Jag känner mig fortfarande relativt nybörjare, har hållit på i 1 år med lchf / 6 mån väldigt strikt. Finns hur mycket som helst att lära om kropp och kost och jag lär inte vara fullärd den dag jag slutar andas.

Jag känner inte att jag kan tillräckligt mycket för att predika mina kostvanor för andra. Jag är övertygad om att det är rätt men jag har inte tillräcklig koll på källor och referenser att backa upp mina påståenden med.

Jag har ätit lchf i snart 6 månader och känner mig inte som en nybörjare på det. Däremot lär man sig ju hela tiden nya saker om kost och betydelsen av olika ämnen för kroppen, samt hur illa olika tillsatser är. Men just angående lågkolhydratkost; vad jag mår bra av, går ner i vikt av och vad jag INTE kan äta utan att bli sjuk / gå upp i vikt, DET har jag koll på nu.

Jag har ätit LCHF i tre år och känner mig fortfarande som en nybörjare. Ju mer man börjar nysta i det här, desto mer upptäcker man som man inte känner till… Och dessutom inser man att alla är så fruktansvärt olika att en enda lösning aldrig kan passa alla. Så jag har blivit väldigt försiktig med att predika för folk. Däremot håller jag min egen linje när det gäller vad jag själv äter.

För egen del är jag ändå numera ganska trygg (om än långt ifrån tvärsäker) när det gäller vilken mat och vilka proportioner som funkar för mig och jag vet ungefär vad jag vill/inte vill äta i olika sammanhang. Jag kan utan större panik välja att göra avsteg när jag av olika anledningar tycker att det behövs… (Av någon anledning tycker jag alltmer sällan att dessa avsteg behövs… ) Efter avsteget går jag helt sonika tillbaka till min vanliga mat igen… Sedan nyår 2008 har jag ätit helt ren LCHF utan några egentliga avhopp från kosten. Något enstaka avsteg vid enstaka mål har jag gjort, men inga veckovisa avåkningar.

Så kanske är jag ingen nybörjare längre, trots allt.

Jag har ätit LCHF i snart 4 år och känner mig inte som någon nybörjare. Ändå lär jag mig nytt hela tiden.

Det känns väl som att man är nybörjare ett tag … o att man lär sig en massa nytt helatiden är ju super bra !!

Jag är glad att man kan bli klokare då har / får man fler möjligheter o man kan variera sig !

För mig kom det en brytpunkt efter ca tre månader, jag kallar mig nog fortfarande för glad amatör, men där nånstans började det bli enklare och inte kräva lika mycket tankekraft; jag har hittat saker som funkar, jag har lärt mig laga lite andra maträtter, jag började vara mer öppen med att jag äter som jag gör, kunde "propagera" lite för varför jag äter som jag gör osv…