Du äter inte potatis, pasta och ris längre.  Då måste du byta ut det mot fett.

På samma sätt som du tog mer spaghetti och köttfärssås tar du mer köttfärs och creme fraiche/smör/bearnaise/majonnäs/etc. till maten nu.

Sedär, det var väl enkelt?

en enkel förklaring..#1

1. så du inte blir hungrig.

2. du blir hungrig

3. 15g kolhydrater = 60 kcal = ~7g. se 1 & 2

4. nej, se 1

5. nej, se 1

6. nja, se 1.

A. se 1

B. okänt.

Jag har precis köpt Skaldemans bok "GI-Noll" och jag har för mig att han visar där en enkel "ekvation" som man kanske kan tänka på.

(Hoppas jag skriver rätt nu, annars får någon rätta mig)

Om du lägger ihop hur många gram protein du äter med hur många gram kolhydrater du äter på en dag så får du en summa.

Sen ska du ha minst lika mycket fett som de två sakerna tillsammans.

OBS! Det är alltså mängden protein man räknar och INTE mängden kött.   Detta vet du kanske redan men vissa gör fel. (Bl ajag själv i början )

1. Så att du är mätt.
Man kan öka på proteindelen lite och minska fettdelen motsvarande.
Tittar man på naturfolk så finns det de som äter 3g protein/kg och en fettprocent på bara 45% men då måste nog de flesta även öka på kolhydraterna för att få tillräckligt med energi då en kropp normalt behöver mellan 25 och 40 kcal /kg.

2. Med för lite fett så upplever kroppen svält och man blir hungrig (och muskelmassa kan börja försvinna)…så man bör äta så mycket fett att man håller sig mätt mesta tiden.

3. Nej

4. Beror på vad man menar med mycket fett. Relativt begrepp.
Själv äter jag lagom med fett, dvs så jag är mätt.

5. Kroppen behöver alltid energi.

6. Fettmängden regleras oftast av kroppen själv genom hunger. Har du diarré efter en tid så beror det nog på nåt annat fel.

A. Kroppens reglering av energiintaget slutar inte fungera efter en tid.

B. Vikten påverkas snarare negativt av kolhydratintaget.

Det kan bli mycket fett om det skall kompensera -bröd,pasta,ris. I alla fall för mig. #1. I och försig älskar jag FETT, Har under ett par dagar kollat i MinMat och ligger med fettet på 85-90% Det kanske är förhögt.

#5

B => negativ viktpåverkan? ;)

#6

Procentfördelningen är totalt ointressant.

#7 ???

OK

#7 Ah, du menar att jag missade i mitt svar på B?
Ja det borde stått ett "Nej" innan den mening jag skrev. Dock trodde jag att det inte kunde missförstås och ville spara in på bokstäverna.

TACK för svar & förklaringar.

Funderingar kring svaren:

#1  Hur mycket fett?   "På samma sätt som du tog mer spaghetti och köttfärssås tar du mer köttfärs och creme fraiche/smör/bearnaise/ majonnäs/etc. till maten nu. Sedär, det var väl enkelt?" NJAE! Ska man alltså äta lika mycket - samma mängd - fett som man före LCHF åt ris, pasta? Det blir ju en himla massa bea-sås till köttbiten! Decilitervis!

#3, #5  Hur mycket fett? "Så du inte blir hungrig!"   "Så att du är mätt". MÄNGDEN fett har alltså ingen betydelse - utan mättnadskänslan avgör? Även om man håller sig mätt på så lite som 50 gram smör om dagen + fett från kött/fisk? Är den ynka fettmängden ändå LAGOM? Jag blir mätt, håller mig mätt länge, behöver inte några mellanmål, inget småätande - trots att jag inte längre äter massor med  fett. 

