ett litet omvänt problem kanske..
nu är det så att jag har alltid enligt normen varit för smal, jag har försökt att gå upp i vikt sedan jag var ca 10 år, vilket faktiskt inte är så lätt som alla runt omkring mig tycks tro. Just nu så väger jag ca 50kilo (vet inte exakt) och är 170cm lång. Då och då lyckas jag gå upp några kilo i vikt men dessvärre så rasar jag snabbare i vikt än vad jag ökar. Ärligttalat så vet jag inte hur jag skall göra för att gå upp i vikt på rätt sätt och kunna behålla vikten. Det räcker med att jag blir förkyld eller så så rasar jag i vikt ännu mer. Som längst har jag det senaste året varit nere på 43 kilo vilket jag absolut inte trivs med. bäst känns det när jag ligger närmare 60 kilo, men jag kan som sagt inte hålla mig kvar.. hur skall jag göra för att gå upp i vikt och hålla vikten på samma nivå?
För som många har påpekat för mig är det skadligt att variera så pass mkt i vikt som jag gör. detta har jag märkt av den senaste tiden då jag har haft extremt mkt huvudvärk, vilket jag alltid har då jag sjunkt i vikt.
/matilda

En kost baserad på kött och fett är bäst för alla människor. Den som är klart underviktig behöver inte sträva efter att minimera kolhydratintaget utan kan gärna äta pasta eller potatis till måltiderna. Frukt som mellanmål är bra för viktökning.
Jag har några underviktiga elever som äter bra, men som bara lägger på sig några hekto i månaden. De har en svetslåga i magen! Mina erfarenheter är att det är svårare att gå upp än att gå ner i vikt.
Vad man absolut inte ska göra är att proppa i sig skräpmat för att gå upp i vikt. Det finns ingen anledning att äta sig normalviktig och sjuk.
Sten Sture
tiia, jag tycker du ska kontakta läkare om du inte gjort det. för mig låter det som att du har någon slags obalans i kroppen och att det inte går att utgå från att det bara har med din metabolism att göra.
Hej tiiia!
Jag är också underviktig och intresserar mig för den här sajten och Wiktstak(s) och Annika Dahlqvists blogg.
Jag tycker att du absolut ska gå till doktorn och kolla upp om du har någon sjukdom, eller något ämnesomsättningsfel. Men det kanske du redan har gjort?
Jag är 167 cm lång och har vägt under 50 kilo i ett par år. När jag började må konstigt, särskilt på morgnarna: darrig och lite illamående och vågen visade 46 kg gick jag till vårdcentralen och blev undersökt av läkare och tog de vanligaste proverna: Hb, glutenintolerans, socker (man kan ju ha diabetes fast man är smal) och några andra ämnesomsättningsfel som jag tyvärr inte kan säga vad de heter. Det är de vanligaste proverna som de tar när man väger för lite och inte mår bra. Jag har nu fått svar på proverna och de verkar inte visa på något fel.
Nu mår jag mycket bättre. Jag har börjat äta LCHF för att se om det kan hjälpa mig. Har möjligen gått upp ett par gram nu.
Men det tycker jag inte ska vara det första du gör. Jag tycker att du ska följa Skaldemans råd. Jag tror att du är mycket yngre än jag som är 54 år gammal, så det är nog helt riktigt att du ska äta pasta och ris.
Sedan har jag några råd till utifrån mina egna erfarenheter:
Jag mår mycket bättre nu och så här gjorde jag:
Jag bestämde att jag skulle ta hand om mig själv. Det sägs att stress ger övervikt, men för mig är det tvärtom, jag går ner när jag är utsatt för stress. Den värsta stressen är ju den som kommer av saker man har svårt att påverka, så jag tänkte: jag kan i varje fall påverka vad jag äter, så nu ska jag ge mig själv riktigt god och närande mat. Jag åt alldels för lite fett tidigare. Det kanske du också gör. Man blir ju visserligen inte fet av fett, som vi ju alla vet, men man mår mycket bättre om kroppen får mycket fett har jag märkt efter en knapp månad.
Jag drog också ner på den fysiska aktiviteten. jag slutade segla (inte för gott, räknar jag med, men segling tar gättemycket energi) och jag bestämde att jag bara skulle promenera en halvtimme om dagen, en tid framöver. Jag menar inte att man ska ligga i soffan och slöa jämt, men om man har gått ner i vikt och kroppen säger ifrån tror jag att det kan vara klokt att ta ett steg bakåt och vila lite om det går, äta så bra man kan, vara snäll mot sig själv och försöka göra sådant som man själv verkligen mår bra av och tycker är givande, inte hela tiden det som alla andra vill. För mig kan det handla om att ligga i soffan och lyssna på musik.
Ja, det är mina råd och jag är inte sjukvårdskunnig utan jag har bara utgått från mig själv:
Gå till doktorn, om du inte redan har gjort det.
Ät mer fett, om du inte redan gör det. Och regelbundna måltider och mellanmål. Maten blir supergod med mer fett.
Om du är igång väldigt mycket fysiskt kan du prova att vila lite.
