Det lär innehålla mineraler, men jag vet inte vilka. Det står 98 % NaCl på min burk, så resten är väl mineraler? Eftersom det är rosa borde det i alla fall innehålla lite järn. Ett annat rosa salt, Murray River Salt från Australien, har sammansättning

Na 37-37,5 %
Cl 57 %
Mg 0,73 %
Ca 0,08 %
K 0,00003 %
**Fe 0,039 %
**Svavel <1 %
Vatten 1,4 %

Känns lite lurt tycker jag.. bergssalt är just sånt vanligt salt, att det kommer från Himalaya har säkert ingen betydelse!

Annars propagerar man för naturligt havssalt!

Själv använder jag mest Trocomare med kelp och andra ekologiska örter, kelp innehåller naturligt jod!

Om det skall var någon mineral så skall det vara jod, för sköldkörten.. vi får som regel i oss för lite jod, därför rekomenderas att allt salt har tillsat jod!

Vad man skall akta sig för när det gäller salt är klumpförbyggande medel, som ofta är ett gift, blodlutsalt!

Jag tror inte det har någon större betydelse vilket salt man använder.

Mineraler får man massor av från kött, ägg, och liknande, så det lär vi inte få någon brist på med LCHF. Möjligtvis magnesium undantaget, men det finns det nog inte så mycket av i salt ändå?

Det är väl just jod som är viktigt såtillvida man inte äter mycket havsfisk?

Även om man håller sig till KRAV-kött, KRAV-ägg m.m., så får ju även dessa djur stor del av sin mat i form av spannmål och från mineralurlakade jordar. Lägg där till försurningen av våra marker, lite mindre nyttig dryck och mat som kanske tyvärr slinker ner emellanåt som dränerar kroppen m.m., så tror då inte jag att ens vi fanatiska LCHF:are på lång väg får lika mycket mineraler som våra förfäder fick. Sedan är ju förstås frågan om himalayasalt verkligen är lösningen… Kör ändå själv på det, och är i alla fall övertygad om att det innehåller många fler mineraler än vanligt bordssalt med bara natrium - å inte minst är det mycket godare… :-) Köper man i granulatform och mal själv, kan man väl dessutom försäkra sig av att man inte får i sig några giftiga tillsatser… Maten blir väl en 50 öre dyrare per dag med detta salt, men det måste det förstås vara värt…

#4, Fyra ägg så har man dagsbehovet av jod. Och ägg är väl inte det ända man äter på en dag, så äter man bara två ägg så blir det säkert uppvägt av resten av maten.

Det finns annan mat med tillräckligt jod också, inte bara fisk.

#5, Nog fick våra förfäder mer mineraler. Om inte annat så för att dom åt mer inälvsmat än vad vi gjorde. Lever t.ex. innehåller massor av järn, selen, zink och fosfor.

Bergssalt innehåller vanligtvis dåligt med jod, därför har vanligt bordssalt jod tillsatt. Himalayasalt innehåller lite jod och är inte så bra ur den synvinkeln men med annat ska det väl vara nyttigare än vanligt. Det bärsta saltet att använda är havssalt som innehåller jod "naturligt" (inte tillsatt).

upptäckte precis att vanligt salt har bäst före datum medan himalayasalt (och säkert annat salt utan tillsatser) bara har produktionsdatumet stämplat på.

Var köper ni som köper havssalt ert salt? I vanliga livsmedelsbutiker (där finns det ju också) eller finns ett bättre ställe på internet?

#8: Apropå hållbarhet finns det ett nytt (?) svenskt havssalt som är förpackat i en liten flaska. På etiketten står hållbarheten angiven som "minst 2 miljoner år". Lite fånigt, men kul ändå.

Trocomare och Maldom finns i vilken livsmedelsaffär som helst!

Jag köper på Coop eller ICA Maxi, de har massor av olika sorter. Kör vanligt "hushållssalt" med tillsatt jod och flingsalt för känslan att strösla över ägget, moozarella/tomatsalladen osv. Annars har jag faktiskt dragit ned på salt. Tror f ö att det inte finns "dåligt" salt att köpa i våra butiker.