#5 För lite fett vad händer i kroppen. "Med för lite fett så upplever kroppen svält och man blir hungrig (och muskelmassa kan börja försvinna)… Betyder det att för lite fett kan göra att kroppen tär på muskler- istället för på fett-lagren?  Och att man av den anledningen behöver få i sig rätt stora mängder fett - även om man inte går omkring och är hungrig?

#5 Alltid behöva äta mycket fett med LCHF"Beror på vad man menar med mycket fett". Den mängd som oftast nämns här (i %), det Skaldeman, m fl rekommenderar.

#5 Illamående, diarré av för mycket fett. "Fettmängden regleras oftast av kroppen själv genom hunger. Har du diarré efter en tid så beror det nog på nåt annat fel".  Första tiden kunde jag äta hur mycket fett som helst - men inte numera, efter ca 10 månader (mår illa av det) har behövt minska på fettintaget.  Flera här berättat om liknande, därför den frågan.

Fråga 5. Kan det vara så att det är viktigare med "mycket fett" den första tiden, p g a "läkeprocesser" som då pågår - och att kroppen därför, under den tiden,  accepterar de stora mängderna fett.  Men när det inte längre finns samma behov av de stora fettdoserna -  protesterar kroppen vilt? En teori som nämndes  i annan tråd.

Sias - Är du mätt så får du troligen tillräckligt mycket fett för tillfället från kost kombinerat med uttag av fett från kroppens fettdepåer.

Fett räknat i energiprocent kan innebära en "hög andel", inte nödvändigtvis att det är mycket fett (jag äter ca 3-400g om dagen och det är "lagom").

Sias

1. Inte lika mycket volym, men lika mycket energi. Hur mycket det blir är upp till dig.

3-5. Fett och fisk och ost innehåller också fett, beroende på hur hungrig du är kanske det räcker utan särskilda mängder extra fett.

5.  Procent säger återigen ingenting. Äter du inte kolhydrater och fullfet mat blir det automatiskt den fördelningen.  Du äter inte procent, du äter gram!

#13 Så bra med lite riktmärke att gå efter. 3-400 g fett/dag, (för mig blir det nog inte så mycket!)

#14 Volym - energi! Tankeblunder av mig!  Hur får man fram - den mängd smör som energimässigt  är lika mycket  som 2 dl kokt råris?

#14 Lika mycket energi ? Är det så att; MERA FETT i  LCHF-KOSTEN skall  motsvara de kolhydrater man tidigare åt - energimässigt =  mätt i energi kcal? 

Energi kcal per 100 g (från MinMat)

kokt råris  139,0  Potatis kokt 78,0 Pasta kokt m salt 130,0 Glutenfritt vitt bröd 299,0

smör 80 %, 712,0 Majonnäs 80 % 718,0 Bea-sås 431,0 Stekt lax 225,0

100 g kokt råris + 100 g pasta + 100 g vitt glutenfritt bröd + 100 g kokt potatis  = 646 energi kcal.

Motsvarar energimässigt knappt 100 gram smör ?

Rätt uppfattat - eller?

Hur får man fram - den mängd smör som energimässigt är lika mycket som 2 dl kokt råris?

Genom att ta bort riset från tallriken och hälla på mer sås. Märker du att du inte är mätt när det börjar bli tomt på tallriken häller du på mer sås. Efter ett tag märker du hur mycket mat du skall äta.

Fett är inte mer magiskt än pasta/ris/potatis. Det ger energi, helt enkelt. Är du inte mätt så äter du mer.

Det där hände mig också. Först kunde jag äta hur mycket fett som helst, sen fick jag diarré och fick minska lite på fettet. Då ökade jag kolhydratmängden också, bara några dagar. Sen gick det över, och nu kan jag äta mycket fett igen. Har ingen aning om varför. Jag har för mig att det hände två gånger och det var ungefär ett halvår in i LCHF-livet.

Se det inte som att man "ökar fettet" eller "minskar fettet", utan det är mängden mat du minskar.

