Jag vek galet många julkort ett år och använde bomullshandskar (de tunna från Apoteket). Det tog ett bra tag innan mina händer var återställda.

Jag undrar ofta över evolutionsfrågor och därför fastnar jag lite vid dina resonemang. (Av okunskap)

T ex det här med badande vintertid och artriktighet. Hur kan en organism utvecklad genom evolution (naturligt urval) hålla reda på om det är vinter eller inte när det gäller badande? Visserligen dog kanske de som "råkade" vinterbada men det känns inte som om egenskapen "sådana som bara badar på sommaren" är någonting som kan föras vidare genetiskt. Kan det verkligen det?

Kommer inte vi från Afrika ursprungligen? Då kunde man väl bada året om? När vi flyttade och började leva i kallare klimat - skulle verkligen egenskapen "att kunna bada året om" försvinna då?

Tänker jag helt fel nu?

Sedan håller jag med om att vi badar och duschar helt hysteriskt och det tror jag inte vi är anpassade till alls. Inte ens i Afrika. Och det där med fukt och mössa/vantar - det är nog ingen dum tanke. 

PS om evolution:

En del menar att kvinnor och män är anpassade till olika saker, i viss mån, och att vi utvecklat olika egenskaper. Men hur då? Alla män och kvinnor ärver ju gener från båda sina föräldrar. Om nu mannen jagade och fick egenskaper som styrka och snabbhet - sådant borde väl kunna gå i arv till döttrarna också? Eller finns det även en annan mekanism bakom evolutionen än naturligt urval och att de starkaste generna överlever? T ex att vi anpassar oss till någonting om vi lever så tillräckligt länge - även om de "gamla generna" egentligen inte dött ut? Eller något slags "kollektivt minne" som påverkar?

Ursäkta om jag går in på saker som inte hör hit, men jag vill förstå!

Googlade lite på det här med bommul på vintern. Fick väl INTE SÅ många träffar. Dock verkar i alla fall företag som säljer ylle- och dunplagg vara överens: Bommul är skit!  Är övertygad om att detta stämmer, också… Någon som är av annan uppfattning - hugg på en gång…

Frågan är hur det är med FLEECE. Att fleece inte andas så bra, och att det därför inte är så lämpligt vid idrottsliga aktiviteter utomhus vintertid, har jag noterat en och annan säga. Frågan är dock om mössor och vantar/handskar av fleece, är OK ändå när man inte ska utföra aktiviteter som framkallar så mycket avdunstning/svett!?

Alltså - jag har gått med en fleecekeps sedan i slutet av hösten. Ja, å det var då som mina problem för säsongen, började… Mina problem är som allra värst i pannan och på hjässan… Hm… Fråga: Hur bra är det egentligen med FLEECE!?

# 2: Som du förstår så är det här med vad vi är evolutionsmässigt anpassade för, något som jag också är väldigt intresserad av, internettan. Detta borde ju förstås vara ett lika diskuterat ämne, som vilken mat som vi bör äta, då maten vi bör äta, rimligen bör ha att göra en del med vad vi är anpassade för… Ja, och detta gäller förstås också alla andra aspekter, som är knutet till hälsa… Ja, fast i just den HÄR tråden, är det OK att vi håller oss till det här med vilka material våra klädesplagg främst bör bestå i.  Du, varför inte kopiera ditt inlägg, och göra en helt ny tråd. Jag kommer gärna dit å diskuterar… (Kan förstås ses som ett hot lika väl som ett löfte. )

Evolution har jag inte så mycket att säga om men däremot material.

Det allra bästa man kan ha mot huden är naturmaterial och precis som när det gäller fettet så är animaliskt bäst. Ull i alla dess former och siden är de överlägset bästa materialen för kläder.

Närmast kroppen föreslår jag stickat siden eller mjuk ull som tex merinoull, lammull eller alpacka eller en blandning av siden och mjuk ull. Ovanpå detta kan man ha lite grövre ylle men de riktigt stickiga blir ingen glas av. Ullstrumpor och raggsockor i ylle håller fötterna varma, lovikkavantar och en yllemössa på händer och huvud.

Nu är ju bomull vanligast men det är ungefär lika bra för kroppen som margarin och ungefär lika naturligt. Läs lite om bomullsodling och behandlingen av bomull så förstår ni vad jag menar. Fleece är ett annat vanligt material, men hallå, det är gamla drickaflaskor! Plast direkt mot kroppen, det säjer ju sig självt att det inte är nåt vidare.