Risk för snobberi, typ det som kändiskockarna drog igång med sina specialsalter, tills någon expert sa att det var ingen skillnad…

#11: Det är klart att det är skillnad på salt och salt! De består ju av fler eller färre mineraler i olika proportioner. Jag ser till att alltid köpa havssalt som är så obehandlat som möjligt för att t.ex. slippa ev. tillsatser.

Jag orkar leva även om saltet skulle klumpa sig en aning någon gång…

#8 Bäst före kan du nog ignorera. Det är en sten vi pratar om. Vad skulle kunna hända med den egentligen? Saltet lär klara sig miljoner år, om inte miljader. Förpackningen den ligger i lär har ruttnat bort långt innan saltet försvinner.

#11: Visst är det skillnad på salt och salt i fråga om smak!

Jag påstår inget annat, men det är ju inget "ohälsosamt" salt som säljs i våra butiker. Det finns många sorter, smaksatta med örter, flingor, grovt, fint osv.

Jag blir ändå lite full i skratt när man diskuterar olika sorter salt - vilket som är bäst, nyttigast osv. För mig är salt just salt. Och då jag inte konsumerar några större mängder känns det onödigt att köpa "exklusiva" och dyra salter. Det är min PERSONLIGA åsikt och jag beklagar om jag tolkas som en "vet bäst", för det är inte min avsikt.

Men ibland, blir vissa saker en trend, mode - och massan följer efter, men så säger någon i likhet med Kejsarens nya kläder att det var väl inget speciellt med det där! Nehej, tänker man då och känner sig lite lurad.

Sen uppskattar jag detta forum enormt mycket med alla tips och råd, speciellt om olika råvaror och hur de kan användas. Men salt - jag är skeptisk… Men är bara vad jag tycker.

#15: Jag trodde att det var smaken och därmed hur bra det är i matlagningen det handlade om, menade inte att klaga .

Men det är faktiskt så att om man har ett flingsalt med mycket och frisk smak, så räcker det med mindre - både för att det har lägre densitet, så att det blir färre gram i varje tesked, och för att det smakar mer. Det är den enda skillnaden jag vet i "nyttighet", och det gäller väl mest för dem som vill hålla igen på saltet.

#13 det förstår jag men min tolkning av det hela är att det är pga det tillsatta klumpförebyggande medlet som gör att saltet inte ska ätas mera efter bf datumet.

Men strunt samma, salt med konstiga tillsatser ska ändå inte förtäras oavsett bf ;-)

Om det finns salt som innehåller tillsatser kan vara mindre häsosamma, så är det ett problem när det gäller livsmedel med tillsatt salt. Är det det mindre hälsosamma eller det som är helt ok? Vad göra? Kräva innehållsdeklaration på saltet?

#18: Jag trodde i min enfald att det deklarerade saltinnehållet var det rena NaCl-innehållet i maten. Eller?

Jag märker skillnad på vanligt salt och havssalt, har inte helt greppat varför jag numera tycker det vanliga (nån jozo antagligen) smakar kemiskt (det störde rejält någon morgon när jag hade slut på vanliga havssaltet och fick ta det vanliga). Det är alltså det klumpförebyggande som ger sig till känna?

Så kallat "flingsalt" är bra vid matlagning av kötträtter. Det fastnar på köttet på ett helt annat sätt och tar lite längre tid på sig att bli upplöst. Man märker faktiskt skillnad.

Tyvärr är det saltet rätt mycket dyrare, så jag brukar inte köpa det. Det där med klumpförebyggande medel kände jag inte till, ska försöka undvika salter med det i fortsättningen.

Jag tycker havssalt är godast, efter att ha provat det vill jag inte ha något annat - även om det är dyrt. Men jag använder inte så mycket salt nuförtiden…

#20: Jag tror inte det, jag tror att kemisk rent salt med jod helt enkelt smakar lite fadt. Salt med naturliga mineraler, som havssalt eller flodsaltet från Murray-Darling, smakar friskare och mer salt just för att det inte är helt rent. Tror jag, alltså.

Jag tror nog lite som Skaldeman å andra är inne på, att vi på ETT sätt inte har anledning att frukta salt, då kroppen reglerar det här med saltbalansen så bra ändå. Kroppen är predisponerad för en viss salthalt, och den ser hela tiden kvickt till att reglera detta med de medel som den förfogar över (svettning, urinering, törst m.m.) 

