Loppi, lycka till du också!

Hej Loppi!

Synd att du inte har tålamod att vänta lite till, men om du verkligen har försökt LCHF och misslyckats, så är det bara att lycka till med andra metoder

#1 o #2

Tack så mycket, jag får nog prova på ngt annat, jag hade redan 10kg innan jag la på dessa 5kg, just därför.

Bara att jobba på. P.S tålamod har jag gott om.

Funderar också på och hoppa av, har kört den här metoden över 3 månader nu och också gått upp 5kg och allt har lagt sig över mage o höfter, har nu 15kg och gå ner istället för 10kg.

Har följt alla råd som jag fått härinne som alla varit snälla och hjälpt till med, men jag vet inte orsaken till denna viktuppgång.

Kommer inte att äta mjölmat, lightprodukter eller socker produkter i fortsättningen men jag kanske äter någon potatis då o då, rodfrukter och kött men inte lika mycket fett, så får jag se vart jag hamnar

Många som har problem att gå ner har troligen högt kortisol av någon anledning…möjligen pga dagens stressade kravfyllda liv/samhälle och kanske även pga tidigare bantninsgförsök. Tyvärr tror jag inte att någon annan kost fungerar bättre i dessa fall utan man kan behöva en livsstilsförrändring eller kanske låta kroppens hormonsystem stabiliseras innan man kräver något tillbaka.

Men prova gärna annan kost och se vart det bär (tala gärna om hur det går, här). Funkar det inte så är det bara att köra igång med LCHF igen.

Jag tror det är som du säger det vll säga att olika metoder pasar olika människor beroende på gener och ämnesomsättningstyper. För min del fungerar det inte med lågfett och mycket kolhydrater. Visserligen har jag cirka 7 kilo för mycket men eftersom jag har underfunktion i sköldkörteln så blir det där med vikten lite speciellt trots adekvat behandling med Levaxin. Om jag inte kolhydratransonerat så hade jag förmodligen gått upp mer än 7 kilo. Sköldkörteln gör det ju lite svårt att gå ner men jag har ju i lla fall lyckts bromsa viktökningen. Tror att det är individuellt hur lite eller mycket kolhydrater man tål. Jag skulle inte klara mig på GI-noll eftersom jag då skulle få svår huvudvärk. Måste därför ha begränsade mängder kolhydrater från grönsaker och lite frukt samt från två matskedar hemgjord osötad musli och en brödskiva per dag. Klarade jag lägre kolhydratintag utan huvudvärk så skulle jag givetvis minska dessa ännu mer. Man måste ju trots allt lyssna på sin kropp. Jag tror att liten mera kosmetisk övervikt, som i mitt fall, inte fungerar på samma sätt som stor övervikt typ fetma.

#5

Hur lång tid kan det ta innan hormonerna stabiliseras?

För min del så gick jag upp dessa 5kg sen 24 december, min enda avvikelse i kosten var en tallrik janssons frestelse och en tallrik ris ala malta, efter det har jag gått stadigt uppåt fast jag åt strikt efter det, men vikten går uppåt hela tiden, så jag fattar inte vad som hänt.

#6 nä, ngn fetma har jag väl inte 76kg 175cm, men det var inte den vikten jag hade från början, tycker den är obekväm.

#5 därimot ska jag köpa kallpressad kokosolja. Jag kommer nog att hålla mig lite åt den här kosten fast med mindre fett, o fläskkött.

Annars äter jag inget ris,pasta etc,o frukt är jag dålig på.

Jag får bara överdriva mer på att bli mätt på grönsaker o kött,fisk,kyckling.