För inte säger ni väl "ökar kolhydraten" eller "minskar kolhydrater" när ni talar om pasta/ris/etc? "Hur mycket pasta ska jag äta?", liksom… Tills du blir nöjd, helt enkelt.

#17 "Efter ett tag märker du hur mycket mat du skall äta.

Fett är inte mer magiskt än pasta/ris/potatis. Det ger energi, helt enkelt. Är du inte mätt så äter du mer".

Jag har inte någon gång haft problem med att känna mig MÄTT, sen jag för ca 10 månader sen började med LCHF - tvärtom,  ibland har jag inte kunnat äta upp portionen.  Jag glömmer t o m bort att det är matdags, otänktbart förr. Då jag alltid tänkte på mat - ständigt var hungrig.

Problemet (om det nu är något) det är att jag fått lov att minska på fettintaget. Inte längre klarar av att äta fett som jag gjorde den första tiden - då jag t o m åt smör i tjocka skivor, hyvlade med osthyvel. 

En orsak till  mina frågor & funderingar om FETTET i LCHF-kosten (som jag här märkt att jag inte är ensam om - därför denna tråd).

Saknar rekommendationer för fett i gram/måltid (g/dag). "Undre gräns" för fett/dag = hur mycket fett  man absolut måste få i sig per dag, när man inte äter kolhydrater.

MÄTTNADSKÄNSLA ett så luddigt fett-mått, tycker jag.

Om man t ex blir mätt av 20 gram fett per måltid - är det fettintaget då helt OK? Ingen skada skedd? Eller?

Problemet (om det nu är något) det är att jag fått lov att minska på fettintaget. Inte längre klarar av att äta fett som jag gjorde den första tiden - då jag t o m åt smör i tjocka skivor, hyvlade med osthyvel.

Ja, det låter ju som en klok idé att sluta äta när man är mätt.

Om man t ex blir mätt av 20 gram fett per måltid - är det fettintaget då helt OK? Ingen skada skedd? Eller?

Jag tror du stressar upp dig alldeles för mycket över maten.  Sluta räkna gram. Ät. Känn efter.

#19 Jag har ju trott att fettet varit ENORMT viktigt att få i sig visst av, till varje måltid! Ett MÅSTE, helt enkelt.

Är det inte så? Kvittar det var energin tas ifrån, så länge det inte är kolhydrater?

Varför pratas det då så himla mycket om FETTET i LCHF? Att kolhydraterna SKA bytas till fett!

#18  "Ökade på kolhydratmängden", i form av vad?

#19 Jag har ju trott att fettet varit ENORMT viktigt att få i sig visst av, till varje måltid! Ett MÅSTE, helt enkelt.

Hur hade du annars tänkt att få i dig energi?

(Jag tror att du helt har missat att all mat innehåller fett: ägg 10%, fisk 15%, kött 20%, ost 30%)

TACK mikaelj för förståelse - och GODA råd!

Jag tror att det är individuellt och knappt går att svara på exakta mängder fett som "man" behöver.

Jag tror däremot att det finns en svältgräns som man bör ligga över för att kroppen inte ska ta skada, men vad som har med protein och fett att göra - det har jag ingen aning om.

Som det mesta på denna sajt så kommer ju råden från egen erfarenhet och de som hållt på i flera år.

JA, jag tror absolut att det kan behövas mer fett i början än senare och att du känner av detta. Kan också vara en bra strategi, att om man fastnat rejält så kan man chocka kroppen med MYCKET mat och fett och sen kanske dra ner lite.

Man kan absolut få diarré av för mycket fett, åtminstone är det något som JAG har koll på och då drar jag ner fettet.

Jag tycker dessutom inte att jag behöver äta så mycket fett nuförtiden men börjar jag frysa eller om jag har sug så lägger jag till lite fett.

Det är väl detta som är så svårt, ger man råd till någon att dra ner på fettet så gör alla det - för vi är fettskrämda. Men om du känner att du blir nöjd med det fettet du äter så stanna där! Speciellt om du hållt på ett tag. VIssa kanske behöver lägga till fett… Man vet aldrig innan.

