Till Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm

Ang diabetesvården och kosten

Jag är en kvinna på 63 år som fick diagnosen typ2-diabetes för drygt två år sedan. Jag är intresserad av mat, kost och hälsa. Flera år innan jag fick diagnosen var jag inne på att äta GI-inriktad. Nu blev det mer allvar och jag började läsa om diabetes och kost. I mina efterforskningar hittade jag information om dr Annika Dahlqvist och hennes typ2-diabetespatienter. Jag bestämde mig för att pröva LCHF-metoden (Low Carb, High Fat). Sedan mars 2007 har jag följt denna kost och håller min diabetes i schack. Både doktorn på vårdcentralen och diabetessköterskan säger till mig ”fortsätt med det här du, det fungerar ju bra” (trots att dom var lite skeptiska från början). Doktorn sa senast att om du kom för provtagning nu så skulle du inte få diagnosen typ2. Alla mina värden är bra. Jag äter inga mediciner. Jag vet ju att det beror på kosten att mitt blodsocker är stabilt. Skulle jag återgå till vanligt ätande, i stil med tallriksmodellen, så skulle värdena försämras. Via nätet har jag kommit i kontakt med många personer med typ2-diabetes som äter enligt LCHF och mår väldigt bra av det. Förutom bra värden så går många ner i vikt också. Det är väl hög tid att det görs några vetenskapliga studier om detta, att man tar vara på människors goda erfarenheter för att förbättra folkhälsan. Det finns ju riktlinjer för diabetesvården. Min erfarenhet är att dom fungerar bra, jag blir kallad till olika undersökningar, läkarbesök och besök hos diabetessköterskan. Senast när jag var hos diabetessköterskan bad hon om tillstånd att få föra in uppgifter om mig i diabetesregistret. ”Javisst”, sa jag, ” men du kan du väl också notera att jag äter LCHF-kost”. Det kunde hon tyvärr inte. Är det inte hög tid att ta vara på sådana parametrar? Att den viktiga frågan om kosten finns med.

Svar från Socialstyrelsen, daterat 1 dec 2008

Bästa Katarina, Tack för ditt brev. Det är glädjande att du som har drabbats av diagnosen typ 2-diabetes har fått läget under kontroll och mår efter förhållandena bra. Dina erfarenheter är intressanta och belyser behovet av att Socialstyrelsen ska fortsatta arbetet med de nationella riktlinjerna för diabetessjukvården och de nationella riktlinjer som ska utarbeta rekommendationer för levnadsvanor. För närvarande pågår en revision på Socialstyrelsen av de nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes. Arbetet med framtagning av nya nationella riktlinjer för diabetessjukvården beräknas ta cirka tre år. Riktlinjerna tas fram i ett nära samarbete med TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket), Läkemedelsverket och SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Socialstyrelsen har bett SBU att se över möj1igheten att ta fram en systematisk kunskapsöversikt för kostbehandling vid sjukdom, som ett separat projekt av riktlinjearbetena. I det projektet kommer vi att kunna belysa dessa frågor ordentligt ur olika perspektiv. För din information så tar inte Socialstyrelsen ställning till kostrekommendationer gällande friska i befolkningen. Det är Livsmedelsverkets uppgift.

Med vänliga hälsningar

Lars-Erik Holm

Generaldirektör