Tror tyvärr inte att kostrådgivare är en skyddad titel…

#1 Kan nog stämma, fast på beskrivningen av min utbildning står det att jag efter kursen har rätt att ge kostråd, även till människor med kostrelaterade sjukdomar som diabetes och fetma… Det kanske alla får i och för sig, menborde man inte kunna "åka fast" om man ger dåliga råd under titeln "kostrådgivare" och dessutom inte har någon riktig utbildning…? Det tycker iaf jag. Kallar man sig kostrådgivare ger ju det intrycket att man har det som någon slags yrke, att man är kunnig i ämnet.

Ja, titeln kostrådgivare låter ju seriöst. Synd att den utnyttjas av dem med bristfällig utbildning.

Yrken med legitimation måste ju hålla sig inom ramen för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och får bara ge sådana råd. Men jag antar att oskyddade titlar kan användas lite "hur som helst".

Trist!

Kostrådgivare kan vem som helst kalla sig för tyvärr.

Blir lite nyfiken missaz, vad för utbildning har du läst? Det låter lite konstigt att en utbildning, utan legitimation (som t.ex. dietist), får ge kostråd till sjuka.

(Med reservation för att det är suspekt med dietisters utövande ändå.. :)

Dietister kan vara legitimerade hos socialstyrelsen…

#4 Jag har läst Nutrition, en fristående kurs på Mittuniversitetet som är samma som den nutritionskunskap som tex. sjuksköterskor får läsa i sin utbildning. (läser iofs ett program på universitetet åxå, men det har inte med kost att göra, så det kvittar nu…) Efter den FÅR man (trots att man inte blir legitimerad dietist) ge kostråd även till sjuka. Kursen var rolig, men intensiv och ganska tuff. Håller med dig om att dietisters yrkesutövande ofta är suspekt, även om de naturligtvis går djupare in på kost och kropp än vad jag fick göra…

Dock känner jag att kursen var mycket lärorik och givande och jag är inte förvånad att den ger rätten att ge kostråd.

#6 Jag tycker att allt sådant som har med människors hälsa att göra bör legitimeras. Det är hemskt när någon med en suspekt "hokus pokus" utbildning kan påstå för andra att han/hon faktiskt är kunnig inom området! Humbug…

Men, åter igen; många utbildade dietister ger ju skitråd, så vad gör det för skillnad..? Antar att en "hokus pokus" utbildad "kostrådgivare" ger råd som; ät mer fibrer, grönsaker kan du äta hur mkt du vill av och sist men inte minst; fett är faaaaarligt! Framför allt mättat!

Alltså samma skit som alla redan har hört i alla tider…. Vem behöver utbildning över huvud taget för att rapa upp den läxan? Den lär sig ju alla från barnsben! (och det är det VI kan ändra på!)

Nä precis…och jag hoppas verkligen att dietisterna får upp ögonen och tar till sig ny kunskap. För deras patienters skull.

#9 Så sant. Det bör komma förr eller senare, ingen kan blunda för evigt!

Lite lustigt ämne att diskutera på denna sida som vimlar av "vanliga" människor som ger kostråd till såväl friska som sjuka….

Att någon inte har en "universitetstitel" betyder inte att det handlar om hokus-pokus. Jag litar ofta mer på de med alternativ utbildning, med en helhetssyn på människan, än en "vetenskapligt utbildad" person med stelt synsätt. Det kan förstås finnas felaktigheter överallt, och inom kost kan det behöva revideras en hel del kunskap både inom universitet och alternativbehandling.

#11 Den väldigt signifikanta skillnaden är att ingen här utger sig för att vara något annat än en vanlig människa som delar med sig av sina egna erfarenheter. (Förutom möjligen Doc_ då, som ju faktiskt har lite mer på fötterna än vi andra.)

Det är ju helt upp till var och en om man vill ta råd från okända anonyma människor på internet, eller vända sig till en professionell legitimerad expert. Problemet uppstår när man TROR att man valt att  konsultera ett proffs, och betalat därefter, och det visar sig att vederbörande har gått en helgkurs och i själva verket kanske har ännu sämre koll än många vanliga människor exempelvis på den här sidan.

Fast, som många påpekat här, är det ju ingen som helst garanti att proffset verkligen vet vad han/hon talar om. Trots dyra pengar och legitimation. Trots att vi är helskeptiska till "etablissemanget" är vi fortfarande "på deras sida", på något sätt. Gud nåde dem som säger att de kan någonting men inte tillhör etablissemanget.

#7 Hur länge/mycket måste man studera för att "officiellt" ge kostråd även till sjuka? En termin heltidsstudier??