Tillägg, jag är nog inte så duktiga o hållfasta på kosten som ni andra här

Det är väldigt jobbigt att gå upp, det är det. Jag har gått upp 8 kilo nu. Jag har gymat i 4 månader och något kilo kanske är muskler. Men det märks ju klart att resten är fett. Jag hade kunnat godta att gå upp 2 kilo, men nu bara fortsätter det upp, utan att jag ändrat kosten.
Samtidigt tar det emot att sluta eftersom min mage har blivit så mycket bättre. Hela jag känner mig även lugnare.
Men jag förstår att det är jobbigt! Jag hoppas att du finner en livsstil som fungerar bäst för dig.
Jag kommer nog stå ut ett litet tag till.

#7 Svårt att svara på. Långvarig svält har undersökts i studier på anorektiker (längsta jag sett är ett år om jag minns rätt) och de har aldrig nått en hormonbalans under den tiden, utan har fortfarande får låga nivåer av anabola hormon….vilket också ses på deras kroppssammansättning, de har lagt på sig betydligt mer fett än muskler (de har efter 1 år lika mycket fett eller mer än kontrollgruppen, men betydligt mycket mindre muskler).

Dock tror jag inte man skall bli allt för panikslagen om man går upp i vikt. Jag själv har pga massa stress under hösten (hände mycket om vartannat) gått upp 9 kg….en viktökning som snabbt försvinner så fort stressen försvinner. Har hittills gått ner 5 av dessa kilon under 4 veckor.
Jag stressar aldrig upp mig för dylikt eftersom jag hållt på ett tag och vet hur min kropp reagerar.

Duktig känner jag mig inte alls. Jag har kört den kosten i över ett år. Viktnedgången har inte varit det jag har hoppats på, men man får sjustera kraven efter vad kroppen vill och inte vill.

För mig var det största fördelen att jag mår bättre. Jag har fått 'kontakt' med kroppen, har lärt mig att lyssna , och iomed att jag inte stoppar i mig kolhydrater, så talar kroppen om för mig om jag gör rätt eller fel.

Vilken annan kost är bättre? Tja, jag skulle kunna tycka att sockermaten är bättre, jag äääälskar kolhydrater! Men det finns ingen bra förklaring till att jag ska äta det. Vikten. ?? Tja en bisak för mig, mitt mål är att slippa inflamationer, slippa Ahltzeimers, slippa cancer.

Hoppas att ni slipper det också.

Måste tillägga att även olyckor, operationer och kanske också livsmedelsallergier kan ge förhöjt kortisol och därigenom hindra viktminskning.
Allergier kan vara svåra att reda ut men kan ändå vara värt den tid det tar att utvärdera livsmedlena genom uteslutningsmetoden.

Pasi: När jag ser tillbaka på det tycker jag att jag åt väldigt dålig mat.
Ytterst lite fett och en hel del kolhydrater i form av spannmål och frukt. Jag var inte anorektisk, trodde bara att jag åt nyttigt. Kanske lite väl fokuserad på "nyttig" mat. Jag var ganska smal ett tag, inte underviktig, men smal. Tror du att det kan ha satt spår som gör att jag går upp? Ätit kosten snart ett år.
Känner även att jag kan bli "flykt"-stressad ganska ofta. Kortisol?

Förlåt om jag kapar i tråden!

#11

Jag har inte sett rapporter men jag har sett fd. anorektiker som jag har reagerat på att dom har blivit så tjocka efter dom har blivit friska och undrat vad det berott på, men nu gav du mig svaret.

Konstiga är att jag har inte varit stressad innan viktuppgången men viktuppgången gjorde mig stressad

Jag känner min kropp så pass att jag vet att när jag går upp så här har jag svårt att ta ner det, jag skulle bli jätteglad om det gick på 4 veckor, men för mig tar det ett halvår och när vikten "skenar" då måste jag fått ett stopp. Sen är jag till åldern och tjej så jag har oddsen emot mig.

Hinner inte läsa alla inlägg..just nu.

Även om man inte kör LCHF så fortsätter man förmodligen handla nyttig och tillsatsfri mat. På det sättet stödjer man de som producerar nyttig mat och ger en känga åt skräpmatsfabrikanterna. Äter man dessutom mindre snabba kolhydrater och mindre mjölmat så kommer man nog gå ner i vikt i sinom tid ändå. Hoppas det blir så för dig och lycka till.

