grund av… Ja, klåp. Pizza när vi jobbar 12-timmars skift, mörk choklad, mat med resten av familjen på semestrar. Och framför allt denna eviga julmat. Senaste julfirandet stäckte sig långt in i januari.. Nu när hjärnan har klarnat av ett par veckors "fakir" kan jag än en gång bara häpna över hur dum jag varit.

Så här är jag nu. Har gått ner 6 kilo på 2½-3 veckor men har bestämt mig för att inte låtsas om vågen längre. Jag får störd självbild av den där mojängen. Jag är lite slankare nu än då jag vägde 125 i vilket fall, muskler är bra. Ligger på nånting i stil med 134 och mår fint. Under hundra i år verkar inte omöjligt, men som sagt ska jag sluta noja över vikt och bara äta strikt. Hej, det rimmade.

Här är mina nya käpphästar som ska hålla mig på spåret:

1: En potatis/macka/bulle är en för mycket. Den som säger att "En kan väl inte skada" ska få en skopa ovett.

2: Det är mycket enklare att äta strikt än att äta "lagom".

3: Att sitta och slöläsa KiF är väl investerad tid (för motivationen).

4: Att alltid ha kött, smör och ost i kylen räddar mig från nödfallsmackan.

5: Inget öl! Villl jag dricka nåt får det bli vin, i nödfall LC-öl. Att det är sällan är ingen ursäkt.

6: Margarin, sötningsmedel och smakförstärkare är det sämsta man kan stoppa i sig, bokstavligen. Bättre att tända en fet cigarr och slå upp en whiskey, ur hälsosynpunkt.

7: Inget köpsnus! Jag gör eget utan läskiga kemikalier och glycerin/propylenglykol. (Pm:a mig om ni vill ha receptet)

8: Försöka få resten av familjen att inte ha godis och sådant skräp hemma. Göra sig av med bröd, socker och mjöl skulle också sitta fint.

9: Att "unna sig något gott" betyder inte att stoppa i sig kolhydrater.

Men hälsovinsterna då? Joda. Mitt deppiga sinnelag är som bortblåst, mitt tvära humör har lugnat ner sig till familjens glädje. IBS väck, toabesök är ingen plåga längre. Min begynnande psoriasis har uppskjutit inflyttningen tills vidare, mina tänder är fina trots att jag alltid haft massor av hål förut. Orken är också fin fastän jag väger så pass mycket fortfarande, en heldag i skogen med packning är inga problem. Hjärtklappning och ojämn hjärtrytm? HAHAHA! Äter jag strikt blir jag inte förkyld eller får feber, hittills i alla fall (min årliga halsfluss har inte setts till sedan jag började med LCHF).

Med andra ord är framtiden så ljus så att jag behöver solglasögon, jag kan bara inte tacka er nog:

Dr. Dahlqvist.

Sten Sture Skaldeman

Margareta!

Alla härliga KiF:are och bloggare som håller mitt intresse uppe.

/Per