Hälsningar från Smalis (som hoppas att de här sajterna om kolhydrater kan hjälpa också oss underviktiga i vår strävan att ta hand om oss själva och må bättre)
hej, tack så jätte mycket för era svar. Det är så att mina föräldrar har alltid varit oroliga över min vikt så de har tagit med mig (jag är 19år förresten) till läkare flertalet gånger innan jag själv ansåg att min vikt var ett problem. Läkarna har hela tiden bara sagt att jag skall äta mer fett, och verkar inte ha tagit särskillt stor notis av att t.ex jag som 13åring vägde 24 kilo (!!) trots att jag åt mig mätt vid varje måltid.
Personligen så tror jag att jag har en alldelles för snabb ämnesomsättning för när jag i högstadiet var med på gymnastiken så sjönk min vikt extremt mkt, vilket gjorde att jag utan mina föräldrars vetskap undvek att vara med eftersom att jag mådde så himla dåligt efter gymnastiken. Fortfarande så drar jag mig för att röra på mig, jag mår ju underbart bra när jag väl rör på mig, men straxt efter får jag antingen migrän eller känner mig allmänt seg och svimfärdig.
Oftast äter jag tre gånger per dag, men vissa dagar har man inte tillräckligt mkt mat hemma för att äta så många gånger (beror ju på ekonomin, bor ej hemma).
Då jag äter sväller min mage upp och ser ut som om jag skulle vara gravid, men bara några timmar senare eller över natten så är magen borta och lika liten som dagen innan..
/Matilda
Har läkarna tagit alla relevanta prover? Ibland blir man ju bortviftad i sjukvården med välmenande råd, men inte tillräcklig undersökning. De prover som jag tog nu på vårdcentralen senast är bara några första rutinprover. Skulle jag fortsätta att må dåligt måste det utredas vidare.
Men jag tycker också att det låter som om du inte äter ordentligt.
Smalis
Skulle vilja att du går in på www.anderssonforlag.se och läser om vad som gör att personer med din blodgrupp går upp eller ner i vikt. Det finns matvarulistor att ladda ner gratis. ********Vet du ej din blodgrupp kan du beställa ett litet set och testa. Annars kan du gå och vilja bli blodgivare, då får du veta din blodgrupp gratis. Fast de kanske stoppar dig redan i dörren om du är undernärd? ******Tror på reinkarnation och har jobbat med en andlig healing, kallad Karma Release. Vi har med oss minnen från tidigare liv i cellerna och tanke gick direkt till ett samband för dig till ett tidigare livs minnen. Hur skulle du ställa dig till att prova Rosenmetoden, som är en mild variant för att nå minnen som kroppen håller. Goggla och hitta någon i din närhet. *******Hur är din relation till mat? Tänker du något speciellt när du skall äta eller när du äter? Sitter du ner i lugn och ro? Skulle söka mig alternativa behandlingsmetoder om inget av det jag skrivit passar dig. ********Ber en bön för dig om det är ok?
Som Kattmoster förstår jag inte den här inställningen. Vi tror ju att kolhydrater orsakar diverse skador i kroppen. När någon inte är fet, eller ett barn, då ska han helt plötsligt äta en massa kolhydrater. Det låter som om ni tror att fetman är orsak till kolhydraternas dåliga inverkan och inte tvärt om. Förklaring?
Hej Kattmoster!
Egentligen vet jag ju ingenting. Men jag tror att det är så här: Den modifierade LCHF-kost som jag äter (med fler kolhydrater än de flesta av er stoppar i sig) verkar funka bra för mig nu. Men man ska nog akta sig lite för att rekommendera LCHF så här i ett forum till en ung människa som är underviktig och som man inte vet så mycket om. Det kan vara svårt att förstå hur man ska äta. Om jag åt som vissa gör här skulle jag gå ner, och det är ju inte meningen. Det finns de som äter två gånger om dagen. Jag behöver äta minst fem gånger och jag kan inte alltid vänta tills jag är hungrig. Jag måste köra ett någorlunda regelbundet schema. När jag sedan börjar äta, fast jag inte var hungrig har jag en strålande aptit.
Vad jag vill ha fram är att när man inte känner den unga människan och vet nästan ingenting om vad som ligger bakom viktproblemen, är man mer på den säkra sidan om man rekommenderar något som mer liknar "vanlig mat". Det är naturligtvis en annan sak om man finns på samma plats som den unga människan och känner till allt som påverkar viktproblemen.
Smalis
Jag vet inte det. Vi vet ju inte mer om alla tjockisar vi gladeligen rekommenderar denna kost.
Men nu blev jag nyfiken, Smalis. Hur äter du på ett ungefär? Vore kul att höra. 
P.S. Jag är INTE Kattmoster. Jag syftade på att hon framfört samma undring tidigare.
Ojdå, där tog jag fel. Hej hemul!
Jag kan ju berätta vad jag har ätit idag:
Frukost: En tallrik av dotterns kvarlämnade 1,5 %-iga onaka blandad med creme fraiche för fettprocentens skull. Fyra skivor gräddost med en klatt smör i var och en.
