Fattiga äter ris i Japan.  I Okinawa, ön med minst hjärtproblem, äts mycket fett och sällan ris. Inte alla bönor är kolhydratrika, dessutom är t.ex. tofu kolhydratfritt. Ghee används mycket i Indien.

Dessutom finns det grader mellan LCHF och tallriksmodellen…

Indier har dessutom gått käpprätt åt helvete till när det gäller hjärt/kärl-hälsa när de övergick till vegetabiliska fetter som skulle vara så "bra". Ghee, smörolja, var den traditionella oljan innan de fick problem med hälsan.

Mycket av vad vi tror gäller om andra länder är gamla nyheter som är starkt under förändring för att även deras kost ändras till det sämre.

Ja, just ja! Bra kommentarer!

Jag vet att mycket förändras i Indien nu, men Japan känner jag inte så mycket till…

Det är ju verkligen mycket ohälsa som kommer med pengar och "utveckling"

Som Mikael skrev så gäller inte den låga frekvens alla Japaner utan just den grupp som äter extremt lite ris och mycket fisk. Det nämns sällan att de i studierna visade upp världens högsta frekvens av hjärnblödning, detta tystades ner med bortförklaringen att det endast var hjärtinfarkt de tittade på.
I indien åt man förr mycket Ghee (som Mimlan skriver) men även kokosolja.
Myndigheter har tvingat många till att använda sojaolja istället med betydligt sämre hälsa till följd. Minns inte vem som skrev om detta, men jag tror det var Ursula Jonsson.
Olivolja är ju som sagt knappast essentiellt för en god hälsa…och att man har lägre frekvens av hjärtkärlsjukdomar i Frankrike, Italien och Grekland kan ju lätt förklaras med lågre andel kolhydrater, mer fet….och ganska mycket mättat fett. Det senare märker man om man åker dit el köper en äkta kokbok (äldre med traditionell mat) från landet. Bara ett exempel - I grekland äter man betydligt mycket mer ost och smör än olivolja.
I övrigt tror jag de Asiater) ofta är något bättre anpassade till kolhydrater än vi…men även där ger det utslag i form av fetma etc vid ökat intag.

Jag har varit i Japan på en matresa. När det gäller ris så serveras en liten portion ris vid starten. I slutet av måltiden serveras mer ris till de som har ätit upp. Vilket ju vi västerlänningar hade tills vi fattade..

Man äter mycket från havet och då inte bara fisk utan skaldjur, alger etc.

Hade förmånen att bo på ett riktigt japanskt värdshus med traditionell mat. Det var kimono på när vi kom dit och vi satt på golvet med geishaklädda kvinnor runt oss när vi åt. Japanskt bad med mera.

En fantastisk resa men maten är faktiskt hemsk… Nu äter ju inte heller japaner sin traditionella mat idag. Precis som vi svenskar inte äter surströmming så ofta.

Sådana här jämförelser mellan olika länder har lågt vetenskapligt bevisvärde. Det är inte bara maten utan tusentals faktorer som skiljer mellan befolkningar i olika länder. Alltifrån fysiskt aktivitet, rökning, mat-/alkolholkonsumtion, psykosocial stress, sjukvårdens kvalitet och omfattning och genetiska skillnader.

Japanerna har under de senaste årtiondens ökat sin konsumtion av mättat fett dramatiskt. Resultat: lägre dödlighet i såväl hjärt- och kärlsjukdom som stroke (fast det kan självfallet lika gärna bero på något annat). I Indien upplevar man just nu en dramatisk ökning av övervikt och diabetes.

Man skulle kunna fylla på med ett stort antal studier av såväl indiska som japanska utvandrare till västerlänska länder men slutsatserna är inte konklusiva. För att ta reda på sanningen måste man göra välkontrollerade studier (randomiserade).

Per Wikholm

författare "Ideologin och pengarna bakom kostråden"

Det finns så mycket fördommar om vad man äter i andra länder.. föresten i det fjärran Sverige lever folk på potatis med surströming.. vilket de sköljer ner med mellanmjölk!!

Annars så brukar det framföras att Asiater lever i stort sett på ris med lite grönsaker.. och så kan nog vara fallet vad gäller fattiga mäniskor!!

Jaf hade en kinesisk väninna från norra Kina.. där åt dom fläsk och potatis.. och hon drack mjölk som en kalv.. hmm, dom skall ju vara laktosintolleranta!?? Jag tål inte laktos men hon gjorde det som levte i Kina hela livet i stort sett, konstigt   är det iallafall!