Ja, fast även om det inte finns någon anledning att oroa sig för SALTbalansen - det är väl bara att lyssna på kroppens signaler här också (äta mycket salt om det känns godare), så kanske vi istället har anledning att oroa oss lite grann för MINERALbalansen, och att vi därför har anledning att välja salt med fler mineraler än bara natriumklorid!? Jag tror då inte att "salt bara är salt", som Frihet07 uttryckte det… 

Hur effektivt är det för kroppen om vi dagligen förser den med stora mängder natriumklorid, om det är så att kroppen även själv reglerar så att den ständigt har en jämvikt mellan de olika mineralerna!? Det blir väl ett ständigt stort såväl inflöde som utflöde av just natriumklorid!? Törstar vi efter salt, är det väl snarare att detta beror på bristen av ANDRA salthaltiga mineraler!? (Skulle inte orsaken till att vi LCHF:are får ett minskat behov av salt, kunna vara att vi med vår bättre evolutionsanpassade föda med bättre mineraltillförsel nu lider lite mindre brist på olika salthaltiga mineraler!?)

Ja, sen är förstås frågan hur mycket av andra mineraler som havssalt och bergssalt innehåller… Här känns då för mig Himalayasalt i granulatform, säkrare… Det vore väl för märkligt om det inte fanns en hel del andra salthaltiga mineraler däri, mer än natriumklorid, och om inte andelen natriumklorid motsvarar rätt bra den andel som evolutionen format oss utifrån… Det får anses hur modernt och trendigt det vill (brukar normalt sett gå rakt emot sådana strömningar :-)) - 50 öre extra per dag är - hur som helst - värt bara för den mycket godare smaken… :-P

Finns som sagt mycket kunskap här - om allt!

#24 Jag har aldrig funderat på salt i något djupare sammanhang, men jag ska kolla innehållsförteckningen nästa gång saltförrådet ska fyllas på. Vill självklart inte ha salt som innehåller skadliga tillsatser om jag kan undvika. Men #3 inlägg är nog det jag lutar mig emot.

Sen ska jag villigt erkänna att det flingade havssaltet som jag gärna använder ger en speciell känsla när jag lagar mat. Men det funkade även innan.

Det är lugnt Frihet! Tyckte att dina inlägg i ämnet var väldigt bra ÄNDÅ… :-)

På tal om saltbalans (för att föra det hela ytterligare OT - må trådskaparen straffa mig om det går för långt), så verkar jag ha vissa problem med min. Ett av  mina problem under livet har varit att jag egentligen aldrig svettats speciellt mycket, vilket gör att man inte kan ta ut sig, eftersom man inte har rimlig kylning och rimliga elektrolytbalansvariationer. Med LCHF har detta ändrats och jag svettas floder vid ansträngning. Det är en ovan upplevelse, men det gör att jag kan njuta av att motionera på ett helt nytt sätt.

MEN (här kommer själva poängen) några efter en sådan svettig upplevelse har jag kramper i hela kroppen och känne mig skrumpen och ruggig, hur mycket jag än dricker. Men om jag då äter mellan en tesked och en eller två matskedar flingsalt, beroende på hur mycket och länge jag svettats, så spirar jag upp som en vattnad blomma och kramperna försvinner. Till saken hör också att jag aldrig saltar maten.

Är detta normalt? Är det så det är när man fungerar korrekt?

Ett par frågor:

Saltade du kanske inte maten innan LCHF:n heller!?

Du hade inga problem med kramper innan LCHF:n!?

Hur snabbt efter ansträngningarna/svettningarna kommer kramperna!?

#28: Jag har inte saltat maten på många år.

Jag har inte haft denna typ av kramper heller på många år.

Kramperna kommer när jag har svalnat och lugnat ned mig, efter några timmar.

#27, Tja, man förlorar mycket salt när man svettas, dom flesta som idrottar på högre nivå dricker någon form av sportdryck som har salt i sig i någon viss mängd för att ersätta det förlorade saltet. Så du är nog inte den enda som har upplevt det så.

Men om det är det normala, svårt att säga, jag tror inte att det blir så för dom flesta, men det betyder väl inte att det är onormalt för det.

#27 nej då, inga problem som helst, jag tycker det är bara givande med diskussioner ang. olika sorters mat!

http://www.vof.se/folkvett/20073himalayasalt

har ni läst?