Jag tycker inte det ligger någon motsägelse mellan att vilja att det ska finnas ett "etablissemang" som har en högre utbildning och vet vad de talar om, och att vilja att detta etablissemang också faktiskt ska göra det.

Om jag blir sjuk går jag till en legitimerad läkare och inte första bästa "helare" som annonserar på nätet. Visst kan även läkaren ha fel och göra misstag, och rentav vara ett riktigt sadistiskt ärkepucko om jag har otur, men risken är ändå mindre än om jag går till någon som inte har genomgått någon som helst utbildning eller kontroll.

Jag skulle önska att jag kände samma tillit till dietister, men uppenbarligen behöver deras utbildning förbättras en del. Men för den sakens skull ser jag det inte som ett alternativ att gå till en total amatör som läst en artikel om nyttig mat i Vecko-Revyn och tycker sig ha fattat nåt.

För något år sedan var det en stor genomgång av alla dessa utbildningar och vad de innebar i någon av fitness-tidningarna (kommer inte ihåg vilken, tyvärr)

Kontentan var att vem som helst får ha åsikter och lämna råd om kost! Behöver knappt ha en helgkurs ens…..

Dietisterna är dock förbehållna rätten att ge kostråd till sjuka (tror jag, inte helt tvärsäker) och har legitimation vilket gör att de kan ställas till svars.

Titta bara på Anna Skipper! Ingen utbildning men kallar sig kostcoach och näringsexpert med stor exponering i TV tillsammans med både kända och okända som hon skalll "bota" från övervikt, diabetes, gikt o fan vet allt!

Jag har funderat lite på detta eftersom jag om ett par år planerar att starta eget som kbt-terapeut. Förutom alla andra problem folk kan ha skulle jag ju då gärna vilja kunna behandla övervikt. Självklart blir det svårt för mig personligen att rekommendera något annat än lågkolhydratkost - men då går jag ju över gränsen från psykoterapi till kostrådgivning! Och det tycker jag inte att jag har kvalifikationer för. Det är egentligen inte heller mitt jobb att tala om för folk vad de ska göra, utan att hjälpa folk att genomföra de förändringar de själva vill ha. Så om någon kommer till mig och vill ha hjälp att hålla sig till sin svältdiet, ska jag då uppmuntra detta vansinne eller säga åt vederbörande att börja äta LCHF - och har jag i så fall något medicinsk ansvar om klienten till äventyrs skulle få en hjärtinfarkt två veckor senare?

Inte helt lätta frågor för mig.

#18 Ditt problem är snarare att hitta beröringspunkter som har med ditt område att göra. Skulle jag kört KBT medan jag åt "nyttigt", så hade det egentligen inte hjälpt eller tagit bort problemet, bara gett mig extra verktyg att hantera symtomen. Det är så många som vittnar om att stress, press, ångest, etc bara rann av oss efter en väldigt kort tid på LCHF. Numera krävs det en hel del för att jag skall känna stress eller ångest, men hittills har det känts realistiskt, och inte som förr då jag medvetet förstod att det inte var rimligt.

Bryt nya vägar!

(Därmed inte sagt att jag inte behöver verktyg för att hjälpa mig själv att inte falla in i gamla mönster.)

Jag tänker kanske framför allt på alla som (liksom jag tidigare) har problem med sockerberoende. Det är inte alltid så lätt att bara ställa om kosten och stå ut med abstinensbesvären. Många vittnar ju också om hur de känslomässiga aspekterna av ätandet ställer till det. Själv kunde jag inte lägga om kosten förrän jag befann mig i ett visst läge känslomässigt och tankemässigt. Sen, visst känner jag mig lugnare och mer tillfreds sen jag ställde om, men det betyder inte att jag inte fortfarande anfäktas av sockermonster och sociala konventioner som det krävs en viss styrka för att stå emot. Då har jag själv haft enorm nytta av kbt-tänkandet och mindfulness, för att göra mig själv mer medveten om vilka val jag gör och vad konsekvenserna blir. Och detta vill jag naturligtvis dela med mig av!

Visst mår de flesta bättre även psykiskt på LCHF, men det löser inte alla problem. Och det första problemet är att ändra kosten och stå fast vid sin förändring! Inte konstigare än att kbt är ett utmärkt sätt att sluta röka…

#11 Tycker jag inte. Har ännu inte sett någon outbildad här som kallar sig för kostrådgivare, kostråd får ju vem som hellst ge, skillnaden är väl att någon som kallar sig kostrådgivare bör ha något på fötterna för att få kalla sig det.

