Om energipåfyllning
Något jag inte begripit ännu, är varför hungern slår till så "ojämnt".
Ja, hur kan det komma sig att man - i alla fall JAG - ofta blir riktigt hungrig mitt på dan, trots att jag ätit frukost för bara några få timmar sedan, och sedan blir hungrig igen några få timmar efter lunchen, och sen inte blir hungrig igen på över 15 timmar. Nog för att kroppen trappar ner energikonsumtionen när man sover. Dock har det ändå ofta gått över 8 vakna timmar, plus 7 sovande, mellan min middag, och mitt första mål mat dagen därpå. (Ja, å så är det väl för de flesta - även "normal"kostare…)
Att det kan ta lång tid mellan tidpunkterna då man är hungrig finner jag väl inte så konstigt. Ja, inte heller att det kan ta kort tid. Däremot att det varierar så med detta. Någon förklaring!? Det kan väl INTE BARA ha att göra med vanan, och att hjärnan s.a.s. är inprogrammerad att fylla på med energi vid vissa speciella tider under dagen!? Vad är det jag glömmer!?
Vad jag läst mig till är ämnesomsättningen som högst kring lunch för att sedan minska gradvis.
#0 Det är intressant hur olika man reagerar på mat. Jag äter nästan aldrig mitt första mål mat förrän runt 10-tiden (trots att jag kliver upp runt 5, därefter äter jag nästa oftast mellan 15-18 och ibland äter jag ett litet kvällsmål några timmar senare (ofta inte alls).
Det är bra Mikael - du har alltid jour, och är beredd att svara på frågor…
"Vad jag läst mig till är ämnesomsättningen som högst kring lunch för att sedan minska gradvis."
OK, men VARFÖR - inget du kommer ihåg!? Kan det ha att göra med solen, som står som högst mitt på dan!?
Alltså när det förhåller sig så här även för de flesta -alltså "normal"kostare speciellt, med sina berg- och dalbanor till blodsockerkurvor, tycker jag gör det här fenomenet väldigt intressant. Det verkar ju minst sagt ologiskt, att det ska vara så här. Självklart finns det en förklaring. Är verkligen nyfiken på vad den är…
Eller så har jag helt fel. Jag minns att jag läste det, men det kan ju ha varit en felläsning också.
Ray Peat:s sida om hypotyreos säger att TSH är som högst vid midnatt, vilket alltså betyder att tyroxinnivåerna skulle vara högst högst även då.
Puttar…
Här har du littta mer o läsa om kroppens rytmer o vad som kan störa den!
"Dessa inre biologiska klockor styr ett antal andra processer, såsom ämnesomsättningen, födointaget och växlingar mellan vila och aktivitet. Centrala egenskaper hos dygnsrytmer är att de har en periodlängd på cirka ett dygn, att de kan anpassa sig till omgivningen genom att "ställa om sig" som svar på exponering för olika signaler från omgivningen, sk zeitgebers, samt att de, även utan signaler från omgivningen, fortsätter att genereras autonomt av organismen, sk free-running."
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Tack Zepp!
Jo, men det var ju klart, att även detta förstås var/är ett resultat av hur vårt HORMONsystem fungerar…
Dagtid samlar vi in solenergi och producerar D-vitamin. Nattetid slår istället melatoninet igång, men även kortisolet. Ja, och ett av kortisolets uppgifter, är ju att slå på insulinutsöndringen. Insulinet har väl VI om några lärt oss stänger av kroppens energiförbränning… Ja, å anledningen till att de flesta av oss klarar sig från att bli hungriga i typ 15 timmar efter middagsmålet, är väl dels att dagens största mål (som det väl är för de flesta) ser till att vi "står oss" ganska länge, och dels - och framförallt - för att det innan hungern hinner slå till på nytt, är så att det både hunnit mörkna, och vi hunnit gå å lägga oss… Ja, å när melaninet, kortosolet och insulinet fått fart, så borgar väl detta för att vi i alla fall inte ska vakna upp på natten och vara hungriga. Ja, och anledningen till att många inte ens är hungriga på morgonen, trots att det då ofta gått över 12 timmar sedan senaste måltid, har väl att göra med att energiförbränningen ännu inte slagit på då väckarklockan (onaturligt) väcker oss från sömnen, utan att kroppen då fortfarande går på sparlåga!? Däremot att energiförbrukningen vaknat till liv när solljuset börjat verka, - å då ser väl kroppen bakom människan till att stimulera så att den förses med ny energi med jämna mellanrum, så länge solljuset verkar… Lär inte mitt resonemang vara rätt i alla fall stora drag!? Ja, fast den som känner får förstås gärna nyansera upp detta lite… 
Kortisol bryter ned protein och muskelmassa för att hålla en jämn blodsockernivå. Om den mesta av kroppen använder sig av ketonkroppar borde det orsaka mindre kortisol. Kan det stämma?
