Kerla klurar
Efter att ha smugit runt här i några månader funderar jag på om jag ska våga mig ut ur garderoben. 
Med hyfsad kondition och i någorlunda normalvikt så passerade jag 40års-dagen. Men sen hände något…
En väninna lurade med mig på frisims-träning förra året och jag tänkte något i stil med "hur svårt kan det va". Några veckor senare var jag chockad. Folk som såg ut att knappt kunna stå upp simmade förbi medans jag ägnade mig åt att drunkna. Jag kunde inte andas!
Resultatet blev att jag slängde cigaretterna och sedan ökade snabbt i vikt. I maj började jag med LCHF och är snart tillbaka dit jag vill viktmässigt men har problem både med humöret och muskelsvaghet.
I övrigt så är jag egenföretagare och vill ni hitta mig så leta i värmlands skogar efter en tant som flänger efter två hundar.
Lägger in en bild här över min vikt under de första hundra dagarna med LCHF. Jag har vägt mig varje dag.
Hoppas att det uppmuntrar ngn för som ni ser så har det gått åt fel håll ibland.
Välkommen hit och grattis till framgångarna
Intressant med viktkurvan, jag tycker mig ha upplevt något liknande och känner mig hoppfull när jag ser din kurva som ändå stadigt pekar nedåt även om du hade viss uppgång i mitten. Jag är på mitten just nu! 
"It´s not today que le ciel me tombera sur la tete"
JA då i juli tänkte jag att det här funkar inte..men sen tog det fart.
Bra kurva, Kerla. Sådär är det ju! Det får man bara ta. Välkommen ut ur garderoben, förresten!
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
La grammaire est une chanson douce. /Erik Orsenna
Jättegrattis, och vilken bra grej att visa viktkurvan! Det kan säkert hjälpa många som misströstar.
Igår hade jag i det där dilemmat som alla har. En äldre släkting fyllde jämnt och jag med syskon bjöd på restaurang. Grejen här, var att vi bokat på ett ställe som tidigare inte varit öppet för allmänheten.
Släktingen som jobbat inom det bruk som ägde anläggningen hade aldrig ätit där (det här är värmlands djupaste bruksmiljö, där det är skillnad på folk och folk). Vi hade dessutom lyckats fixa en rundvandring bland sviterna.
Mat och dryck var jättegott och jag valde (medvetet) att äta det som serverades utan krångel. Hela arrangemanget var lyckat och uppskattat.
Men idag har jag huvudvärk och mår dåligt…ujujuj.
Ska aldrig mer gå lös på ett desserttbord 
Man lär av sina misstag brukar man ju säga. Men jag håller med om att det ibland är svårt att stå emot. Numera vet de flesta i min omgivning hur jag äter så de tycker inte att det konstigt att jag inte äter efterätter eller hoppar över potatis, pasta och ris.
Det är så ibland, och så tycker jag också att det måste få vara. Jag sak resa bort med jobbet i tre dygn, jag räknar med att det kommer bjudas på riktigt god mat och dryck, och har redan bestämt mig för att äta som "alla andra" de dagarna. Priset får jag betala, men jag vet vad jag gör.
Jo, det är ju ett val. Om man blir riktigt dålig så måste man ju vara strikt. Men ibland tycker jag (som kan) att det sociala är viktigare än min diet
Starta ny diskussion