Lite så resonerar jag också, jag äter som jag nu gör runt 20 g kh/dag och viktnedgången får ta den tid det tar. Behöver kroppen flera år så ok, jag mår bra av att äta så här i alla fall just nu.

Jag tror det viktigaste är att ta det hela avslappnat och se det som en diet som alltid ska ätas, hela detta laborerande med olika dieter tro jag inte är bra för kroppen heller, kör på lchf så stabiliserar sig kroppen efterhand även om det tar tid, resonerar jag.

För mig har min övervikt tagit 25 år på sig att komma dit så… kan jag få av den på 5 år så är jag glad…

Bara det att inte käka allt socker och dessa "normala" kolhydrater i form av pasta, ris bröd o mjöl gör nog allt, i sinom tid…

Det här med stress och vikt är som en ond cirkel :/ sedan får vi inte glömma mörkret helelr - det jar ju också en viss inverkan på hur vi mår humör hormoner mm. Det ÄR svårare att vara glad harmonisk och avstressad mitt i vintermörkret!

Är det inte Kwasnievski som säger att man idealt ska väga sin längd minus hundra? Om du är 175 cm lång ska du väga 75 kg alltså.

Jag vet inte! Enligt våra rådande samhällsideal ska man sannerligen inte att man ska väga så mycket. Jag väger 63 (är 163 lång) och tycker trots god hälsa fortfarande att jag är lite tjock… Blir inte riktigt av med dessa negativa tankar kring vad jag borde väga och hur jag borde se ut.

Det här med att stress påverkar viktuppgång - jag kan inte låta bli att undra lite. Inte för att jag tvivlar på att kortisol främjar viktuppgång - där är jag övertygad. Men att man plötsligt skulle bli stressad och gå upp i vikt just när man börjar med LCHF, när man inte gjort det innan. Det är där logiken brister för mig. Det känns som om det skulle finnas en annan anledning till viktuppgång. Speciellt som många upplever att man blivit lugnare med LCHF.

#20 Stressen kan kanske komma av att äta fett, eftersom vi har lärt oss att vi blir feta av fett. Det är ju en hel del här som skriver inlägg om hur läskigt det är och "kan det här verkligen vara nyttigt?". Det är även svårt att jämföra dagens "benrangel"-ideal, med hur människan "bör" se ut. Därför tror jag även att många har en snevriden syn på sin kropp; även de som inte lider av ätstörningar.

Kan meddela att jag idag gjorde en toppnotering på min vikt sedan jag började i slutet av maj. + 3 kg, men fortfarande samma mått och det utan att träna (förutom lite då och då). Jämfört med kolhydratkg så skulle jag känna mig überplufsig, hade dragit åt matintaget och tränat mer. Skönt att slippa den stressen :D

#20  Fast det är väl få som går upp med LCHF, mer att folk står stilla och inte går ner?

Jag tror generellt sett att många vägrar att inse att dom faktiskt inte kan bli supersmala och det är därför många inte går ner - absolut inte alla, men vissa märker man ju har en helt normal vikt.

#20 Om du har tillräckligt stor mängd människor som handlar nya byxor så är det ganska stor sannolikhet att nån eller några kommer att bryta benet aldeles efteråt….och visste man inte bättre så skulle man kanske skylla på de nya byxorna.
Men troligen kan även vissa med problem med leverfuntionen få problem (många överviktiga har även fått fettlever) med viktupgång vid övergång till LCHF, och skulle kanske tjäna på att höja mängden kolhydrater något, fram till levern tillfrisknat. Detta är bara en teori från min sida, men inte så osannolik, då en lever ur funtion kanske inte kan tillgodose hjärnans behov av glukos och ketoner med kortisolhöjning som följd.
Utöver detta så brukar nog kortisolet höjas i början av kostbytet, och är man känslig så kan man ev få en viktuppgång då, som givetvis kan spädas/drivas på av att man lägger för stor vikt vid vågen.
Men det finns säkert en handfull med vettiga förklaringar.

