Nybörjare och förvirrad
Hej alla.
Jag har läst en del på sidan och bestämt mig för att börja med LCHF-kosten. Jag har i nuläget en massa funderingar och hoppas att det är ok att jag ställer frågor som säkert redan har behandlats i olika trådar (jag har läst en massa men inte hittat svar på alla mina frågor).
Jag undrar t ex om det kan vara farligt att äta LCHF på längre sikt? T ex om man äter mycket animaliskt fett? Det känns som om mina artärer kletar igen när jag äter grädde t ex. Hur mycket grädde per dag är ok att äta? Kan man köra LCHF hela livet?
Kan man förstöra kroppen med LCHF och på så vis börja gå upp jättemycket i vikt när man äter minsta kolhydrat?
Bör man hålla sig på en svältgräns kalorimässigt sett eller kan man äta fett och protein helt fritt utan att tänka på kalorier? Jag läste någonstans om en person som låg på över 3000 kcal/dag och ändå minskade i vikt. Är det hållbart i längden? Jag har ett stillasittande arbete och gör inte av med mycket energi alls men vill gärna minska i vikt och undrar därför om jag ska räkna kalorier eller bara äta och lyssna på kroppen.
Jag hoppas jag kan bli upplyst här ute. :-)

Jag rekommenderar verkligen LCHF livet ut om du vill leva livet ut med bästa möjliga hälsa. Har du lite mer bråttom med åldrandet kan du lägga till bröd och socker! ;-)
Blodkärlen kleggar inte igen av fet…om de gör det beror det snarare på nån inflammatorisk process, alltså något man sannolikt undviker med LCHF. T ex så existerade inte "igenkleggade" kärl hos inuiterna innan de började äta bröd och dricka cola, och det samma gäller mig veterligen även masajerna.
Rekommenderad läsning - Docent Uffe Ravnskovs bok "Fett och kolesterol är hälsosamt".
Personligen behöver jag aldrig tänka på kalorier, utan bara på att hålla nere kolhydrater och att minimera stress. Vad gäller grädde behöver vissa vara restriktiva medans andra kan halsa nån literper dag, något man får prova ut.

Hej och välkommen!
Börja med att strunta i vikten en månad eller så för att vänja dig vid kosten både fysiskt och psykiskt. Tror att du rent av kan tappa nåt kilo även om du vräker i dig fett och protein.
Om viktnedgången stannar av kan du prova att skära ner på kalorierna eller undvika grädde.
När du nått din rätta vikt tror jag inte det är några problem att öka på grädde eller kalorier igen men det är helt individuellt så det får du också prova dig fram till.
Lycka till!

Dom flesta av oss har ju fått en psykologisk spärr mot fett efter åratal av felaktig indoktrinering från alla håll och kanter..
Den spärren jobbar man bort genom att ta reda på hur det verkligen ligger till med fetter och kolhydrater och lär sig fakta om vad som är nyttigt eller inte..
Numera är jag omprogrammerad så till den milda grad att jag nästan är säker på att infarkten är på väg direkt om jag får i mig lite för mycket kolhydrater nån dag..
Det är lustigt hur våra föreställningar styr oss 

Du har redan fått bra svar, men jag vill också betona att du absolut INTE ska ligga på någon svältgräns! Svält (och utdragen hunger) stressar kroppen och försätter den i energisparläge vilket gör allting mycket svårare. Ät dig mätt. varken mer eller mindre.
Jag tror det kan vara mig du syftar på som legat på över 3000kcal/dag (även om Pasi äter ännu mer
). Det var alltså precis i början jag gjorde det. När väl fettförbränningen kommit igång och jag fått tillgång till mina tidigare insulinlåsta energireserver som jag gick och kånkade på utan att kunna använda, så blev jag mindre hungrig och åt automatiskt mindre. Men det gäller att ta det i rätt ordning - FÖRST ställa om till fettförbränning och låta kroppen bli trygg i att den kommer att få tillräckligt med mat så att det är ok att göra av med reserven, SEN både kan och vill man äta mindre eftersom det kommer ett energitillskott "inifrån". Men försöker man börja i fel ände och "bända upp" förråden genom svält slår det tillbaka så fort man slutar svälta sig.
Oj, tack för alla svar. :-)
Jag börjar med LCHF på riktigt idag och ska snart äta lunch. Det känns väldigt konstigt med allt fett, men samtidigt känner jag mig väldigt glad och framförallt mätt. Helt underbart. Nu är det bara att vänta och se vad det hela resulterar i.
(Och det var skönt att höra att blodkärlen faktiskt inte behöver fettas igen.):-D
Appropå igenkläggade blodkärl, har det ju varit en del ståhej kring Lars-Erik Litsfeldt och hans hjärta nyligen. Om du läst hans böcker (Fettskrämd, Ät fet mat och bli smal) så vet du att han fick en hjärtinfarkt medan han åt den rekommenderade fettsnåla kosten. I samband med det fick han ett slags metallnät (stent) inopererat i ett av kranskärlen. Nu drabbades han nyligen av en hjärtattack som visade sig bero på att stenten var igenkläggad. Alla andra kärl kring hjärtat såg rena och fina ut (till skillnad mot vid infarkten), så att mättat fett kläggar igen kärlen behöver du definitivt inte oroa dig för.
Däremot misstänker jag att kombinationen kolhydrater och fleromättat fett är farlig, efter vad jag förstått så är det oftast fleromättat fett (tillsammans med kolisar) man hittar i kärlförträngningar. (Eller jag kanske missförstått detta? Rätta mig i så fall.
)