#12 Jag är inte emot alternativa behandlingar, jag försöker heller inte utmåla universitetsutbildning som det enda goda. Jag tycker helt enkelt inte att någon som inte ens vet vad nutrition är ska få kalla sig för kostrådgivare som en yrkestitel.

#15 Nutritionskursen på universitetet är på 7,5 högskolepoäng. Inte så mycket kanske, men man lär sig nog för att få ge råd, även till sjuka. (de gamla råden förespråkas iofs, men självklart följer universitet och högskolor SLV´s rekommendationer, något JAG dock inte gör. Använder inte "kostrådgivare" som yrkestitel heller - för jag jobbar inte med det. Läste kursen av intresse och för att bredda min utbildning)

#22  Jag tycker helt enkelt inte att någon som inte ens vet vad nutrition är ska få kalla sig för kostrådgivare som en yrkestitel.

Nej, det håller jag verkligen med om. Det är jättekonstigt.

Jag spottar och fräser bara jag ser ordet dietist sedan de lärde mig att bli än fetare och hur man får sabbad hälsa som barn.

Det betyder likväl inte att jag tycker att konceptet med legitimation för att få ge kostråd är fel. Det som är fel är vad de lär ut till eleverna.

Om jag minns rätt, får man ge (kost)råd till sjuka som lekman OM man inte tar betalt för det. Då faller det under rubriken kvacksalveri (vad det nu heter på modern juristsvenska) och är straffbart.

Man måste ha en legitimerad sjukvårdsutbildning för att få behandla sjuka och tjäna på det.'

Så visst kan man kalla sig kostrådgivare så länge man inte tjänar pengar

#23 Mycket konstigt! Och störande….

#24 Förstår dig helt! Men jag hoppas ju att fler som upptäckt vad riktig mat vill säga ska engagera sig och BLI just dietister så att råden till sjuka och överviktiga blir bra.

#25 Jo, många här gör ju just så… Men har man kostrådgivare som yrkestitel antar jag att man får betalt för sina råd. Inte bra när man verkar ha så dålig koll! Tjejen jag pratade med blev märkbart nervös och ville inte prata vidare med mig om ämnet; hade hon någon riktig koll skulle hon väl ha försökt bevisa det för mig eftersom jag var så tydligt skeptisk… tycker JAG då iaf!

# 13 - vi diskuterar titeln Kostrådgivare, det innebär inte att man utger sig för att vara annat än det, dvs man säger inte att man är legitimerad expert!!!

Man berättar om sin utbildning o har antagligen diplomet på väggen - här i diskussionen antyds det att man på något sätt skulle fara med osanning om sin utbildning…precis som alla vanliga männsikor här på sajten så har man också erfarenhet och förmåga att läsa på precis allt som en dietist gör eller hur???

Det är väl den allmänna sanningen här på sajten att många här vet mer än dessa och det kan väl också gälla en kostrådgivare….???

# 22 Och en kostrådgivare har just det på fötterna - en utbildning som ger titeln kostrådgivare - enkelt va?

De flesta kunder (jag är som du förstår kostrådgivare) frågar vad det innebär och jag svarar…

Det innebär också att jag tar ansvar för mina råd och till vem jag ger dem. Det handlar mest om friska människor som vill gå ner i vikt…människor som tex är sjuka säger jag ifrån…men som vi brukar säga här på sajten - det är inte skadligt för någon att äta enligt vår natur….

#28 Visst, en kostrådgivare har en utbildning som ger titeln kostrådgivare, inget märkligt med det! Men tycker inte du också att det är lite märkligt med en kostrådgivare som inte vet vad nutrition/näringslära är…? Vad har man då gått för utbildning undra i alla fall jag!

# 29 Jo det tycker jag är helt otroligt!!!

Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att man kan ha ett yrke/titel o inte kunna ett skvatt o man kan vara utan o ha en fantastisk kunskap (som många här på sajten) o skillnaden är ju ett äkta intresse och engagemang som gör att man hela tiden söker o lär sig mer…

#30 Det har du halt rätt i… utbildning är inte allt!

Lite off topic, men bara för att meddela att det finns hopp även för kostrådgivarnas och dietisternas släkte så hittade jag faktiskt hit via en kvinna som vad jag vet är Sveriges första kostrådgivare med utbildning inom beroendeproblematik!

www.soberkonsult.se är hennes hemsida.

#32 Wow! Ja, inte tror jag det är hopplöst för dietister och kostrådgivare, de är ju individer de som alla andra och flera av dem bör väl vara intresserade av att ha en vidare syn än vad som står att finna i SLV´s rekommendationer.