#14 Svårt att säga, men jag tror inte din tidigare fokus påverkar speciellt mycket….det gäller främst de som bantat ganska hårt under lång tid. Misstänker mer sköldkörteln i ditt fall, eftersom dina värden är en bra bit från idealiska.
Om du tycker dig känna stressymptom så är det ju inte otroligt att det faktiskt är kortisolet som styr både din viktuppgång och dina tyroida hormon, men det är svårt att veta säkert.

#21: Fast blir man verkligen så stressad av att äta fett (så det märks inne i kroppen?) Tja, kanske vissa blir det..?

#22: Att stå stilla i vikt är nog vanligare. Men det blir ändå samma resonemang tänker jag.

Det här med vikten är lite komplicerat. Om jag ser tillbaka på mitt liv innan LCHF så kan man säga att jag haft en "medelvikt" som jag trivts med. Ibland har jag gått upp lite, nån gång har jag gått ner - men vikten har ändå hittat tillbaka till denna trivselnivå. Ett halvår innan jag började med LCHF gick jag upp några kilo, (som vanligt) men gick inte ner igen, som jag brukar. Jag tycker själv att jag helt enkelt åt lite för mycket och lite för onyttigt. I vanliga fall "skärper jag mig" vid någon punkt  och går tillbaka till min "normalvikt". (Ej mager eller jättesmal - bara normalsmal.) Men med LCHF gick jag aldrig ner de där extra kilona, trots alla grönsaker och allt nyttigt. Det är där det konstiga finns. När jag nu innan LCHF kunde gå ner lätt, om jag bara lade manken till.

Stress till och från i livet kan man nog inte komma ifrån - det kan säkert ha påverkat min vikt lite upp och ner i olika perioder. Men att konstant vara stressad i och med LCHF - det tror jag inte på, i mitt fall åtminstone.

#13 Tack Pasi! det var kanske den orsaken att jag har svårt att gå ned, Jag har gjort 3 operationer, varav en är bröstcancer.

Men som sagt jag ska äta nyttigt utan tillatser, o mjölmat ändå, bara att jag minskar min fettmängd o griskött. Men jag sa förut att jag ska börja med kocos olja. Ps jag äter inga lightprudukter heller, bara naturliga livsmedel. Kram

#19

Det har alltid varit i alla tider att det är längden -110 så får man fram sin vikt med ett tllägg på -3kg eller +3kg beroende på kroppsbyggnad.

Nu har dom fått ändra måtten på kläder pga att folk har blivit så överviktiga, så dom kanske har ändrat kilovikten med, kanske nytt.

Jag har precis som Jea59 gått uppi vikt sedan jag började med LCHF för ca 8 veckor sedan.Jag lägger in på Min mat och är så noga .

Ingen dag över 20 kolh. Prot.70-80g.och resten fett upp till ca 1800cal. Jag har inte blivit smalare i midjan , snarare tvärt om.

Mina sista par byxor kan jag snart inte knäppa.

Jag är 156 och väger 67 kilo nu. Snart går det fortare att hoppa över mig, än att gå runt:-)

Jag blir otroligt stressad  av att jag blir rundare och rundare och rundare!

#26 Skulle jag som är 158 cm väga 45–51 kilo då? Det där kanske fungerar för längre personer, men de här vikterna ligger bra under BMI för mig.

Nej, jag tror att det är längden –100 och sedan -10% som du tänker på. 158 cm blir då 52 kilo. Och det är lägsta BMI för mig.

Skulle jag väga det idag skulle jag vara ett benrangel… När jag vägde 57, 58 senast (för över 10 år sedan) hade jag storlek 36.

#27

Om man tittar på denna kost LCHF så är den rekommenderat till diabetiker och överviktiga i första hand, när man läser om den.