Nä, tacka vet jag naturmaterialen. Väntar på att få ny medicin så jag förhoppningsvis kan börja sticka igen. Då ska jag sticka mig en tröja i alpackagarn, tror inte det finns nåt trevligare material än det…

"Läs lite om bomullsodling och behandlingen av bomull så förstår ni vad jag menar."

Jo, den konstgjorda behandling som bommul genomgår (i alla fall idag), för att inte säga de stackars löneslavar som tvingas utföra jobbet, gör förstås bommul lite tveksamt som klädesplaggmaterial även andra tider på året. Gissar att du ändå tänker dig bommul som ÄNNU sämre SÅ HÄR ÅRS!? Visst är det som jag skisserade - att bommulen suger upp det yttersta hudfettlagret, och därigenom öppnar upp även för att hudens fukt, ska försvinna!? 

"Fleece är ett annat vanligt material, men hallå, det är gamla drickaflaskor! Plast direkt mot kroppen, det säjer ju sig självt att det inte är nåt vidare."

Jo, visst borde det tala för sig självt… Fast en annan har då inte hört folk klaga så högljutt över materialet, vilket de väl borde ha hunnit göra vid det här laget. De gamla drickesflaskorna har vi ju tagit på oss ett antal år nu… Träd fram folk, och berätta om era erfarenheter av detta material som klädesplagg, och främst vintertid!

Bomull är tyvärr nästan det enda jag tål direkt mot huden… jag blir galen av ull det blir stickigt och svettigt fast det inte SKA bli det, fleece blir alldeles för tätt och svettigt det med, siden kanske skulle vara en lösning för mig.

#7  Precis för mig också… Jag trodde bomull var bra, för det tål jag utan att klia. Kanske siden skulle funka men det är ju DYRT! Hmm, långkalsonger i siden… *vill ha*

Jag har faktiskt lyckats med att sticka ett par raggsockor och glad i hågen att ha fattat hur man gör så stickade jag ytterligare ett par fast i tunnare ullgarn.

De är helt underbara! Mina fossingar fryser inte fastän vi har kalla golv och de är såå mjuka och gossiga när jag haft yllesockarna på. Det är faktiskt stor skillnad jämfört med ett par vanliga bomullssockar.

Kruxet med ylle är väl att det inte skall tvättas för varmt och jag vet inte riktigt hur det är med tvättmedel heller. Ullen skall ju behålla det feta i sig väl? Hittills har jag sköljt upp mina sockar i diskhon med ljummet vatten och lite tvål på "fotsulorna". Har man lagt tio timmar på att sticka dom så tar man nog hand om dom lite bättre än köpesockar.

#6 Folk klagar inte på fleece eftersom de aldrig använt riktigt skön ylle. Lägger man lite pengar på ullkläderna (bra kvalite på ullen) vill man aldrig ha något annat.

#8 Ja, underkläder i stickat siden är hur skönt som allra helst.

#9 Ull och siden är lite besvärligare att tvätta. Använd helst ett speciellt ull och sidentvättmedel. Y3 finns ett som heter och det finns i vanliga affärer. Vanlig tvål funkar till ull men ha lite ättika eller nåt annat surt i sista sköljvattnet för att neutarlisera den alkaliska tvålen. Det är inget fett kvar i ullen om den inte är handspunnen. Lanolinet kleggar igen spinnmaskinerna så det tas bort. Om man vill så kan man återfetta ullplaggen med lanolin som finns till tygblöjor av ull. Jättebra till lovikkavantar som då aldrig blir blöta.

Till siden måste man ha ett pH-neutralt tvättmedel (inte tvål). Siden tål inte varken surt eller alkaliskt.

Tack för all värdefull info!

Om # 6: Betvivlar väl dig inte… Dock tycker man ju att det skulle ha kommit mycket "larmrapporter" från folk, när det nu fleece är ett så onaturligt material…

Kan det vara så att fleecen "BARA" har den dåliga egenskapen att den andas väldigt illa, och att fleecen därför inte alls lämpar sig att ha vid motion, men att materialet å andra sidan INTE har den dåliga egenskapen som bommul har vintertid när det gäller uppsugning av kroppsfett. Ja, med innebörden att fleecen i alla fall inte öppnar upp så att fukten i huden kan vandra ut!?

#11 Nej, helt klart finns det värre saker för huden än fleece. Men fleece funkar som en plastpåse. Den suger inte upp nånting direkt men andas inte heller. Värmer men gör dig svettig.

