
Spindelfots tråd :)
Jag har ätit lchf i kanske sex eller sju månader nu.
När jag slutade amma så gick jag plötsligt upp en del i vikt. Men främst så började jag få väldigt ont i magen, drack jag en öl tex så mådde jag jättedåligt. Jag kände att någonting radikalt behövde ske med min kost, och letade runt efter bra alternativ till det jag åt.
Jag fann den här sajten, och började läsa på.. Tyckte att mycket var vettigt - i synnerhet då jag reagerade med magont på just spannmål, pasta, potatis, kosten verkade överhuvudtaget överensstämma med många av mina besvär.
Så jag skrev ut en folder som var länkad här, och satte igång med att försöka lära om, jag mådde inte bra som jag åt och kände att vadå, testa kan man ju.
Redan första veckan så hade magen lugnat ner sig - det verkade som om vikten jag hade gått upp mest berodde på luft och irriterad mage. Det slutade nästan direkt när jag började äta rätt.
Jag började även lära känna min kropp på ett nytt sätt - jag märkte verkligen hur en macka togs emot av kroppen när jag föll för bekvämligheten och åt en sådan..
Jag älskar mat och att laga mat, och är utbildad kallskänka. När jag gick utbildningen läste jag bland annat näringslära, och jag mindes att det var märkligt att det rekommenderades att man skulle äta så mycket fibrer - när jag såg klart och tydligt i näringstabellen att fibrer inte gav en endaste näringspoäng..
Och att socker var dåligt, men kolhydrater bra, fastän socker var kolhydrater? Jag fick bra betyg men många frågor också, det gick inte ihop tyckte jag.
Just nu har det varit en del avsteg under julen, men jag ser varje avsteg som något positivt, jag blir alltmer övertygad om vilken mat min kropp mår bra av, och vilken mat jag inte mår bra av. Det dröjer allt längre mellan avstegen, då jag börjar komma tillfreds med den nya kosten.
Här under julen tackade jag nej till potatis och bröd vid julbordet hos svärmor, och möttes av motstånd till detta 'radikala' val av min mans släkting. Varför skulle jag hålla på med en kost, jag var ju redan smal? Att man väljer något pga hälsa, verkar inte vara viktigt idag… All kostförändring sker för att man ska bli smal verkar det som, och det tycker jag är synd. Man vill ju må bra också!
spindelfot, medarbetare på Druid & Shaman och Häxor ifokus
Du skulle kanske säga att det visat sig att du inte mår så bra av kolhydrater, att du blir dålig av det. Det finns många här som säger så till oförstående anförvanter och kompisar.
Älska dig själv för den du är
Besök mig gärna påWWW.facebook.se/ankis smycken o textilhantverk

Ja, det brukar jag säga, eller att jag inte tål bröd - det är ju sant.
Men jag skäms inte över mina val alls, utan står för det jag gör.
Men ibland känns det kanske oartigt att tacka nej till något som svärmor bjuder på tex, något jättefint hon bakat..
spindelfot, medarbetare på Druid & Shaman och Häxor ifokus
Intressant att läsa din historia, Spindelfot. Visst känns det oartigt ibland att tacka nej, men om du var vegetarian skulle det ju vara lika oartigt att bjuda dig på kött.
Det är förstås mer retligt att någon äter LCHF för sin hälsa, för det utmanar mer än att äta det som en viktminskningsdiet. Så snart vi säger att vi äter det för att må bra säger vi ju också att vi inte mår bra av den mat vi tackar nej till, den de bjuder på.
Det ÄR verkligen svårt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
La grammaire est une chanson douce. /Erik Orsenna

Ja, jag var vegetarian förut men då var alla väldigt förstående faktist! De visste om att jag var vegetarian och såg till att det fanns något alternativ när jag kom.. Där var det aldrig några problem. Det är inte konstigt att vara vegetarian längre antar jag. ;)
Svårare är det ju med kolhydraterna, de finns ju överallt i den svenska husmanskosten och lite till. Vid det mer exotiska bordet så är det ju bulgursallad som gäller tex.. 
Folk vet liksom inte riktigt vad de ska göra för mat utan kolhydrater. 'Du äter ju inget!' har jag hört, själv känner jag det som om jag kan äta ALLT! perspektiv liksom!
spindelfot, medarbetare på Druid & Shaman och Häxor ifokus
Min gulliga äldsta dotter hade gjort en variant av linssoppan utan bulgur för min skull när jag var hemma hos dem på bokklubb i söndags. Så snällt. Och så tråkigt att jag var tvungen att säga: "Hoppas att det är OK att jag tackar nej till det ändå?"
Det är inte lätt att ha en LCHFare på besök, heller. Jag har funderat mycket på att skapa ett LCHF-visitkort som man kan ge till folk, till sjukhuset om man blir inlagd, till köket på konferenser som man ska till osv.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
La grammaire est une chanson douce. /Erik Orsenna