Kanske är så att vi som har normalvikt eller kanske 10kgöver,

går upp istället av denna vikt.

#27 det tror jag med att är man överviktigt el fetma så stabeliseras kroppen till mer normalt av denna kost, vi som ligger närmre normalviktig går istället upp o blir fast i kroppen o därför känns det hopplöst när man ville gå ned, bara de som är riktigt tjocka känner av till de positiva hållet o nyttigt för dem. Ps jag har en gång vägt närmre 95 kg, fast gick ned av ndra skäl o vet hur det är att vara ofrivilligt tjock.

#27 det var inte skrivet till dig jag menar #29

#28

BMI ligger mellan 19-25 idealvikt och du skulle hamna på 20 med den övre vikten.

När jag väger 57 till mina 164 då är inte jag ett benrangel utan min kropp ser mer vältränad ut eftersom jag tränat så mycket.

Det är några kilon upp eller ner beroende på kroppsbyggnad.

#32 Så bra. Jag menar inte att det är något fel på dig eller din vikt, bara att jag inte skulle kunna väga 48 kilo till min längd. Eller 51 heller för den delen.

Jag tror inte att undre delen av BMI-skalan är vad man generellt ska sträva efter i vår ålder, och jag tror – återigen – att den uträkning av "normalvikt" du tänkte på var minus 100 och minus 10% av det resterande. Ett mått på vikt som jag hört talas om ofta på 70-talet t.ex., men som ingen diskuterar numera när det finns BMI, midjemått och bokhöjd som mått på hälsa.

Jag tror det är viktigt att det sprids att LCHF inte är en bantningsmetod. Det är många som kommit hit i den tron att det är en quick-fix för några överflödskilon till ett redan hyfsat BMI.

Riktigt så enkelt är det inte.

Det jag önskar är att man ändå lär sig något om kost. Att rena livsmedel är bättre än mat med en massa tillsatser (light) och att vi behöver rätt fett i maten för vår hälsas skull. Dvs laga maten smör och grädde.

Vad som sen är önskevikt och om LCHF leder dit är en helt annan fråga och vi kan inte lova några underverk på det området. Var och en måste testa själv och fatta sina egna beslut.

#34  Jag håller helt med. LCHF är inte en bantningsmetod, det är att äta naturlig kost och att återställa en balans i kroppen. Hur lång tid det tar beror på många faktorer och folk blir bara besvikna när dom tror att man ska "rasa i vikt" på några veckor…

Alla går inte ner i vikt, av olika anledningar. Vissa väger redan normalt mycket, vissa har hälsoproblem som gör det mer komplicerat, vissa vill ta det lugnt och låta kroppen sköta sitt och kanske äta mer liberalt trots att dom inte går ner i vikt.

Jag tycker BMI-skalan borde justeras efter ålder! Har nångång sett en sådan BMI-lista - men hittar inte igen den.

Sedan - vi är ju många som fixerar oss vid vågen - måttband och fundera ut vilken kroppstyp m,an är, jag som tillhör de emra vasformiga - är vasformig och väger mer än vad andra kroppstyper gör.

Hittade nått - det här är ju värt att tänka på;

Detta gäller för personer mellan 25 och 34 år.

16-19,9: Undervikt.

20,0-24,9: Normalvikt.

25-29,9: Övervikt.

30-34,9: Måttlig fetma.

35-39,9: Kraftig fetma.

40 och mer: Svår fetma.

#36 Fortsättningen är inte illa heller:

Ålder: 19-24 Normalvikt: BMI 19,0-23,9

Ålder: 25-34 Normalvikt: BMI 20,0-24,9

Ålder: 35-44 Normalvikt: BMI 21,0-25,9

Ålder: 45-54 Normalvikt: BMI 22,0-26,9

Ålder: 55-64 Normalvikt: BMI 24,0-27,9

Ålder: Över 65 Normalvikt: BMI 24,0-28,9

Källa: BodyNytt

#34, 35

Många kommer nog hit för att dom tar det som en bantingsmetod att kilona ska rasa snabbt vilket man ser på inläggen, men många stannar sen också när dom märker hälsovinsterna som denna kost ger.