Det är väl ungefär som att jämföra paraffinolja och olivolja när man har det på huden. Båda mjukar upp men vilken är bäst för hälsan i längden och vilken är bäst för miljön?

#5 Håller med - Ull är superbra!

Inte undra på att underställ för de som vandrar i fjäll mm många gånger är av Merinoull. Själv har jag stickat mössor och vantar av alpaka till familjen. Mjukt, skönt, varmt, inte sticksigt alls och sn är det lätta plagg.

Siden är skönt på sommaren - siden är kallt pga. raka fibrer. Så på sommaren är absolut siden skönast mot kroppen.

Jag rekommenderar siden, faktiskt. Siden andas på sommaren och värmer på vintern. Det är ett tokigt bra material, och även jag, som har perceptionsstörningar pga min adhd och Asperger, tycker att det är bekvämt. :)

http://www.sidenselma.se/

Siden är också bra om man har känslig hud pga tex eksem eller psoriasis.

Jag har alltid långkalsonger när det är kallt, i silke, ull/silke eller ull. De i enbart silke används mest. Visst är de dyra, men jag brukar köpa nya när vintern är slut och de reas ut. De håller inte lika bra som bomull, men lite hål stör mig inte.

Ullstrumpor är också ett måste för mig. Jag tvättar allt i maskin, men torkar inte silke eller ull i torktumlare.

Jag har alltid varit otroligt torr i huden, men det är mycket bättre nu sedan jag äter lite mer fett och dessutom smörjer mig med olivolja.

Jag tror inte att vi duschar för mycket, vatten är inte skadligt för oss vattenapor, men vi använder för mycket tvål och schampo, det är inte "naturligt". Där kan man dra in en del. Sluta med schampo t ex och borsta håret 100 drag varje dag. Om man vill.

Bengt-Olov: Jag ber om ursäkt och gör som du föreslår!

Internettan: Gör som jag föreslog, men be inte om ursäkt… (Hur ofta har inte jag gjort stickspår i andras trådar… Hahaha… )

Lisbet: Nog har vatten en uttorkande effekt!? Ja, och ju varmare och ju längre dusch, desto värre… Jag duschar nog inte för mycket - men ungdomen, å på tok för mycket… Varför ska de hålla på med det!? Svett och ev. lite smuts, dör väl ingen av!? Å knappast blir man sjuk heller… I den mån folk ev. luktar svett, så, jamen deodoranter och skit kletar de ju på ÄNDÅ…

Vattenapor!? Ja, trodde på den teorin ett tag jag också. Visst låter den troligare än sannateorin. ja, fast även den skiter sig, enligt vad JAG tror… Skulle ett gäng apor förlorat två kromosomer, och med det, tagit både tre och fyra steg framåt i utvecklingen intellektuellt!? (Ja, med viss risk att jag själv drar iväg från ämnet… )

Var hittar man ull- och sidenkläder?

#16 det där med borsta läste jag till min förvåning på lockig.se att man INTE skulle göra, kommer inte ihåg varför just nu!

Har aldrig ens tänkt på att vi skulle bli uttorkade utan kläder! Men så är det ju säkert, när jag funderat en sekund. Jag undrar lite hur det funkar med nya material, det kommer t.ex. mer och mer kläder i bambu, och nyss köpte jag en tröja (Lindex) i lyocell. Googlade när jag kom hem och det görs tydligen av cellulosa från barrträd = naturmaterial. Borde också kunna funka rätt bra? Även om väl ull är överlägset det mesta vad gäller just att hålla värmen.

Jag skyr ull som pesten för jag är tyvärr allergisk mot det. Får i alla fall klåda och torra atopiska eksem/psoriasisliknande vid längre direktkontakt mot huden. Vätskande nässelutslag vid kontakt med fuktig ull. (Barndomsminnen av våta raggisar i stövelskaften på varje sommars fjällvandringar - det tog veckor att läka såren på vaderna

Instämmer att siden är bäst, men dyrt.

Fleece är en hygglo kompromiss så länge man inte blir svettig. Jag lägger till och med mjuk fleecefilt som underlakan när jag ska sova någonstans ouppvärmt. Men jag fattar inte att fleece (som är en plastsyntet, görs bl a av återvunna PET-flaskor) ska vara mindre naturlig är bomull. Är linne onaturligt? Eller nettelduk? Sedan att bomull tenderar att behålla fukten och alltså inte är så bra på vintern, det är en annan sak som jag ser det.

