Proteinfördelning i keso/kesella?
Jag har alltid tänkt att det är mestadels kasein, eftersom det koagulerar när det värms upp, men jag är lite osäker.
Har någon koll på fördelningen vassle/kasein?
I mjölk är 80% av proteinet kasein och resten vassle.
Du har säkert hittat t.ex. den här diskussionen och andra diskussioner om detta själv. Det verkar således som om folk anser att keso/kesella har kasein-protein.
Eftersom man framställer färskost (som keso och kesella) genom att man genom syrning skiljer vasslen från ostmassan låter detta helt rimligt. Men som du verkar anta, lär det ju finnas någon mängd vassleprotein kvar i varan.
Min undran är snarast varför det är intressant?
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
La grammaire est une chanson douce. /Erik Orsenna
Nej, du har blandat ihop det. Mjölk består av 80% vassle och 20% kasein, det är därför mjölkprodukter (mjölk, grädde, yoghurt, creme fraiche) ger så kraftiga insulinhöjningar.
Om kasein och ost: som jag misstänkte. Att jag undrar är för att jag tycker om keso. Det vore dumt att äta mycket keso (12% protein) om det vore mestadels vassle. Tur att det inte är det!
#2 Jag vet inte, jag, men i så fall är det Nationalencyklopedien som har blandad ihop det: "Proteinhalten i komjölk är totalt kring 3,3 g per 100 g, där kaseiner utgör 80 % och vassleproteinerna resten." [uppslagsord mjölkproteiner, du kan logga in via UB] Och Livsmedelsverket har också fel i så fall: "Kaseiner är de dominerande proteinerna i mjölk och utgör ca 80 procent av proteinerna […] Vasslefraktionen utgör återstoden av mjölkproteinerna, då kaseinerna avlägsnats, dvs ca 20 procent av proteinerna i mjölk".
Nej, allvarligt så tror jag att det stämmer att det är 80% kasein och 20% vassle. Men i bröstmjölk är det tydligen tvärtom, 40/60 [Livsmedelsverket].
Varför är vassleprotein inte bra? undrar jag nu. Kasein befinner sig länge i kroppen, kan det vara det?
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
La grammaire est une chanson douce. /Erik Orsenna
Ojsan! Jadåså. Tack!
Ja, det är för att kasein har längre halveringstid. Men det förklarar inte kopplingen mjölkprotein och insulin. Hmm..
Det kan ju vara så att det är vassleproteinet som är boven, trots att det inte är så stora mängder. Keso mättar ju klart mer än mjölk om jag får vara lite anekdotisk. Men det är lite märkligt.
Här är i alla fall en artikel som menar att mjölk och keso ger samma insulinpåslag (Sök på cottage så hittar du stället). Jag ska försöka mig på att läsa den på vägen hem. Det här var väldigt intressant.
Om det är någon annan som har svaret på detta så skulle det vara kul att veta!
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
La grammaire est une chanson douce. /Erik Orsenna
404!
Enligt "Metabolic response to cottage cheese or egg white protein (type ii diabetic subjects)" orsakar keso 3.6x högre insulinutsöndring än äggvita, och tar man dessutom kolhydrater till blir utsöndringen högre än om man tagit glukos och proteinkälla separat! Dock minskar insulinutsöndringen om man äter keson med äggvita.
En annan graf över insulinsvar av mjölk, ost, fisk och gluten (originalartikel) visar att ost ger ett ganska högt påslag (vassle drygt 0.4, mjölk knappt 0.4, ost knappt 0.3, fisk 0.2 mmol/l)
#6 I den andra undersökningen du citerar visas alltså att rent vassleprotein är värsta boven, så det är nog just det som inverkar i mjölken. Tar du bort det mesta av vasslen får du keso. Tar du bort ännu mer får du ost. Och i äggvita finns ingen vassle. Nåt sånt, alltså.
Praktisk nytta: Ost är bättre än mjölk. Och keso mosat med ägg och smör är kanon.
Och detta är säkert orsaken till att en del har problem med mjölkprodukterna.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
La grammaire est une chanson douce. /Erik Orsenna

Alla proteiner ökar både insulin och glukagon. Mängden av dessa regleras främst av hur mycket av dem (proteinerna/aminosyrorna) som finns i blodet.
Ett snabbt protein, dvs ett som tas upp snabbt i tarmen, ger högre halter av aminosyror i blodet.
Vassle är det protein som tas upp snabbast, 10g/h,…äggvita det långsammaste med ett upptag av ca 1,5g/h.
Proteiner bör inte hindra viktnedgång om man inte är extremt insulinresistent eller får konstig respons i kroppen av annan orsak så att insulinet höjs mer än glukagonet.
#8 Kan det tänkas att det är det minimala proteinet som gör fettfasta till en poäng för de som inte kan gå ner på annat sätt? -Och rimligtvis det på grund av insulinresistans?
#9
Utan att vara Pasi, så tror jag på det. Vidare kommer proteinöverskottet som inte används för cellreparationer att omvandlas till glukos (1,6g protein ger 1g glukos). Jag gissar dessutom på det finns en gräns för hur mycket protein som kan tas upp av kroppen under en timme, resten borde då omvandlas till glukos.
#11 Och för att fortsätta gissa kanske den gränsen är olika för olika människor? Kön? Vikt? Hälsotillstånd?
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
La grammaire est une chanson douce. /Erik Orsenna
Självfallet. Ju mindre insulinresistent (= diabetes typ 2) du är, ju mer muskler du har och ju mer du använder kroppen, desto mindre påverkar insulinet fettinlagring/viktavstanning. Eftersom män i snitt har 30% mer muskler än kvinnor påverkar det oss mindre. Och ju äldre du är desto lägre testosteronproduktion.
Så, ja, det finns många faktorer som spelar in.

Jag tror inte att proteinöverskott har någon större inverkan på blodsockret om jag skall vara ärlig….dessutom behöver hjärnan lite glukos och glykogendepåerna tackar nog inte heller nej till lite.
Själv är jag ganska sockerkänslig men får absolut ingen bs-höjning av stort proteinintag. Har tidigare frågat om fler kan testa blodsocker efter stora proteinintag, men inte hört nåt!?
Duger ketostix?

Nä, man bör nog prova med blodsockermätare
…som de för övrigt brukar dela ut gratis om du kikar runt på nätet. Förtjänsten tar de ut då man köper "stickorna".