Efter två veckors utan bröd, ris, pasta, potatis visar vågen på 0,8 kg. Det känns ju roligt när det går åt det hållet och inte åt andra hållet. Var lite orolig ett tag när jag läste inlägg där människor gått upp. Men 0.8 kg är väl inte så dåligt eller? Med tanke på mina djupdyk i godispåsarna

Ligger på för lågt fettintag fortfarande tror jag, men gör inget drastiskt där än. Vågar helt enkelt inte.

Jag har slarvat ett par gånger. Sockerråttorna i familjen har köpt godis som legat framme och ett par dagar så har jag inte ens tänkt förrän choklad och lakrits varit i magen. Visst sug efter detta har jag när det finns hemma.

Jag har inte haft ont i magen som jag brukar (bara när jag slarvade och det var faktiskt rätt åt mig) Jag är inte sugen på smörgåsar, ris eller pasta med läckra såser. Inte sugen på min makalöst goda potatisgratäng. När jag lägger mig på kvällen är jag mätt o nöjd. Fantastiskt. Kämpande med att gå ner i vikt tidigare har alltid inneburit ständigt gnagande hunger i magen o sug. Det känns inte tråkigt att kämpa med vikten, eftersom jag kan äta mig mätt och dessutom smaskiga maträtter.

Nu hoppas jag bara att jag inte dippar och känner missmod. Utan att grammen fortsätter att försvinna. Skulle jag plötsligt gå upp i vikt, skulle jag förmodligen få lätt panik.

Förresten, nu vill jag ta reda på det här med E-tillsatser. Var hittar jag sån info.

Ha en skön loch god lördag allihop. Här blir det Tacogratäng till middag.