Nämen, ställde jag till med en hel tråd

Håller med om att ull är suveränt. Och den behöver inte tvättas alls mycket. Vädring tar bort det mesta. Och det faktum att den kan hålla så mycket fukt utan att kännas blött är ovärderligt ur värmesynpunkt.

Jag har också sidenlångkalsonger och de är supersköna, värmer jättebra. Det tror man inte när man ser dem.

Hade en lektion i materialkunskap i våras där vi pratade om bomull. Jag hade hällt upp mjöl i en burk motsvarande den mängd konstgödsel och bekämpningsmedel som går åt till en t-shirt (ca 1/2 dl). Sen fick eleverna roa sig med att fundera hur många t-shirts de hade hemma, hur många klassen hade tillsammans och sen hur många hela skolan kunde tänkas ha. Det blev en hel del. Och då pratade vi inte om byxor, handdukar, lakan, gardiner. Även om inte mina elever lär springa ut och köpa ekologisk bomull, så sådde jag kanske ett frö i alla fall. Och de fick en förklaring till att jag köpt in ekologiskt tyg trots att det är dyrare. Bomullsindustrin är en vansinnig miljöbov. Fleece är långt mer miljövänligt som det ser ut i dag.

#19 På Twilfit brukar de ha och just nu har de 20% rabatt på Åhlens i Eskilstuna. På Köpmangatan i Eskilstuna finns en klädaffär som heter Guldklimpen Under och kläder, de hade också men var dyra.

Har själv aldrig ägt skinnbyxor. Inte ofta man ser. Senast jag såg någon som hade ett par på sig, hörde jag kommentarer från några andra om att "fy tusen vad svettigt och äckligt det måste vara att ha på sig såna där"… Ja, fast hur är det där!? Är det kanske precis tvärtom!? (Kanske ska skaffa ett par leder-hosen till min tyskättade son i julklapp!? Då kanske han blir överraskad… )

#20 Man ska inte borsta håret för mycket eftersom det sliter på hårstrået och ger skador längs med hela strået i stället som normalt slitage, bara i toppen. Har jag fått lära mig den hårda vägen…

Sen angående uttorkning av hud och textilier kom jag att tänka på mina fötter. Jag har torra fötter, maken har mjuka fina. Jag tassar ofta barfota hemma, han har ALLTID strumpor. Kan det betyda något, tro??

Man brukar ju skydda huden mot kyla (och uttorkning?) genom at smörja in med riktigt fet salva som lägger sig som en tät hinna utanpå huden. Då borde det ju vara bra med fleece som ger samma effekt. Samtidigt stör man ju hudens sebumproduktion om den inte får andas. Nej, jag blir inte klok på vad jag tror om det där med att vissa textilier kan torka ut huden. Här krävs tankearbete…

Skulle det vara bättre MED bommulsstrumpor (ja, om det nu är det han har), än utan!?

Jag som aldrig hart för vana stt smörja in huden*, har väl alltid tyckt att det verkar lite onaturligt att tillföra något fett utifrån (som inte riktigt är av samma slag som vårt eget). Känns det ändå bra och riktigt med att smörja in, menar ni (förutom att den INTE SER torr ut med fettet)!? Andas huden eran bra!?

*, har köpt mig lite kokosfett NU för att i alla fall börja smörja in min panna och hjässa lite…

Kokosfett tycker jag är suveränt till huden. Det går snabbt in i huden och kladdar inte. Bäst effekt får man om huden är fuktig när man smörjer, gärna rikligt. Sen håller sig huden mjuk och fin till nästa gång det kommer vatten på den. Vatten torkar ut massor, även utan tvål.

Angående badande apor, så tror jag inte alls att vi är skapta för att vara så mycket i vatten. Jag tror inte att stenåldersmänniskan badade med någon regelbundenhet. Tillför man inga främmande ämnen till huden (smink, parfym etc) så finns ju inget annat än damm och svett att få bort och det klarar huden i princip av själv om den är intakt.

När lufttemperaturen sjunker under noll grader fryser luftens fuktighet till is och faller till marken som mikroskopiska iskristaller och bildar vit frost på marken. Utomhusluften är alltså knastertorr när det är minusgrader ute.

