Jag känner mig också mindre mjuk och mer läderaktig än tidigare, speciellt runt midjan och magen. Först tänkte jag att det kanske är huden som ändrar struktur, men nu lutar jag mer åt att det kanske bara är mindre fett under huden (=mindre stuns), inte späck.. Om någon vet något så vill jag också gärna veta

det mjuka underhudsfettet är väl oftast klassats som det "bra" fettet medan det hårda bukfettet är tecken på insulinresistens.

Hurvida sammansättningen av underhudsfettet kan ändras vet jag inte. Möjligen att en smal person som lägger på sig fett får "hårdare" fett än en ex-tjockis (som jag) som har massa "platta" fettceller osv.

Kan man ha bukfett utanpå musklerna?  För det är där jag har det. I magen har jag mestadels vatten, snarare än bukfett, eftersom det kluckar :-)

Det här får någon kolla upp som har mer surf-tid än vad jag har, men jag är rätt säker på att vi har brunt fett och vitt fett. Det bruna fettet är värmeisolerande och vanligt hos spädbarn och folk som är uppväxta i kyla. (Tycker mig minnas en studie om nyinryktas olika bakgrund och varierande reaktioner på övernattning utomhus). Det vita fettet, däremot, är det klassika "fet" fettet.

(Hoppas, hoppas någon har mer tid…)

Brunt fett verkar vara något som spädbarn har, eftersom de inte har så mycket muskler att hålla sig varma med.

_Vit och brun fettvävnad består av två olika celltyper, även om själva fettet är detsamma. Vita fettceller lagrar fett, medan bruna fettceller förbränner fett vilket genererar värme. Det har därför betydelse för reglering av kroppstemperaturen.

Vita fettceller innehåller stora fettdroppar, bruna fettceller många och små droppar. I brun fettvävnad har cellerna betydligt fler mitokondrier, blodkärl och nervtrådar. Järninnehållet i mitokondrierna ger den bruna fettväven dess karaktäristiska färg.

Medan gnagare och andra små däggdjur har brunt fett även i vuxen ålder har människor brunt fett främst under den första tiden efter födseln._

#5 Skulle de bruna fettcellerna omvandlas till vita sedan, eller missförstår jag?

Jag tolkade det som att de förbrukas och/eller att vi inte nyproducerar dem.

Något annat, aningens relaterat, är mängden hud jag kan dra ut på revbenen. Revbenen och musklerna vid dem har alltid varit synliga, så även nu, med skillnaden att jag kan dra ut huden någon centimeter längre!

Pressar jag ihop blir det 7 mm tjockt, vilket är samma som för någon månad sedan. Ser lite underligt ut…

Med det fantastiska uppslagsverket Internet har jag hittat två förklaringar:

1. man har blivit av med mycket fett och huden hänger inte med på att dra ihop sig.

2. man har fått mer fett så att huden töjt sig. dra ihop sig gör huden snabbt.

Eftersom jag ju gått upp i vikt (om än bara 3 kg), ter sig #2 mer trolig.  Även om jag hellre hade trott på #1, så passar den inte alls på mig.

Finns det någon absolut sanning här?

Ingen aning ska jag säga dig. Jag vet bara att mitt fett på magen ökat, och det är väldigt störigt!

Jag upplever snarare att mitt fett har blivit mjukare eller åtminstone mer rörligt. Tidigare var det hårdare och mer kompakt. Det kändes som om fettet satt fast i huden eller i bindväven, typ som kloss, men nu tycker jag att det känns mycket mer elastiskt.

Mina gropiga lår är numera släta, upptäckte jag nyligen. 1,5 år med LCHF har gjort susen! Celluliter beror väl på fettceller, eller?

Dessutom tycker jag att alla som ätit LCHF en tid är liksom slankare även i ansiktet/hakan. Inget plufsigt och hängigt här inte! 

Tänker på det när jag ser de sk experterna Palun och Rössner t ex på tv/bild - de ser så ohälsosamt plufsiga och degiga ut…