Jag kom hit fettskrämd med högt kolesterol (familjär), alltid ätit nyttigt avstått från massa mat o godsaker genom att jag tränat och det går inte ihop, utan det har varit mest kött o grönsaker men endast 2 tsk smör om dagen allt som allt.

Känt att någonting fattades, sen när jag råka komma in på denna sida via kostdoktorn så läste jag mycket och vågar nu äta mer fett och det var det som fattades min kropp, men jag har gått upp 7kg nu och jag hade 10kg plus innan så det är rätt mycket.

Att jag har blivit så mycket bättre i magen är det som gör att jag fortsätter med kosten. Därför är det minst sagt störade att gå upp i vikt hela tiden.
Men i vilket fall som helst tycker jag att LCHF är den kost som verkar bäst i de allra flesta avseenden.

Jag är inte heller ute efter fantastiska viktmått, mest för hälsokäl som jag tycker är viktigt och då ingår inte att vara överviktig, annars tycker jag att äta naturligt är det vi ska sträva efter, Tänk på vilket hårt kroppsarb, tex på bondgårdar och att de kunde inte komma åt massa transfetter som det finns idag, våra föräldrar i den senare generationen har nog byggt upp denna fettindustri i våra gener som inte fanns förr, tror jag iallafall

Längden minus 100 är det som gäller enligt Kwasnievski, förutsatt att man äter högfettskost och är i ketos. Man väger mer med mindre kroppshydda, nämligen. Mer muskler, mindre fett= mer vikt. Man blir ju inte av med sina kvinnliga former heller på denna kost.

#34 Jag äter inte LCHF för jag tror att det är en snabb bantningsmetod.Jag har upptäckt att mina magbesvär är helt borta!

Har haft väldiga problem med den och gått igenom alla undersökningar man kan göra.

Vad som oroar mig är att jag kommer att fortsätta att gå upp.

För ca ett år sedan vägde jag 60 och det var för mig en trivselvikt.

(var med i viktväktarna då)

Jag är heller ingen ungdom längre.( född 1946) så det är inte ur skönhetssynpunkt jag vill ha min trivselvikt!

Ja förutom stress så är dte detta med kvinnors(och män med för den delens) hormoncykler - jag misstänke rju själv att det är en bov i dramat för många förutom stressen. Sedan har jag ju märkt själv att jag länge å väl har ätit med ögonen.

Och det hrä med var man skall väga för att det skall vara 'rätt'……jag börjar mer och emr luta åt MÅTT istället! Har själv aldrig ägt en våg och när jag började med LCHF så bidde det måttband - iofs bara enkla mått såsom byst midja stuss, men det räcker långt .

Det är inte roligt att öka i vikt (om man inte är underviktig). När jag började med lchf gick jag upp ca 2 kilo. Inte kul, min inte så illa ändå. Men vad värre var, det ökade intaget av grädde, ost, mm utlöste min mjölkallergi.

När jag till slut insåg och accepterade detta, och uteslöt alla mjölkprodukter, så gick jag ner först de två kilona och sedan 5 till, till 47 kilo. (Fusk i jul har ökat det till lite drygt 48.) Perfekt med längden -100 -10%.

Så utan att vara allergisk, det kanske är något man äter som inte är helt bra om man går upp i vikt (av för andra bra matvaror.)

#44 Ja, det kan nog helt klart vara något jag tål mindre bra också. Svårt att avgöra vad bara!