De vanliga generna inne i cellkärnan kan inte ändras medan en människa lever. I Y-kromosomen lagras förmodligen egenskaper som bara kan tillämpas på män och i X-kromosomen motsvarande för kvinnor. Det finns ungefär 40 ytterligare kromosomer ordnade i par som anger egenskaper som inte beror på kön. Vid befruktningen kombineras varje gen från kvinnan med motsvarande gen från mannen slumpartat utifrån fyra möjliga kombinationer. Det är alltså 25% chans att två syskon är exakt likadana i en viss egenskap. Till exempel exakt likadan benmärg som tillverkar blodet, vilket är nödvändigt vid benmärgstransplantationer mellan syskon för att bota blodcancer, myeloisk leukemi. Benmärgstransplantation blev Nobelpriset i medicin 1985 förresten.

Men det finns ytterligare lite tidigare okända gener, mitokondrie-DNA utanför cellkärnan. De har på vissa enkla djur funktionen som ett minne som direkt anpassar nästa generation till en yttre miljöförändring. Deras betydelse är inte utforskade på människor. Det förklarar kanske varför enäggstvillingar inte har exakt lika fingeravtryck trots att dom har exakt lika cellkärnor. Kloningsförsök på djur som fåret Dolly har inte gett exakt likadana individer heller på grund av mitokondrie-DNA inte blev klonat. Fåret Dolly dog i förtid på grund av att dess mitokondrie-DNA som kom från surrogat-mamman inte passade ihop med cellkärnan från det äldre får som Dolly skulle bli en kopia av.

Jag antog ovan att kepsar och annat av bommul på vintern, måste vara förödande, för att det verkligen suger upp fukt (och kanske även en del av hudens yttersta fettlager), och transporterade fukten vidare från kroppen. Ja, fast kanske är detta ändå inte LIKA illa, som att vara barhuvad!?

Utsätter man sig kanske ändå sitt huvud för uttorkning som ALLRA mest, om man inte har någonting ALLS på knoppen!?

Ingen som kunde svara på om man utsätter sitt huvud för MER uttorkning utan huvudbonad, än att man har en sån på av BOMMUL!?

En fråga till: Varför smörjer folk egentligen uttorkad hud med FETT, när det väl framförallt är VATTEN som uttorkad hud lider brist på!?

B-O, kylan är mycket värre för huden än bomullskläder.

Man använder fett på huden eftersom den dels smörjer huden och dels bildar en skyddande barriär som förhindrar att fukt dunstar. De flesta hudkrämer innehåller även fuktbindande ämnen utöver fetter.

Personligen rengör jag för övrigt och smörjer in mitt ansikte med olika oljor. Olivolja + ricinolja till rengöring, sedan valfri olja efter humör och behov. T.ex. känns sheasmör mäktigt och bra nu när det är kallt och torrt.

#27: Att använda kokosolja på torr hud är inte alltid en bra idé eftersom den har en tendens att bli lite uttorkande. Precis när man duttar på den känns det förstås oljigt och skönt, men huden blir rätt fort stram igen.

Jag skulle nog använda kakaosmör, sheasmör, macadamiaolja eller mandelolja.

Tack Ulf!!  Bommulskeps är alltså bättre än ingenting alls, även om det är dumt att inte skaffa en RIKTIG huvudbonad för VINTERBRUK…

OK, om det är så att oljan förhindrar avdunstning av vatten, så känns detta med smörjmedel verkligen användningsbart. (Undrar hur stor - eller liten - del av alla som kletar på oljor, som är medvetna om den där avdunstningsförhindrande funktionen… Misstänker att de flesta, om inte kanske på detta forum, har mest fokus på det där att det känns skönt på huden just när de smörjer in den…) Man försvårar möjligen inte för huden att ANDAS, med smörjmedel!? Vandringen av fukt från huden till atmosfären, är väl just en del av denna "andning"!? Nåväl, just denna del har man väl hur som helst ANLEDNING att hindra - fast uppstår inget ANNAT PROBLEM då istället!?

Om man nu inte vill köpa något kommersiellt skit att smörja på, men ändå gärna ser att smörjmedlet man skaffar har en fuktbindande verkan också, innehåller möjligen någon av dina rekommenderade oljor eller smör, detta!? Ja, eller har de "BARA" funktionen att det försvårar för den befintliga fukten att vandra ut, så att det faktiskt kan vara läge att fundera på en kommersiell produkt ändå, att använda i början!?

#33  Ja, jag har misstänkt det i nån månad eftesrom jag blivit torrare i huden av att använda kokosfett.