EN nybörjare tror jag behöver betydligt mer fett än andra, speciellt om man levt på fettsnål kost i flera år.

#25 TAAACK!  Jennix! 

Jag är så glad & tacksam för denna sajt, alla som ställer upp, har tålamod  och svarar på de mest tokiga frågor, ger råd, delar med sig av sina erfarenheter. Ovärderligt!

#23 mikaelj Jag har inte missat………. men stirrat mig blind på fettrika smöret, majon, etc. Behövde få upp ögonen.

När jag inte rör på mig blir det ungefär så här. (när jag rör på mig blir det lite mer av proteinkällan och mycket mer av fettkällan -- det är fett, och inte protein, som skall utgöra huvuddelen av energin)

Frukost: 3 ägg + matsked(?) smör = omelett

Lunch: 150g köttfärs, 1 dl creme fraiche (+ kryddor/chilisås)

Middag: liknande lunchen fast med t.ex. rökt makrill

Kvällsmat: kopp kakao (kakao utblandat med grädde + hett vatten) och en bit ost.

#28  suger åt mig alla goda råd!

Jag har läst denna tråd med stort intresse, för det här med fett känns som ett ovant område.

Mitt mål är, att samtidigt som jag mår bra, gå ner i vikt hyggligt snabbt.

Skaldeman talar om att tända fettbrasan och att hålla den vid liv.

Dahlqvist nämner ett lämpligt tak på 1300kcal för att gå ner i vikt.

Hur går denna ekvation ihop? Vad innebär det i praktiken?

Jag har märkt att det finns många frågor, funderingar  & teorier om fettet i LCHF här på sajten.  En stor orsak till att jag drog igång den här tråden.

Skaldeman talar om kolhydratkänslighet.  Därför några frågor om FETT i LCHF - kolhydratkänslighet/viktminskning:

Har fettintaget (fördelningen fett, protein, kolhydrater) någon betydelse för viktminskning vid EXTREM kolhydratkänslighet?

Har antal KILON övervikt någon betydelse - om de är 50, 25 elller 10 - eller är det kolhydratkänsligheten  som är avgörande för vilken  mängd fett som behövs för att viktminskningen ska fungera?

M a o - kan den som har ca 10+ kilon och är extremt kolhydratkänslig behöva ett lika stort fettintag  som den som har 50+ kilon, för att kroppen ska bli inställd på fettförbränning? "Fettbrasan ska kunna tändas och hållas vid liv"?

Fördelningen är ointressant.

Ju större övervikt du har desto sämre insulinkänslighet har du och behöver alltså minska på mängden kolhydrater, samt även se till att inte få i dig för mycket protein.

Jo jag förstår att någon blir förvirrad speciellt som om dessa har med sig teorier från VV och VK!

Men LCHF är i första hand en hormonreglerande kost, och det hormon vi främst vill normalisera är Insulin! Vi vill normalisera Homeostasen!

"De flesta reglerande hormoner ingår i ett så kallat homeostatiskt system. Det betyder att systemet strävar efter att vara självreglerande kring en viss jämviktsnivå. När något inträffar som rubbar jämvikten, utsöndras hormoner som påverkar kroppen till dess att en ny jämvikt kan uppnås.

Så ger till exempel insulin signaler som leder till att cellerna upptar socker från blodet. Andra hormoner, bland annat adrenalin, leder till att blodsockerhalten ökar. Genom att halterna av dessa hormoner balanserar varandra, hålls också blodsockerhalten på en relativt konstant nivå."

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hormoner

Vår mentor Skaldeman har delat in folk i olika grupper beroende på hur insulinresistenta dessa är, som regel är ju kraftigare övervikt ju mer insulinresistens!

Därför är det av största vikt att de som är kraftigt överviktiga först o främst äter mat som botar deras resistens, i det skedet spelar som regel inte kalorier någon roll!!

