Brevskrivning
Nu har jag skrivit sju nya brev ikväll.
Tillsammans med mina ansträngningar att gå ner i vik (igen) har jag återtagit mitt stora intresse brevskrivning.
Jag gick åter med i International Pen Friends en brevvännsklubb som är toppen om man gillar snigel post dvs annat än räkningar i brevlådan. Nu efter 3 månader har jag 21 brevvänner från världens alla hörn.
Samtidigt som jag gick med igen fick jag brev från klubben huvudkontor att de behöver hjälp att få fler medlemmar från Sverige. Vi är eftersökta brevvänner världen över men tyvärr väldigt få till antalet.
Om någon är intresserad så kolla på http://www.ipfpenfriends.se/
Klubben har funnits länge och är helt trovärdig många kanske tillochmed varit med där själva i tonåren eller så. Varför inte gå med igen isåfall.
Man får ut så mycket mer än bara några brev. För mig har det gett mycket utveckling av Engelska kunskaperna förutom den resa till Japan som jag aldrig skulle ha gjort om det inte varit för min brevvän där som jag och mina barn besökte.
Jag puttar upp denna, så fler ser den:)
Jag gissar att det inte är så många som har tålamod med snigelpost längre, när man kan träffa folk från hela världen via diskussionsforum, och sen maila varann privat om man blir vänner. Jag har en handful goda vänner i USA och Canada, som jag kallar mina cybersystrar. Vi träffades på ett större forum och startade sen ett litet privat ett när det stora spårade ur med jobbiga människor som bråkade hela tiden. Vi pratar verkligen om allt, och har kommit varann väldigt nära utan att någonsin ha träffats.
Men visst är det nåt speciellt med ett kuvert med utländska frimärken som dimper ner i brevlådan, som ett ping i inboxen aldrig kan ersätta fullt ut!
Jag var en mycket idog brevskrivare som tonåring och har helt släppt det nu. Eposten har tagit över. För mig är det mycket att det krävs planering från färdigskrivet till en brevlåda… låter fånigt men det är så. Jag har svårt att få iväg sånt som skall postas.
Numer pensionär i Nynäshamn
Jag har kontakt med många personer från alla möjliga länder via internet, blir säkert en 40-50 stycken som jag lärt känna genom åren som jag pratar med någonlunda regelbundet, och ca 10 jag pratar med nästan dagligen.
Jag tycker det är mycket interessant att se vad alla möjliga personer från olika delar av världen har för sig.
Tekniken håller på att förändra världen. Snart spelar det ingen roll var man bor längre, eftersom man kan kommunicera i realtid med vem som helst var som helst i stort sett gratis. Tyvärr så tror jag att brevskrivning på papper kommer att försvinna mer och mer, och nästan vara helt borta inom 10-20 år.
Fördelen som jag kan se det med "snigelpost" är att man kan nå och lära sig av människor som inte har datorer och internet. Det ger ett helt annat perspektiv på tillvaron. Själv växlar jag brev med mitt fadderbarn och hans familj i Indien.
Driver Fixabloggen - Blogga är skoj!
Jag är precis som Margareta, var en flitig brevskrivare i tidiga tonåren, men har nu enormt svårt att få iväg allt som måste till en brevlåda.
När jag gjorde mina första trevande turer på internet för 11 år sedan hittade jag ganska tidigt en "cyberfarfar", som bor i Australien. Tyvärr börjar han bli lite gammal nu (han är en bit över 80), men i början skrev vi långa brev och han pratade om sin snittblommeodling, gav mig kärleksråd, visade bilder på barnbarnen och berättade om när han bombade Tyskland. Honom skulle jag garanterat aldrig fått kontakt med om inte internet hade funnits!
Visst är det en liten begränsning att man inte kan maila folk som saknar dator och internet, men å andra sidan var väl de rätt svåra att få kontakt med redan innan… och det ena behöver väl inte utesluta det andra, om man inte vill!
Starta ny diskussion