Tyckte det funkade så bra i början… Kanske rapsolja elelr majsolja är bättre?

Di niente, B-O! Visst är det bättre med en riktig yllemössa eller något likande. Jag har ett par stickade "beanies" i kashmir som jag växlar mellan (en mörkbrun, en svart).

När det gäller hudvård bör man först och främst undvika petroleumbaserade ingredienser. De är kletigare och täpper enklare till porerna jämfört med naturliga växtbaserade fetter. De absorberas inte heller lika effektivt.

Hudkrämer som innehåller fukt/fuktbindande ämnen är rätt onödiga, för att inte nämna dyra, jämfört med naturliga oljor. Fram till för drygt ett år sedan använde jag rengöringsprodukter och hudkrämer från bl.a. Shiseido, Chanel, Estee Lauder och Zirh. (Favoriten var Chanel.)

Jag kan ärligt säga att min hud mår mycket bättre med naturliga, rena oljor istället för kemiska hopkok. Inte så konstigt eftersom huden absorberar det vi stryker på den. Självklart mår huden bra av naturlig näring, precis som våra kroppar!

Men vad innehåller då hudkrämer? Det är vatten, oljor, fuktbindande ämnen, konsistensgivare, konserveringsmedel, parfymer, silikon osv. Skillnaden mellan billiga och dyra märken är egentligen rätt liten: de lyxigare brukar kännas skönare på huden och innehåller bättre "filmformande" ingredienser, dvs. de lägger sig inte som en fet hinna på huden utan ger ett mattare intryck och lenare känsla.

I princip spelar det ingen större roll vad man väljer, huvudsaken är att man får en skyddande barriär som förhindrar uttorkning. Huden sköter det rätt så bra själv egentligen om den får vara ifred. I princip är huden självrengörande, men vi har ju en tendens att duscha och tvätta bort hudens naturliga skydd. Till våra medmänniskors glädje kanske…

#35: Min tumregel är att inte använda olja på huden som jag inte själv skulle kunna äta… (Med undantag för ricinoljan som ingår i rengöringen.)

Raps- och majsolja är skumma oljor som går bort IMO. Har du en bra olivolja kan du prova med den kanske? Du kan ju i princip använda vilket fett som helst som du råkar ha hemma, så länge det sas är ätbart.

Det allra bästa för huden skulle nog kunna vara fiskolja, men det luktar ju lite fiskigt… Kanske inget man vill utsätta sig själv och sin omgivning för.

#37  Tja, fast jag tror ju man kan äta rapsolja eller majsolja.

Men jag förstår vad du menar.

Mycket informativt och bra Ulf! Tack! Köper nog allt du säger… :-)

#37 Jag har faktiskt en flaska strutsolja stående på toaletten som handcreme. Funkar jättebra. Den innehåller även lite tea tree som är bakteriedödande, vilket känns bra just där.

Det finns kosmetikaföretag som använder människofett från fettsugningar till sina produkter. Det måste ju vara det optimala fettet om än rätt läbbigt.

#33

kokosolja är inte uttorkande, det är en myt, en felaktighet som skrevs nånstans på internet för några år sen (på siter för naturlig hudvård) och sen har det spritts och till slut blivit en 'sanning'.

Det är inte sant, kokosolja är jättebra att använda på huden :-)

hälsar Agneta som arbetar med att tillverka naturlig hudvård.

Intressant… :-)

#41  Hmm, men hur förklarar du då att jag faktiskt blir torrare ju mer kokosfett jag använder?  Jag använder inte duschcreme eller tvål utan har bara smort in mig med kokosfett sen i våras och det funkade bra i början men nu har det bara blivit torrare och torrare.

I väntan på att vi får utklurat hur det verkligen är med kokosoljan, så har jag en ny fråga:

Vilken är den STÖRSTA orsaken till att vatten på kroppen vintertid torkar ut huden!? Är det att dusch, handtvätt, slickande på läpparna etc. tar bort hudens/läpparnas skyddande fettlager, och på så sätt öppnar upp för en "utvädring" av hudens/läpparnas fukt, eller är den viktigaste orsaken att vattnet öppnar upp för en "elektrokemisk reaktion", som får den laddning som syret och kvävet har i huden/läpparna, att DRAS till den laddning som syret och kvävet i den torra LUFTEN har, som en del av naturens ständiga "vilja" att alltid jämna ut olika laddningar!?