Vad jag läst är kortisol- och adrenalinnivån som högst vid 7-8-tiden när man ska vakna.
Jo, vi som går på LCHF producerar väl mycket mindre kortisol…
Ja, å det är väl föresten kanske ändå inte kortisolet, som gör att vi inte blir hungriga på natten. Skulle väl inte ha blandat in det här med kortosolet och insulinet, när jag talade om vad som fick oss att inte bli hungriga på natten. Melatoninet styr väl måhända det där på egen hand!?
Kommer på här att det blev helt ologiskt det här med kortisol och insulin. Insulinet lär väl absolut inte vara särskilt påslaget nattetid, mer än i början av natten, vid sena måltider…
Ja, därför ter det ju sig LOGISKT istället att det är först på morgonen, som kortisolet slås på, och att blodsockret från muskelnedbrytningen, får insulinet att utsöndras efter DET… Gissningsvis är det därför sedan kroppen har förbrukat den energi som frigjordes från den egna muskelmassans protein (och förstås även från kroppsfettet, även om tärandet av kroppsfettet inte får någon insulinutsöndring som följd), som man blir hungrig härnäst - å då har det hunnit gå någon timma sedan man steg upp!?
Blev det i alla fall inte lite mera logiskt NU!? 
Typ 1-diabetiker som får "känningar" vaknar (om de vaknar…) oftast alldeles genomsvettiga med hög puls och illamående. Det beror på adrenalin och kortisol som insöndras för att höja blodsockret. Anledningen då är oftast en för hög dos insulin sent på kvällen.
För vanliga människor kan det också inträffa, och ett förhöjt blodsocker medför automatiskt högre insulinnivå. Jag har själv märkt att det räcker med lite nötter & torkad frukt för att kunna somna om (även om jag får tvinga i mig det, inte kul att äta när man mår illa).
För icke-diabetiker vet jag inte varför det inträffar, men vanligtvis om man har problem med hypoglykemi (lågt blodsocker) är det samma mekanism som med diabetiker: insulinnvån höjs snabbare än blodsockret. Vanligtvis är kurvorna förskjutna i tid, så blodsockret höjs först och sedan insulinet. Äter man då något sött för att kompensera darrigheten/tröttheten/svettningarna snurrar det runt igen…
Hursom, insulin slås inte på och av som en knapp, betacellerna pytsar ut insulin med ett intervall på 3-6 minuter. Utan insulin kan du inte ta upp någon näring i blodet (inkl. aminosyror, vitaminer, …); däremot får du en förhöjning när blodsockret ökar eller du äter protein. Mjölk höjer insulinivån snabbast, men protein/aminosyror gör att betacellerna även skickar ut glukagon vars uppgift är motverka sänkningen av blodsocker som insulinet orsakade genom att bygga glukos av protein eller släppa ut lagrat glykogen.
Wikipedia har mycket mer info om glukagon, kortisol och insulin. Intressant ämne.
Tack! Jo, men även om kortisol- och insulinproduktionen kanske egentligen aldrig är helt avslagen - hur lät mitt förslag på beskrivning av hur vår energitillförsel fungerar över dygnet, tyckte du!?
Starta ny diskussion