#44 Jag tror också att det är något som jag äter som inte är OK.Kanske ska jag dra ner lite på grädde och CF och ta lite smörsås  i stället. Ska testa det nån vecka får vi se hur det går. Jag kanske inte heller behöver lägga till extra fett, förutom det jag använder i maten. Kroppen kanske överreagerar eftersom jag tidigare använde max 2 tsk. fett /dag. och bara lightprodukter.

hmm jo men denna levnadsstilen har ju också marknadsförts som att man ska minska i vikt,så tycker inte att det är så lustigt att man tror det….

'marknadsförts' #47 men med tillägget att man får prova sig fram också.

Har ju läst en dle här och på andra ställen på Nätet och lagt märke till att en del är inte beredda att ta en 'riktig' livsstilsförändring heller och 'provar' kort halvhjärtat och med många avsteg (som jag själv i början) och lägger det på hyllan då det inte funkar som man trodde.

Tror själv inte alla mekanismer runt det här är kartlagda. Och att en hel del som inte går ner kanske också måste titta å sina mänger och sätta sig ner å kika på sin livsföring. Man kanske har andra problem? Kanske en del hormoniella också?

Viktigt att föra dagbok!

Nu när jag väger 63 kg kan jag ha samma jeans som jag hade när jag vägde 55 kg (1994). Jag kommer ihåg hur byxorna satt (tajt så klart, var en viktoptimist på den tiden).

Det lilla experimentet säger mig att volymen på kroppen har en viss roll när man äter lchf. Volymen är mindre än vad vikten utvisar.

Skulle jag väga längden minus 100, minus 10% så skulle jag väga 56,7 kg. På vanlig kost skulle väl det motsvara… runt 50 kg eller under. Jag kom ihåg när jag vägde 50 kg (1991). Mager som en get. A-kupa. Översätt det till en 40-årig kropp och jag skulle förmodligen bli en rynkig get… Tror mest på Kwasnievski och hans sätt att mäta.

#49 Jag tror mest på att titta sig i spegeln utan allt för kritiska ögon!;-)

#41 Jasså, jag tycker jag blivit av med alla mina kvinliga former, och dessa har ersatts av manliga. Jag är givetvis inte ledsen för det!

#26. Det är för lite, speciellt när man blivit lite äldre. Det kan stämma på unga tjejer. Men jag vet hur jag ser ut när jag väger för lite. Har gjort det. När jag var 40 vägde jag 57 kg till mina 164 cm:ar och var bara skinn och ben. Det var inte vackert. Man får nog ta alla sådana regler med nypa salt.

Om man däremot tänker att man skall dra bort 100 från längden så får man en mer realistisk vikt. 164-100= 64-65 är lagom och bra vikt för mig.

#50 Pasi, du är oförliknelig!

#49

Tyvärr har inte vikten fördelat sig så på mig det jag har gått upp.

Kunde ha strl. 36 i byxor nu måste jag ha strl 40 alla kg la sig runt midjan och höfterna.

#26

Sen beror det vilken kroppsbyggnad man har, är man kraftig om armar o ben och man blir smalare då kanske kroppen tar ännu mer från överkroppen där man kanske har minst att ta av då ser man väldigt smal ut.

Jag har smala armar och ben och allt sätter sig i mitten, men däremot går jag även ner där, när kg försvinner, så jag ser inte så ranglig ut.

Beror på om man är äppelformad eller päronformad

#53

Det spelar kanske en roll om man är äppel- eller päronformad. Undrar om det är hormoner med i spelet där? Män är ju oftast äppelformade, får fetman på buken. Man blir mer äppelformad efter menopaus (eller?).

Undrar om det spelar roll om man påbörjar lchf före eller efter menopaus?

Östrogen har en tendens att sätta fettet på ett kvinnligt sätt, dvs på lår och rumpa….så när östrogenet är lågt eller utkonkurrerat av kortisol så blir det mer åt äppelhållet (vissa ärftliga faktorer finns säkert).

Lågt testosteron hos män ger mer kvinnliga former (tips för den som önskar detta - fiberbröd i mängd, sojabönor och öl, helst en fettsnål kost)…..kortisol ger mage (kön spelar alltså ingen roll).