Hur tänker jag!? Jo, ta exemplet med hur man fastnar med tungan om man får för sig att slicka på is som sitter fast i någon metall på vintern. I detta fall verkar det ju helt klart att vi har att göra med en "elektrokemisk reaktion" i form av att fukten på tungan "magnetiskt" dras till fukten på metallen. Ja, och detta i så fall troligen för att utjämna de olika laddningarna i fukten på tungan, och fukten som visar sig som is…

Jag GISSAR att BÅDA "fenomenen" är av betydelse, dock att den här "elektrokemiska reaktionen" (eller hur man ska beskriva det), måste betraktas som den VIKTIGASTE. Ja, för om det inte fanns NÅGOT som fick fukten att vandra i någon riktning ö.h.t., så skulle väl ett delvis avlägsnat fettlager inte ha någon betydelse…

Hoppas jag kan få någon respons på detta! Har jag rätt!? Ja, eller har vi inte ens att göra med en "elektrokemisk reaktion" på det sätt som jag beskrev!?

#43

En förklaring kan vara att det är vinter och kallt, då blir huden torrare.

En annan är att när vi blir äldre blir huden torrare.

Sen kan det också vara så att du behöver byta till något annat ett tag. En örtmedicin ska man till exempel använda i högst 6 månader och sen byta till något annat annat i 6 månader, sen kan man gå tillbaka till den första i 6 månader osv.

Och till sist. När man vant huden vid att tillföra fett så slutar huden att själv producera skyddande talg eftersom det inte behövs….

Alltså behövs mer fett. Varför inte byta till sheasmör ett tag?

Använder du vanlig 'tvål' (med lösningsmedel) så prova handgjord tvål, den torkar inte alls ut lika mycket.

#45 Jo, iofs, men jag tycker kanske att det blev torrare redan i höstas… Men OK, det är väl bara att fortsätta testa antar jag.

Jag har alltid varit torr i huden, oavsett, så det kan ju bara bli bättre om man smörjer tänker jag. DVS jag var torr i huden när jag inte smorde också. Det där med skyddande kanske min hud inte förstår. ;)

Nej, jag använder inte tvål alls på kroppen. Ingenting. Den bara är torr ändå, har alltid varit. Det var det jag tänkte fixa.

Jag är också väldigt torr i huden, och har alltid varit. Men jag kommer ihåg när jag för många år sedan studerade i Lund, så behövde jag inte smörja mig alls lika mycket. Med den dimmiga vintern då, behöll huden sin fukt mycket lättare. Så luftfuktigheten har stor betydelse.

Nu använder jag ekologisk olivolja som jag smörjer med efter duschen, och det är bara på ryggen det stramar lite - svårt att komma åt.

Mycket bra, och drygt.

hur lång tid ta det innan man kan klä på sig, så man inte får fettfläckar på kläderna? Har inte vågat ta olivolja på grund av detta.

#48 Om man oljar sig i duchen medans man är blöt så sugs all olja in i huden och inget kladdar. Kanske lite på handduken men inget på kläderna.

Jag torkar mig innan jag oljar in mig, sedan borstar jag tänderna, tar på mig morgonrocken och går och klär på mig. Jag tycker inte morgonrocken är så oljig, och det borde synas, för den är av siden. Kläderna är inte heller oljiga.

Jag tar inte massor av olja och jag tar lite i handen som jag sedan stryker där det behövs, jag tycker att det sugs in fort. Duschar och oljar var annan dag.

Jennix: Jag måste instämma med dina erfarenheter vad gäller cocosfettet. Jag upplever att huden blir "frasig" och stram då jag smörjer in den med cocosfett, och det spelar ingen roll vilken tid på året det är.

Det är en hel vetenskap med vegetabiliska oljor på huden. Det finns torra oljor och feta oljor och olika oljor passar till olika hudtyper. Så det bästa är att testa vad som funkar för en själv.

Ett tips är att smörja sig med olivolja innan man kliver in i duschen (som naturligtvis sker väldigt sällan), då skyddar man huden från vattnet och oljan får tid på sig att sugas upp medan huden blir fuktig.

Jag var inne på följande fråga redan i # 44:

VAD är det som får fukten att vandra ut ur huden, bara för att luften är TORR!?

