Tappade Fokus!
Hej!
Det är evigheter sedan jag skrev något men jag har varit här till och från hela tiden.
Jag startade mitt LCHF-liv den 15 mars 2007 och allt har bara flutit på. Jag har inte gjort ett enda avsteg under denna tid. Fram till i Söndags när allt bara rasade.
Firade barnens födelsedag med kaffebröd och glass till gästerna och hallon med grädde till mej. Det var absolut inget annorlunda som hände förutom att jag hade känt mej lite svag hela dagen med huvudvärk.
När gästerna gått hem skulle jag ta hand om kaffebrödet som blivit över. Helt plötsligt fann jag mej själv mula in den ena kakan efter den andra. Glassen var jag på men den var jätteäcklig - smakade syntet. (Vilken tur!) Jag hann att tänka: "Nu blir jag jättesjuk" men fortsatte tills kakorna var slut. (Det var många kakor kvar)
Idag på morgonen har jag haft halsbränna och magen är riktigt svullen. Jag bestämde mej för att glömma det hela och lära mej av händelsen istället för att gräva ner mej.
För en halvtimme sedan hände det igen. Jag tryckte i mej rostat bröd tills jag höll på att spy.
Nu sitter jag här skamsen och funderar på vad som hänt.
När jag började äta enligt LCHF för 17 månader sedan så var jag en storätare. Det var 4 ägg och bacon varje morgon, ordentligt med smör och kött till lunch och middag.
Efter ca ett halvår tappade jag matlusten och mina portioner blev små. Så små att folk började undra…
Efter ett år så började jag må illa vid tanken på smör och FLÄSKKÖTT (nej - inte gravid 
)
Sedan dess har jag ätit mycket nötkött, fisk och ost istället.
När jag tänker efter så har jag dragit ner på fettet ordentligt för att jag helt enkelt inte är sugen. Och det är här jag tror att lösningen är….
Jag har nog gått på svältkost mer eller mindre i ett halvår. Behöver jag säga att vikten inte har rört sig (inte så konstigt)
Jag tappade helt enkelt fokus på vad jag håller på med.
Kosten är så enkel att följa så jag slutade tänka….Allt gick så enkelt och jag gjorde aldrig några avsteg (saknade dem inte heller)
I och för sig kan jag tycka att det är positivt att en kosthållning utan socker kan bli slentrian för mej som var (är! 
) en sockermissbrukare. Men det här har fått mej att förstå att en missbrukare är alltid en missbrukare.
Så ett gott råd: Släpp aldrig fokus och tro att faran är över.
Oj vad långt inlägg detta blev men jag har ju inte skrivit på ett tag
Nu behöver jag er hjälp! Hur ska jag komma tillbaka? Jag mår illa just nu efter tapetklistret som jag har vräkt i mej och tanken på smör är om inte ännu mer kväljande. Men förhoppningsvis så blir jag hungrig igen.
Är det någon som har varit i samma sits som jag och som kan ge lite råd så vore jag evigt tacksam.
Kram
Sanna
Oj, Sanna det där lät inte kul alls!
Men du verkar ha insikt i hur det funkar, att man måste upp i smöret på en enda gång igen!!
Jag kan också passa på att tipsa om en systersaijt beroende i Fokus, där finns många kloka människor som slåss med samma sockermonster som du gör!
Hoppas du får någon rätsida på matintaget!
Det enda man ska ångra är sådant man inte har gjort!
Upp på banan igen. Äcklas du av tanken på smör, så ät något annat som är OK.
Jag ska försöka få i mej något som kanske löser upp "tapetklistret"
Jag kanske ska äta upp burken med cocosolja. Äter man för mycket av den så brukar det hända saker i alla ändar (urp) 
Tack för tipset om "beroende i Fokus" ska genast surfa dit och kolla.
Hej Zanna! Bara det att du tar tag i det och skriver om saken gör ju att du är på väg mot bättring. Det finns många här som har problem med olika typer av ätbeteenden, men vi talar inte så väldigt mycket om det.
Jag tror att Beroenden i Fokus kan vara ett bra ställe att börja, som de andra skriver. Men samtidigt behöver du ju också stöd att hamna rätt i maten igen. Kanske inte i första hand för att gå ner i vikt, men för att socker troligen är en del av problemet. Jag själv har bara hittat ett sätt att kunna ta tag i mina problem med mitt ätbeteende och det är LCHF.
