*Uäck*! Svar nog?

Är en utpräglad stadmänniska el föredrar du landet?

Helt klart svar nog. 

 
Mitt liv i (stor)staden är en tid i exil. Jag vill leva i skogen, eller med böljande öppna landskap, betande boskap och fågelsång. Ljudet av brummande bussar, tjoande fulla fjortisar om nätterna och grannar som använder cirkelsågen vägg i vägg hör inte till min bild av en lugnande hemmiljö…

Hur ofta byter du sängkläder? 

Jag byter sängkläder en gång i veckan eller när hunden gjort något onämnbart i dem.

Eftersom jag var inne på avundsjukan i tråd 2: Avundsjuka är en känsla jag försöker undvika, men ibland kan jag känna mig avundsjuk på andras lyckade familjeliv, sommarstugor och långa utlandssemestrar. Men allt har ett pris, "there no such things as a free lunch". Formulerar det som min fråga också: Finns det några gratis luncher, eller har allt en alternativkostnad, dvs måste du prestera för att få den gratislunchen?

Allt fordrar väl en motprestation, frågan är om det är vad du menar. T ex måste ju bankrånaren planera sin kupp för att utsikten för att lyckas skall vara så maximal som möjligt.

Ska vi ändå dra gränsen ngnstans så…jo, jag tror att man på ett el annat sätt måste el kommer att måsta prestera ngt för att kunna vinna ngt.

Om du måste välja: socker el sädesprodukter?

Socker utan tvekan.

Har du något bra knep för att få till en bra smörkräm (typ krämen på morotskaka) utan socker?

Nej, tyvärr. Vilket är värst att svika eller att bli sviken?

Moraliskt sett så måste det vara att svika.

Men när man blir utsatt för att bli sviken är det ju känslomässigt mycket tuffare för den som blir sviken än för svikaren. Det kan man ju alltid rationalisera bort i sin tankevärld.

 Använder du dej av örtmedicin?

Nej, men jag har en libbsticka planterad utanför ytterdörren som skydd mot ormar och häxor och oknytt. Vad anser du om sk "lyckopiller"?

Hm.. vill inte verka aggro i ämnet även om det kanske låter så nu. Jag vägrar kalla det "lyckopiller". De gör ingen lycklig och är inte till för det heller. "Lyckopiller" skulle möjligen kunna vara LSD eller något annat knark. Det heter 'antideppressiva' och därmed basta.

Som medicin betraktat tycker jag det är fantastiskt att man hittat något som i många fall räddat livet på människor som mår dåligt. Känner flera som kommit igenom svåra deppressioner med denna typ av medicinering som stöd. Deppression är en sjukdom och ska behandlas som en sådan. Däremot tycker jag att det är förkastligt att det bara skrivs ut antideppressiva utan att erbjuda samtalsstöd och terapi i någon form. Medicinen hämmar bara symptomen, den gör inget åt orsaken. Därför kan antideppressiva bara vara ett komplement till terapi.

Det var nog mina två kronor.

Vad händer med dig när du "fuskar" med kosten? 

Den vill jag svara på: Jag får ett blodsocker som ligger runt     20-25 och blir hög som ett höghus, speedad! Jag dricker kopiösa mängder vatten och går det tillräckligt lång tid så blir jag otroligt trött kan sova sittande i princip! Inget att rekommendera och jättefarligt för kroppen!

Har du något husdjur?

Jag har en eurasierhane på 1,5 år och om 4 veckor hämtar vi en valp även detta en eurasier. Sen har vi en katt och så en himla massa dammråttor…

Vad ångrar du?

Jag ångrar än så länge saker jag inte gjorde. Att jag inte bjöd upp den där snygga killen på skoldansen för så länge sen, såna saker.

En världslig fråga.. tygmärken på ryggsäcken, behålla eller sprätta? (typ flaggor och sånt som backpackers sparar på sig) 

Sprätta! (eller ännu hellre - byta ryggsäck för vardagsbruk)

Lever du i nuet, i drömmar om framtiden eller i minnen av det förgångna?

Mest i framtiden tror jag, på jobb drömmer jag om pension iallafall, om allt jag ska göra då (lära mig att väva). Även om jag försöker leva i nuet.

Vad skulle du helst vilja ha som husdjur orm eller spindel?