Jag googlade: http://www.faktoider.nu/lysande.html

Såg på Discovery - Mythbusters när dom testade just den myten. Och slutsatsen var typ att om du lämnar ett rum å släcker efter dig så sparar du energi, såvida du inte planerar att komma tillbaka in i rummet å tända igen inom ca 0.1 sekunder. :)

Så… har du släckt i kortare än 0.1 sekunder så är det lika bra att inte släcka… men annars så… släck… :)

Å nej!   Här har man trott på en lögn i hela sitt liv! Elände! (Innebär detta att jag bör be grannen om ursäkt…?)

Är du stark nog att svälja din stolthet i denna fråga så berätta att du hade fel. Kanske grannen din blir lite gladare av det. Å det är ju aldrig fel.

#0

Du har aldeles rätt.. om du har en armatur från 50talet och varken bytt någon komponent eller lysrör under denna tid!

Det var förr som lysrören drog en massa ström vid strart.. så du kan säga att du har rätt, men 50 år för sent!

Ojoj, ska försöka reda ut begreppen…

Förr eller nu spelar ingen större roll, men inte desto mindre är myten en myt.

När man ska starta ett lysrör är det första som händer att man värmer upp elektroderna i ändarna på röret. Det går på mellan en halv och en sekund med moderna drivdon, men med de gamla där det blinkade kunde det ta lite mer, kanske upp till fem sekunder. Under den tiden drar rören en effekt av ett par watt men ger inte ifrån sig något ljus. Förkopplingen om man har en äldre armatur, drosseln, drar under tiden ungefär fem watt, och det kommer den att göra även sedan röret har tänt. Den drar lite mer under tändningen, men det är marginellt.

Sedan tänder lysrören, och de drar nära nog exakt så mycket ström som de ska, men innan de har blivit varma ger de inte ifrån sig full ljusstyrka, utan vanligen börjar de på knappt halva ljusstyrkan och blir successivt varma. Mellan tre och fem minuter brukar behövas innan de når full ljusstyrka. Strömförbrukningen är hela tiden lika.

På femtiotalet, och än idag, användes en drossel som förkopplingsdon, dvs en spole lindad på en järnkärna. Den bromsar strömmen, så att lysröret får rätt ström. Utan drosseln skulle strömmen öka lavinartat och elektroderna brännas på nolltid och eventuellt säkringen gå, eftersom strömmen kan bli högre än säkringen tål. Drosseln hindrar strömmen att öka för mycket. Det är ingen principiell skillnad på drosslar idag och för femtio år sedan eller mer. Möjligen är de nya lite bättre, men skillnaden är marginell, och den påverkar inte hur mycket ström lysrören drar vid start.

Man kan faktiskt kortsluta lysröret helt och hållet utan att strömmen ökar nämnvärt, och drosseln drar bara sin egen tomgångseffekt, som är omkring fem watt. Drosseln drar ungefär lika mycket när det är ett lysrör anslutet.

Så det är en myt, en seglivad myt, som har funnits i mer än femtio år, men den var en myt då också.

(Jag är belysningstekniker och jobbar med såna här saker.)

Men för 150 år sedan var det ingen myt!

Tusen tack för alla kunniga svar! Jag ska be grannen om ursäkt så fort jag får syn på honom…

Och jag skall ta ett allvarligt samtal med min far.. han är elektriker och det var honom jag frågade!

Naturligtvis har även elektriker hört myten och för den vidare, inget konstigt med det.

Elektrikern vet i allmänhet hur rören är kopplade; principkopplingen är att strömmen går in igenom drosseln och till ena änden av lysrörets ena elektrod. Den andra elektrodens ena ände är ansluten till nollan. De "fria" ändarna på elektroderna är kopplade till varandra genom en glimtändare. Det är en liten glimlampa som har en bimetalltunga inuti, som när den blir varm kortsluter elektroderna.

När man släpper på ström tänder inte lysröret, eftersom tändspänningen är högre än nätspänningen. Däremot tänder glimlampan som har en lägre tändspänning. Glimlampan blir varm och kortsluts, så att det går ström genom lysrörets elektroder som då har blivit seriekopplade med varandra. Drosseln hindrar strömmen att bli för stark.

Efter en liten stund har glimlampan svalnat och bimetalltungan går tillbaka så att kretsen öppnas. Då skickar drosseln en spänningspuls genom lysröret och när elektroderna är varma så har tändspänningen sjunkit, och röret tänder. När lysröret brinner är spänningen över röret lägre, så att glimlampan förblir släckt. Typisk brinnspänning för ett lysrör är mellan femtio och hundra volt.