Likadant är det med min svägerska från Thailand.. dricker mjölk som en kalv och fnyser bara när man nämner att hon och hennse folkslag inte skulle tåla sådant.. det handlar inte om att tåla säger hon det handlar om vem som har råd att dricka mjölk! Men hon däremot skall ha ris till alla måltider.. annars dör hon eller nått. :)

Iallafall så har Veston Price kikat på olika tradionella dieter;

"Rice is the main carbohydrate food in Japan, consumed with every meal. For the poor, it is the chief source of calories. However, the real basis of the Japanese diet is not rice but fish, consumed at more than 154 pounds per person per year1-almost one-half pound per day. This is about the same amount by weight as rice, but in terms of calories, fish provides a greater amount for most of the Japanese."

http://www.westonaprice.org/traditional_diets/japan.html

Och vad som gäller för den hälsosamma Okinawadieten råder delade meningar, några menar att denna diet handlar om lågkalori och sötpotatis med vegetabiliska oljor, vilket är absurt då vegetabiliska oljor inte fanns att tillgå i den tradionella kosten, möjligtvis sesamolja som används tradionellt!

"And what do Okinawans eat? The main meat of the diet is pork, and not the lean cuts only. Okinawan cuisine, according to gerontologist Kazuhiko Taira, "is very healthy-and very, very greasy," in a 1996 article that appeared in Health Magazine.19 And the whole pig is eaten-everything from "tails to nails." Local menus offer boiled pigs feet, entrail soup and shredded ears. Pork is cooked in a mixture of soy sauce, ginger, kelp and small amounts of sugar, then sliced and chopped up for stir fry dishes. Okinawans eat about 100 grams of meat per day-compared to 70 in Japan and just over 20 in China-and at least an equal amount of fish, for a total of about 200 grams per day, compared to 280 grams per person per day of meat and fish in America. Lard-not vegetable oil-is used in cooking."

http://www.westonaprice.org/traditional_diets/food_in_china.htm

l

#7 Ja, där ser man!

Men framför allt så LAGAR man väl fortfarande maten själv, ända tills ganska nyligen i alla fall. Inga helfabrikat, ingen pappa findus och mamma scan, inga skumma e-nummer och tillsatser. Ungefär som här på 50-talet innan hel- och halvfabrikaten kom (och fetmaexplosionen).

Hade förmånen att vara "fadder" åt en indisk studentska under en period och vi tillbringade en del av den tiden i köket. Jag lärde mig en del indisk mat och hon blev förälskad i svensk smulpaj med äpplen.

Det var inte "massor" av ris och vete i den maten. Vetemjöl till det tunna brödet man använde till maten och för att hålla ihop saker men ingen överdriven användning som här.

Mycket färska grönsaker, lagade från grunden och stekta (eller snarare friterade) i ghee. Hennes familj åt kött främst i form av fågel eller lamm men Indien är stort och matvanorna skiljer sig väsentligt från norr till söder och från inland till kust. Mjölk använde vi väl en del men syrade mjölkprodukter verkade man använda oftare.

Gemensamt är väl kryddorna i maten även om det kryddas mer i södra Indien. Men man använder inte bara kryddor för att smaksätta maten utan de är också ofta famljens husapotek. Jag önskar jag hade skrivit ner alla tips hon hade om kryddor och olika åkommor.

Vad är smörolja?

Oavsett kultur så åt man "förr i tiden" inte godis, sötningsmedel, kemiska tillsatser och SKRÄP eller margarin.

Jag tror inte att fetmaexplosionen beror enbart på tallriksmodellen utan på att vi förstört våra kroppar med FETTSNÅL mat, margarin och riktig skräpmat.

Sen ska man komma ihåg att många andra länder har svält och fattigdom, vilket är en orsak till att dom är smala…  Många dör mycket tidigare än vi i västvärlden också.

Det finns många många faktorer och jag tror inte det går att jämföra direkt, bättre då att jämföra människor i samma land - men även där är det annat som spelar in: livssituation, stress, annan ohälsa, gener osv.

#11 Håller med. Trots allt åt jag rena råvaror i flera år innan LCHF, men då med fettsnålt och det enda fettet att tala om var när jag åt fet fisk. Jag är hyfsat övertygad om att det var fettet som smällde till med alla hälsoförbättringar som kom direkt för mig. Veta kan jag inte helt, för jag tänker inte testa fettsnålt igen.

#10 Ghee

#13 Tack