Laktosintolerans
Jag skulle behöva hjälp med lite begreppsutredning. Att vara laktorsintolerant är väl känslighet mot laktosen i mjölk t ex, alltså mot mjölksockret, eller hur? Därmed, tänker jag, är det en form av kolhydratkänslighet.
Därför undrar jag vad som evn skiljer laktosintolerans mot det som vi här bl a kallar kolhydratkänslighet. Finns det någon som definierar sig som både kolhydratkänslig och laktosintolerant?

När man är laktosintolerant saknar men helt el delvis enzymet laktas. Så det är en medicinsk/fysiologisk skada. Det andra är mer ett hjärnspratt…
SallyB, tack för svar, men kan du definiera "hjärnspratt" lite närmare?

inte vet jag hur du definierar hjärnspratt men jag är laktosintolerant och kolhydratöverkänslig… Att vara laktosintolerant innebär att kroppen inte kan bryta ner laktosen i t.ex mjölk till laktas (och ngt mer?) Magen bryter ihop och fungerar mindre bra. Det kan inte jämföras med kolhydratkänslig…

Monkan: nu vet jag inte om du skrev fel, men om du är laktosintolerant så saknas (helt el delvis) laktas, som är det enzym som hjälper till med laktosens nedbrytning. Laktos bryts ner till Glukos och Galaktos.
PS Till de som undrar - Hjärnspratt får tolkas fritt.

Att vara laktosintolerant innebär att man har svårigheter att bryta ner laktos, mjölksocker, som finns i mjölk. Detta beror på att tunntarmens slemhinna har för lite av enzymet laktas, vars uppgift är att sönderdela laktos till sockerarter som kroppen kan ta upp.
Har man inte tillräckligt av enzymet laktas kan laktos inte sugas upp av tunntarmen, utan fortsätter till tjocktarmen där en jäsningsprocess startar. Då uppträder symtom som vattentunn diarré, gasbildning, buller och magsmärtor.
Saxat hos: Svenska Celiakiförbundet

#5 SallyB du har säkert helt rätt - jag minns det som att min doktor sa att jag inte kunde bryta ner laktosen till laktas, men jag har för mig att det var 2 saker laktosen bröts ner till - så din förklaring är¨helt säkert mer riktig 
Jag tycker hjärnspratt var ett ganska bra uttryck på vad som händer när en kolhydratkänslig får i sig tex socker.
Det blir ännu tydligare när vi pratar om vad som händer när en alkoholist får i sig alkohol. Det kan utspelas ganska måga spratt, varav många ganska otrevliga.
Så vitt jag förstår är det samma sak som händer oss som verkligen är kolhydratkänsliga, vi får i oss något som gör att hjärnan inte fungerar som den skall och då blir det lätt ännu mer, ännu mer, ännu mer…
Är inte det ett slags "spratt" som vi nu avslöjat?
Jag köper gärna det uttrycket, men jag tror inte det är hela sanningen.
Det är möjligen "lösningen" till överätning och den del som vi inte kan kontrollera, men näppelunda lösningen till det som har med metabola syndromet och annat som har med viktreglering att göra (oavsett vi vill öka eller minska i vikt).
Numer pensionär i Nynäshamn