Jag tror inte på idén att äta något som gör att det händer något i alla ändar (även om du förstås menade det som ett skämt). Men du kanske skulle surfa lite på några receptsajter och planera de ett par dagar framåt, så att det inte serveras något annat än LCHF-kost de närmaste dagarna? Laxpudding kanske?
Det finns massor mer att säga… Jag känner med dig!
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
La grammaire est une chanson douce. /Erik Orsenna
Jag tycker inte att du skall vara så hård mot dig själv. Se det som att din kropp tvärvägrade situationen och reagerade. Hellre nu än genom en massa sjukdomar och en skröplig ålderdom, eller hur? Och nu har du fått förmånen att få lära dig, även om det var den brutala vägen, hur din kropp kan protestera när den inte får det den behöver.
Du vet redan det här, men för att avdramatisera fettet lite: lax/strömming och köttfärs är enkla proteinkällor som har bra med fett i sig och som man kommer långt med i måltiderna.
Skriv upp vad du äter under en period så blir det svårare att falla igenom.
Då måste du ju se det svart på vitt.
Och jag håller med #5# se inte bakåt med dåligt samvete för det ökar bara rädslan att hamna där igen. Från och med NU är vad som gäller…
Eller se det som en "sommarperiod" efter vintern!
Tack allihop för att ni bryr er.
Jag har hur många recept som helst så det är inga problem. Grejen är att jag mår illa av tanken på dessa recept. Lax ger mej halsbränna(!) jag är mer sugen på kokt torsk utan fett.
Jag vet inte vad som har hänt. Förr drack jag kaffe med 25g smör i. Grädde hade jag svårt att hålla mej borta ifrån - nu mår jag riktigt illa av den. Det enda som fortfarande är ok är ost. Jag åt också fläskkött utan problem förut - men inte nu. (?)
Sten Sture beskriver i sin första bok en fakirvariant där hårdost ingår. Jag tänkte prova på den. Även om jag bara kan tänka mej nötkött och fisk just nu så får jag väl försöka lägga till smör för att öka fetthalten.
Eller behöver jag inte det?
Hur är det egentligen? Måste jag äta extra fett om jag äter ca 600g hårdost (35%) per dag.
Köttfärs (50/50) klarar jag av i form av köttbullar - måste jag tillsätta fett till dem?
Det är inte klokt - jag låter som en nybörjare. Ändå har jag ätit strikt LCHF i 17 månader (minus två dagar då jag umgicks med sockermonstet
)
Det känns som om jag har förätit mej på fett - kan det hända? Är det någon mer än jag som har varit med om detta?
Kram
Sanna
Exakt så har jag haft det oxå. Ja rasade i vikt när jag började med LCHF, mådde så bra på alla sätt. Så föll jag når julen kom och jag har fallit sedan dess. Förstår mej inte på mej själv för jag har 0 karaktaär.
Jag vill inte må såhär och jag vet ju hur bra och snabbt det funkar.
Man är bra konstig i hjärnan. Jag får inte fuska om jag ska hålla mej till LCHF, det är säkert
Du har fått bra tips. Äter du sånt du mår dåligt av och du inte kan hindra dig själv, då är det nog snarare ett beroende eller en psykologisk reaktion… Det finns många här som har haft problem med ätandet på flera sätt också. :)
Det handlar inte om karaktär, det handlar om ett sockersug som många har och som måste arbetas bort på olika sätt. :)
Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!
Ja, det känns som om hjärnan är ett fristående organ ibland - vill inte alls vad jag vill.
Men det är "bara att hoppa upp på hästen igen" och se till att JAG är den som håller i tyglarna.
Idag har jag lyckats fått i mej ost till frukost - kanske 150g och hemmagjorda köttbullar 10 stycken till lunch med lite isbergssallad som fick ligga bredvid bullarna som sällskap men som sedan fick ligga kvar.
Men nu är det stopp! Jag kommer inte att kunna äta mer idag om jag ska äta när jag är hungrig.
Jag ser ju själv att jag har ätit alldeles för lite idag men jag mår illa och vill bara ha mineralvatten som lugnar illamåendet.
Jag handlade smör och ägg för att göra LCHF-äggmjölk ikväll men det får nog bli en annan gång. Kanske klarar jag av att peta i mej några ostskivor….
Vad tror ni? Från storätare till detta! Ska jag börja tvinga i mej mat för att töja magsäcken? Eller är jag illa ute?
Starta ny diskussion