"En teori är att den centrala störningen i metabolt syndrom är höga insulinvärden, eventuellt sekundärt till insulinresistens. Ett flertal studier visar effekt på de ingående komponenterna i metabolt syndrom av minskad mängd kolhydrater i kosten.[1][2] Detta sänker normalt insulinnivåer i blodet. Exempel på sådana kostmodeller är Atkins eller LCHF.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Insulinresistenssyndrom

Sen vad som händer när man väl kommer ner o närmar sig sin normalvikt och inte längre har några problem med sin glukosomsättning, är något helt annat!

Då kanske man måste ta till antingen energirestriktion eller motion, därav att man ibland ser uträkningar på kalorier o sånt, det är för friska!

 Så det är som Mikaelj förklarar ät dig mätt på mat som normaliserar din hormonbalans så brukar hungern reglera energiintaget!

#34 Jag är inte kraftigt överviktig (10+ = samma som när jag började med LCHF  i maj 2008)  men är däremot starkt  kolhydratkänslig.  Därför mina funderingar om Skaldemans olika grupper, i boken GI Noll.

"50+ är programmet för starkt kolhydratkänsliga människor, sådana som går upp i vikt när de tittar på en skiva fullkornsbröd".

"3 delar kött, 1 del fett är idealet. Mätt som energiprocent betyder det 15-20 % protein, 75-80 % fett och max 5 % kolhydrater. En STOR FETTANDEL gynnar hög fettförbränning".

#35: Om man är riktigt kolhydratkänslig är man antagligen ordentligt insulinresistent. Det pumpas alltså ut "för stora" mängder insulin när man äter kolhydrater.

Och visst kan man vara smal eller bara lätt överviktig och insulinresistent samtidigt! Jag är det. För mig funkar det bäst att skippa alla mejeriprodukter utom smör och undvika godis som nötter och mörk choklad. (Jag äter mejerier och nötter väldigt sällan, men har svårare att stå emot lite choklad då och då…)

#35 "Och visst kan man vara smal eller bara lätt överviktig och insulinresistent samtidigt! Jag är det" 

Hur har du kommit fram till det?

FETT-FRÅGA Om man är riktigt kolhydratkänslig och man då antagligen är ordentligt insulinresistent - behövs p g a det MER FETT i LCHF-kosten för viktminskning - oavsett om det "bara" handlar om lätt övervikt, som 10+ ?  

Jag tänker då på Skaldemans olika program för 50+, 25+ resp 10+.

Den som är riktigt kolhydratkänslig och har ca 10+ kilon och  väljer att följa programet för 10+ enligt Skaldemans bok GI Noll, kanske behöver följa programmet för 50+ istället?

 (Jag äter inte mandel, nötter, frön, choklad, ost, CF, grädde - men däremot smör & lite blomkål, broccoli, vitkål).

#37: Observation, blodsockermätning, glukosbelastningstest. Jag har dessutom väldigt höga kolesterolvärden (11,4 totalt) vilket även det kan tyda på insulinresistens.

Jag har blivit remitterad till någon som ska vara specialist på blodfetter eftersom jag vill veta varför mina värden är så höga. Beror de på något sjukligt vill jag kunna fixa det, är det helt enkelt genetiskt så kan jag leva med.

Apropå fettmängd så spelar det ingen större roll enligt min erfarenhet, så länge man inte försöker äta fettsnålt och kan äta sig mätt. Däremot kan det vara läge att fundera över den totala mängden mat när man bara har några kilon att gå ned. Äter man ofta och mycket kan det vara svårt att gå ned…

Att motionera gör det ofta enklare att gå ned de där sista kilona. När jag säger motion menar jag först och främst att röra på sig i allmänhet: kanske promenera eller cykla till jobbet, gå i trappor istället för att ta hissen, osv. Gärna styrketräna om det funkar. (Däremot är det kontraproduktivt att träna hårt ofta och länge.)