Jag är liksom inte ute efter ett svar typ att "den torra luften torkar hudens fukt på samma sätt som en torr trasa alltid förmår torka upp vatten". Detta förklarar ju inte saken! Jag skulle gärna vilja ha en lite mer ingående - en fysisk/kemisk - förklaring:

Är det möjligen de få vattenjoner som finns i luften när denna är torr, som attraherar den förhållandevis rikligare tillgången på vattenjoner i våra hudar, som får vattnet att vandra ut!? Ja, och att denna utvandring av vatten underlättas av att huden ofta har ett lager vatten utanpå sig, då detta s.a.s. fungerar som en förstärkt "LEDNING" för denna vattenutvandring från hudens inre, genom vattnets egenskap av att alltid leda laddade partiklar (elektricitet) bra!?

När jag inte fick något svar på min senaste fråga, blev jag tvungen att tänka själv. Ja, fast det gör ju jag så gärna - eller i varje fall hellre än att förlita mig på etablissmanget. Ja, detta gäller numera även andra områden än det som rör kosten… Hoppas NÅGON har lust att läsa igenom, och ge någon kommentar:

Är det inte vattenmolekylernas största täthet vid plus fyra grader tillsammans med den s.k. gravitationen, som är orsaken till utsugningen av vår hudcellers vatten, snarare än själva luften!? Så här;

Luften är väl i REGEL torrare ju fler minusgrader det är, och i REGEL torrare också ju fler plusgrader det är, men att brytpunkten här ligger vid plus fyra grader. Om luften från en tänkt utgångspunkt på plus fyra grader i regel blir torrare och torrare, oavsett om temperaturen från denna utgångspunkt stiger eller sjunker, så säger väl det oss att torrheten/fuktigheten verkligen är kopplat till den s.k. GRAVITATIONEN!? Med anledning av dettta, kan man då inte se det som att när vår hud torkar ut lite på vintern då det är kallt eller på sommarn då det är varmt, så gör den det för att den s.k. GRAVITATIONEN helt enkelt drar ut salter och fukt i oss!? Ja, är det inte så man måste se det!? Det är liksom endast "TILL SYNES" LUFTEN som drar ur fukten ur oss. Ja, men det faktum att denna inte kan behålla denna fukt vid nämnda vädertyper, visar väl bara ytterligare att det i själva verket är "GRAVITATIONEN" som drar!? Ja, att den egentligen drar ut salterna vi har i oss, men att en del av det vatten som dessa är bundna med, åker med!?

Med andra ord: Funkar det måhända så här; Vid kallt väder på vintern blir stor del av vattenmolekylerna i våra hudceller så lätta att de förångas och stiger till skyn. Till marken faller dock vattenmolekylernas salter som också tar med sig en VISS del av vattnet som dessa är bundna med, och fäller ut till frost på marken. Vid varmt väder på sommaren blir stor del av vattenmolekylerna i våra hudceller OCKSÅ så lätta att de förångas och stiger till skyn. Till marken faller likadant här, vattenmolekylernas salter som tar med sig VISS del av vattnet som dessa är bundna med, och blir till dagg på marken. Tänker mig att dagg "fälls" ut även dagtid, bara det att vattnet som följer salterna till marken, då så snabbt förångas att man aldrig hinner uppfatta denna, mer än på kvällar, nätter och mornar…

Låter det inte rimligt!? Hoppas ni hugger om ni inte samtycker… :-)

Du har inte tagit med luftfuktigheten i beräkningen. Det är inte alls säkert att luften är torrare när det är varmt. Tänk på tropisk regnskog, där är både fuktigt och varmt.

Jo, men det har jag väl!? :-) Variablerna är ju temperatur och luftens torrhet/luftfuktighet. OM det är vattnets täthet (tätast vid plus fyra) som reglerar det här med luftens torrhet/fuktighet (rätta mig dock om resonemanget skiter sig redan där) som vidare påverkar vår huds torrhet/fuktighet, så ska väl detta vara ALLMÄNGILTIGT!?

Nog för att det finns stora områden på jorden som i FÖRHÅLLANDE till t.ex. Sveriges inland, egentligen så gott som ALLTID är väldigt fuktiga (beroende på tillgång till stora vattendrag, stor växtlighet etc.), så skulle ju "REGELN" kunna gälla ändå: Ju varmare t.ex. i Borneos djungel, i regel ju torrare är det. Ja, sedan att växtlighetens variation över året, vindar och annat, gör att + 40 enstaka gånger är lite fuktigare än + 30… Ja, eller har jag fel!?

#53: Osmos? Är inte helt klar på exakt vad det innebär rent tekniskt, men det låter som om det skulle passa in i sammanhanget;)