Den komponent som drar högst effekt är själva lysröret, som har en effekt av kanske 18, 36 eller 58 watt. Lysrörets effekt är noll innan det har tänt, och när det har tänt är effekten konstant.

Under tändningen kan strömmen vara något högre, eftersom kretsen är kortsluten, men effekten är nära noll, eftersom det inte faller någon hög spänning över lysrörets elektroder. Spänningen tas om hand i drosseln, vars ena ände "svänger fritt" och den i idealfallet inte ska dra någon effekt alls.

Eftersom drosseln inte är perfekt, har den vissa förluster i koppartråden och i järnkärnan, och de förlusterna minskar så klart när spänningen över drosseln minskar, dvs lysröret är tänt. Men skillnaden i drosselns förbrukning är marginell. Vid start drar den kanske sju watt, och sedan när röret har tänt drar den fem. Lite mer om det är en sämre drossel, men några höga effekter är det inte tal om.

En vanlig glödlampa däremot är lite annorlunda, den drar mycket hög effekt under en kort tid vid tändningen, kanske under någon hundradels sekund, eftersom den har betydligt lägre motstånd när den är kall än när den är varm. Omkring sju gånger så hög effekt är normalt för en kall glödlampa, men den blir varm på några hundradels sekunder och drar sin nominella ström.

Va intressant! Men då ska man fortsätta släcka efter sig då

Jäpp, släck efter dig så får du lägre elräkning.

Om du har lysrör med den äldre tändmetoden så slits de lite mer om man tänder många gånger, men de håller ändå väldigt länge. Det är bättre ur flera aspekter att ha moderna HF-drivdon till lysrören. Då drar de mindre ström och lysrören håller längre. Dessutom moduleras inte ljuset (ljusmodulation är en väsentlig faktor vid s.k. elöverkänslighet). Lysrör som drivs med drossel modulerar ljuset med 100Hz frekvens (dubbla frekvensen på elnätet).

Inkanyezi: Hur blir det med effektförbrukningen om lysröret är gammalt och står och blinkar hela tiden? Det borde motsvara att man står och tänder och släcker lysröret oavbrutet, eller? Finns det andra faktorer som gör att ett blinkande lysrör drar mer effekt?

Brandrisken är kanske den största faran med blinkande lysrör. Något som jag haft oturen att uppleva i liten skala själv. Ett lysrör hade blinkat rätt länge i korridoren på ett företag jag jobbade på för länge sen. Rätt var det var small det till och regnade ner en massa glasskärvor. När vi sprang ut i korridoren för att kolla vad det var möttes vi av en tydlig doft av brandrök. Efter en kort stund kunde vi se hur det droppade brinnande plast från den trasiga lysrörsarmaturen. Det fanns inte något brännbart under så allt självslocknade när vi släckte lyset (eller om det var säkringen som gick). Men det var klart obehagligt ändå.

I perspektivet med brandrisken är kanske inte effektförbrukningen så intressant, men det hade varit toppen med ett bra argument man kan använda till någon som är för snål för att byta lysrör som blinkar. :)

Men oj, det här var en intressant tråd, om än OT, har också undrat över det här med lysrör..

Vet du kanske Inkanyezi var man kan få tag på lampor med rätt UV-strålning, för oss som vill öka D-vitaminmängden i kroppen, nu när hösten snart är här ..?

Det finns aktörer på marknaden som säljer lysrör som de påstår har UV-strålning som dagsljus, men det stämmer inte. Strålningen från ett sådant lysrör i åtta timmar motsvarar ett par minuters vistelse utomhus. Till och med på vintern får du mer UV utomhus än från de där lysrören, det är en bluff. De är inte bättre än de standardrör av hög kvalitet som de mer kända tillverkarna har (Philips, Osram).

Om du ändå vill ha dem så säljs de under namnet "Ott-lite". Det finns några symaskinsförsäljare som för deras lampor. (De är inte helt och hållet bluff, de har mycket god färgåtergivning. Det är det där med UV och påstådda hälsoeffekter som är bluff.) Motsvarande lysrör från Osram och Philips är billigare.

Om du vill ha UV, så kan du använda solarium, det ger åtminstone den strålning som deklareras.

jaha.. tillbaka på ruta ett alltså…..

Äh, jag tror jag tar stekt sik istället … 20,2 mg d-vitamin/100gr