när jag äter runt 1800 - 2000 kcal står jag stilla i vikten. Men ligger jag runt 1400-1500 kcal brukar jag gå ner i vikt.

Det är lite individuellt, Är du osäker kan du ju använda dig av någon matdagbok på nätet (jag använder MåBra), och skriva in så du har koll. Men tillslut lär man sig hur mcyekt man akn äta beroendes på hur mycket man rör sig, så då försvinner nog räknandet endel.

Jag har inte märkt någon viktuppgång annat än när jag fuskat och ätit kolhydrater, då brukar det stiga minst 2 kilo på ett par dagar.

#0, Kalorierna är mindre viktiga på den här kosten, eftersom det inte är svältbantning det rör sig om. En del begränsar kalorierna ändå, men många tror att det är viktigare att se till att äta ordentligt för att hålla förbränningen på en hög nivå, underhålla fettbrasan helt enkelt.

Energi in - Energi ut teorin fungerar inte. Här handlar det om viktnedgång genom att kontrollera hormonerna. Hormonet insulin signalerar till kroppen att den ska lagra fett och stoppa fettförbränning, medans hormonet glukagon signalerar till kroppen att den inte ska lagra fett utan istället bränna det. Ju mer kolhydrater man äter desto större insulinutsöndring, och desto mindre glukagonutsöndring. Energiintaget är mindre viktigt, det viktiga är att undvika kolhydraterna om man vill gå ner i vikt.

Anledningen till att kaloriteorin inte håller är för att männisokroppen är inte ett konstant system som alltid har samma energiförbrukning om den utför samma uppgifter. Om vi äter mindre så tar inte kroppen det mindre energiintaget från kroppsfettet i första hand, utan den anpassar istället sin förbränning så att den behöver mindre energi. Dvs. du blir lite tröttare och fryser lättare, men du går inte ner i fettvikt för det.

Anledningen till att det kan verka som om man går ner i vikt är för att man förlorar muskler. Muskler drar energi hela tiden, och äter man för lite så äter kroppen huvudsakligen upp sina egna muskler för att minska energiåtgången. Detta leder naturligtvis till att man tappar kilo på vågen, men det är knappast någon positiv viktminskning.

Går man ner med hjälp av kaloribegränsning så går man dessutom nästan alltid upp igen när man börjar äta normalt igen, plus några kilon till. Detta eftersom kroppen reagerar på att nu finns det gott om mat igen, och då passar den på att fylla på lagren så mycket den kan så den ska klara nästa svält bättre. Det är detta som kallas för jojo-bantning.

Så strunta i kalorierna. Ät tills du är mätt. Våra hungers och mättnadssignaler har utvecklats i miljontals år genom evolutionen, och fungerar bra vid det här laget (så länge man inte vräker i sig massa socker eller stärkelserika produkter som förvirrar dom). Lär dig att lita på att din kropp vet vad den behöver.

Grädde bör man inte ta för stora mängder av, men inte på grund av fett eller kalori-innehållet utan på grund av mjölksockret, som det kan bli en del av om man tar för mycket grädde.

Det är nästan omöjligt att gå upp i vikt med långa insulinmängder i kroppen, så att gå upp i vikt behöver du inte oroa dig för om du minimerar kolhydraterna, även om du äter dubbelt så mycket som du behöver. (undantagen är om man har mycket stresshormoner som också kan ge fettinlagring, eller om man ökar i vikt för att man får ökar muskelmassa, men det är ju bara positivt).

Andreas0 sammanfattar det (som vanligt) på ett utmärkt sätt. Lyssna på honom.

Jag försökte begränsa mitt kaloriintag en period men insåg att det var rätt lönlöst. Åt mer och gick ändå ner lika snabbt, så länge kolhydratnivån var tillräckligt låg.

MinMat är en bra site för att skaffa sig överblick.

Jag upplever ingen skillnad i viktminksningstakt oavsett om jag äter 1500 eller 4000 kalorier per dag, det enda jag kollar är att jag inte äter för lite. Brukar ligga nånstans mellan 1500 och 2000 om dagen för att vara mätt och nöjd.