Jag vet faktiskt inte om det finns någon generell regel för det, eller om det som vanligt är olika hur vi reagerar. Spontant skulle jag gissa att det är bättre med en måttlig höjning per dag än en chockhöjning i veckan. Jag själv har svårt att "landa" efter chockhöjningar, det tar lång tid.

Vi har också en massa äpplen, men jag har den förmånen att inte tycka om dem alls. Min mage har aldrig gillat äpplen.

Margareta,

Vad menar du med att "landa"?

Det tar tid för mig att få detta ur kroppen på något vis.
Det kan det bli sug som är svårt att få ur kroppen.
Det kan det bli förstoppning i min känsliga tarmkanal

Det kan också störa min förmåga att bli mätt på lagom med mat (inte sötsug utan "hunger").

Jag har under åren märkt att ju färre större avsteg jag gör (stor portion äpplen skulle vara ett sådant) ju lättare håller jag mig på banan. Avstegen kommer sällan ensamma och när magen kniper är det lätt att äta sådant man tror är bra osv…

"Landa" kanske var ett väl så luddigt uttryck, men jag kom inte på något annat

Aktiva kolhydrater=kolhydrater-fibrer

Det är den siffran du ska titta på inte bara hur mycket kolhydrater produkten har. Broccoli har enligt livsmedelsverkets databas 3.1gram kolhydrater på 100gram rå broccoli men den har också 3.1gram fibrer vilket skulle resultera i 0 aktiva kolhydrater, lagar man till den så blir värdena lite annorlunda. Jag har sett olika värden för broccoli lite överallt men 0 gram aktiva kolisar, skumt.

Jag tror att man ska ta den siffran med en nypa salt :)

Äpple med skal 10,6 aktiva per 100 enligt livsmedelsverket, utan skal lite mer.

#4! Jag har inte tidigare sett att man kan räkna med Aktiva kolhydrater !

Björnbär t.ex. innehåller i så fall bara 6,5-5,9 = 0,6 Aktiva kolhydrater

Kan det verkligen vara så att fibrerna minskar på effekten av kolhydrater?

Låter väldigt bra i så fall!

Enligt Atkins är det så. Man räknar nettokolhydrater, vilket innebär det totala kolhydratinnehållet minus fibrer. Nettokolhydrattalet anger det antal gram som påverkar vårt blodsocker.

#4, Siffrorna som livsmedelsverkets databas anger är alltid kolhydrater utan fibrer, så din broccoli har 3.1 gram kolhydrater + 3.1 gram fibrer, det är inte så att det är 3.1 gra kolhydrater som enbart består av fibrer. Samma gäller på förpackningar, alla värden för kolhydrater är utan fibrer, om det inte speciellt står att det är med fibrer. Så du kan inte räkna bort fibrerna från kolhydratvärdet som anges.

För övrigt så är finska livsmedelsverkets databas mycket bättre. Deras kolhydratsvärden är också utan fibrer, så man får inte räkna bort dom där heller.

I USA gör dom annorlunda, där anger dom kolhydratsvärderna inklusive fibrer, så har du läst några texter på engelska om näringsinnehåll så kan din missuppfattning komma från det.

"Aktiva kolhydrater" och "nettokolhydrater" är som sagt inte särskilt relevant i Sverige på svenska produkter.

Särskilt lurigt blir det när tillverkare av olika (konst)sötade LC-bars och -drinkar börjar räkna bort olika kolhydrater som påstås inte påverka blodsockret…

Jag avskyr när amerikanska produkter säljs här i Sverige, med svenska etiketter och allt, utan att näringsinnehållet följer normerna. Man ska se innehållet per 100 g - och inget annat - när man tar en snabb titt på etiketten. Vill de absolut ta med innehållet för en portion ska det ligga under de verkliga värdena per 100 g.

Så det så.

Men hur kan man räkna in fibrer i det totala energiintaget(det står på svenska livsmedelsdatabasen)? från NHE "Fiber is noncaloric since it is not digested" fiber agerar väl inte som kolhydrater?

"Energi kJ beräknas annorlunda, numer räknas fiber med i energivärdet, se formel.
kJ = KOLH * 17.0 + PROT * 17.0 + FETT * 37.0 + ALKO * 29.0 + FIBE * 8.0"från livsmedelsverket

#9, Det finns två typer av fibrer, lösliga fibrer och olösliga fibrer. Lösliga fibrer är sådana som finns i t.ex. frukt, dom kan vi faktiskt ta upp till viss mån och använda som energi. Jag gissar att det är dom som dom avser i den formeln. Dessa fibrerna kan vi altså inte räkna bort från kolhydratvärdet eftersom vi åtminstonde till viss del tar upp dom.

Om det inte är dom som menas så är väl deras uträknade energivärden felaktiga helt enkelt. Deras kJ värde kanske är menat att visa hur mycket energi man får om man eldar upp maten, inte hur mycket man får om man äter den? Det skulle inte förvåna mig i alla fall.

Olösliga fibrer är sådana som finns i t.ex. fullkornsprodukter, fröer, kärnor, osv. Dom kan vi inte ta upp, utan dom passerar bara rakt igenom. Det är dessa man menar i vanliga fall när man pratar om fibrer. Om dom här skulle vara med i kolhydratsvärdet så kan man eventuellt dra bort det, men eftersom dom inte är med i kolhydratsvärdet i sverige så kan vi inte göra det här.

Själv undviker jag allt som har olösliga fibrer eftersom dom enligt min åsikt inte gör någon som helst nytta. Många med tarmsjukdomar blir symptomsfria när dom slutar äta saker med olösliga fibrer i. Det finns flera sådana här på forumet, sök på dom vanliga tarmsjukdomarna så hittar du dom.

Lite lösliga fibrer får jag väl i mig antar jag eftersom jag har någon grönsak till maten ibland, men det är inga större mängder.

Men nu börjar det bli lite off topic här, låt oss fortsätta diskussionen om äpplen.

Hade jag haft äppelträd hade jag absolut tagit ett par stycken någon gång ibland på hösten när dom är i säsong. Lite extra kolhydrater under ett par veckor kan man väl klara om man håller sig strikt under resten av året. Visst, är man insulinresistant så påverkar det antagligen vikten negativt, men det kan det vara värt.

Det är just vid den här tiden på året som våra förfäder åt lite mer kolhydrater, nu när det finns tillgängligt i naturen. Så ska man ha en period på året där man äter lite mer kolhydrater så är just nu den bästa tiden.

#10!

Tack för dina synpunkter på äpplen! Då tänker jag  ta mig ett äpple  då och då nu när de är som finast! Jag går ju ändå inte ner i vikt! Åtestår att se om jag ökar i vikt p.g.a. ett och annat äpple!