Mellanmål: Ett par skivor ost.
Lunch: En skiva fläskkarré stekt i mycket smör med getost ovanpå. Blomkålsmos gjord på ett halvt blomkålshuvud med smör och creme fraiche. En kvarts grön paprika. En apelsin.
Mellanmål: En nektarin och en näve caschewnötter.
Middag: Omelett på tre ägg och en rejäl skvätt grädde och bladspenat stekt i smör.
Ett litet nötmellanmål till (Har svårt att sluta när det gäller nötter. Det gör inget för viktens skull, men magen blir inte alltid helglad av det.)
Lite senare nu ska jag äta en rejäl skål tinade hallon med vispgrädde.
Ja, så ser det ut idag. Jag är fortfarande inte säker på om jag kan gå upp med den här kosten eller om jag måste lägga till ris eller så. Men jag mår bra av den, känner jag. Förr var jatg görhungrig om jag inte fick mat i tid och jag kunde bli väldigt okoncentrerad. Så är det inte nu. Och det känns som om min kropp så lycklig slurpar i sig allt detta fett. Å andra sidan är placeboeffekten inte att leka med. Jag är en rätt skeptisk person. Men jag tror på det här. Tror jag.
Smalis
Intressant att läsa. Kunde varit jag.
Det enda jag skulle testa att ändra var iså fall att öka portionerna.
Jag är väldigt ambivalent i vad portionerna gör för vikten.
Numer pensionär i Nynäshamn

Smalis, intressant!
Hur länge har du hållit på med den kost du beskriver ovan?
Är själv inte underviktig, men det är intressant att höra om den delen av problematiken. Hoppas det hjälper Tiia också, för det känns som om ni är på rätt väg.
jag kanske borde börja skriva en sån där liten lista jag också så jag har lite koll på vad jag äter och hur mkt,,
Tiia, jag började för cirka en fyra veckor sedan med att byta ut den 0,5-procentiga yoghurten jag åt på morgonen mot treprocentig (osötad). Det är ju helt vansinnigt att äta en sådan ligtprodukt på morgonen om man väger för lite. Jag åt Bregott på mackorna, har gjort det länge, men ytterst tunt. Jag började bre på lite mer. Det var bara lite mer först. Det tog lite tid att vänja sig av med fettskrämdheten. Helfet ost har jag alltid ätit. Jag bytte också ut mellanmjölken jag brukade ha i teet mot kaffegrädde. Nu har jag 40-procentig grädde i teet (och i kaffet, om jag dricker det och om det finns grädde) Sedan bytte jag ut Bregott mot smör.
Jag vet ju inte vad du äter på morgonen, men äter du lightprodukter tycker jag att du ska sluta med det. Bara det är ett bra steg på vägen i så fall.
Öka portionerna: Har tänkt på det. Kanske borde jag äta två skivor fläskkarré istället för en? Inte blir väl det för mycket protein på en dag för mig som väger för lite? Och kanske borde jag öka på grönsakerna. Men då måste jag kanske minska lite på fettet för att få i mig allt köttet och mer grönsaker. Kanske löser det sig när jag börjar röra på mig lite mer. Börjar känna mig redo för det.
Avlsutningsvis vill jag tacka dig Margareta för den här sajten. Det är då helt fantastiskt att det finns människor som med intresse läser om vad jag åt igår.
Smalis
Smailis: Klart vi är intresserade. Kanske SÄRSKILT av vad Du som har motsatt problem äter, vi kanske lär oss något…
, det är därför vi är här!!!
Numer pensionär i Nynäshamn
Men Smalis, det du räknar upp är ju i högsta grad LC. Glömde du något, typ bröd? 
Läste du förresten citatet från Lutz som jag postade? Att han säger att det är vanligt att smalisar går ner lite först innan de börjar gå upp?
Det där citatet gillade jag hemul! Det var lite uppmuntrande för min smalis till make :)
Hemul, jag räknade upp vad jag åt en viss dag. Det är LC. Jag har inte sagt att Tiiia nödvändigtvis ska äta LC.
Var hittar jag det där citatet? Det låter intressant.
smalis

Om jag var du skulle jag gå steget längre och dessutom byta ut 3%-yoghurten mot 10%-ig turkisk/grekisk yoghurt (och smaksätta den med frukt/bär om den inte duger naturell).
Lightprodukter är juinte bra för nån, och särskilt inte för underviktiga. ;)
#17 Då är det kanske så att vi tjockisar för går upp lite eller står still innan vi går ner om smalisarna går ner först och sedan upp. Låter det inte logiskt?
Detta var bara en tanke som for genom huvudet när jag läste.
#21 man kan ju alltid hoppas, fniss!!
Smalis - jag menar att du sa att du åt modifierad LC och att om du åt som vi skulle du gå upp. Jag fattar nog inte vad modifieringen innebär. Jag trodde du menade att du åt mer kolisar men de verkar ju inte så. 
Mervi - Lutz nämner faktiskt att en del *kvinnor* går upp "but not much". Det där skrämde mig lite i början - eftersom jag gick upp - för det stod inget om de går ner igen, men det kanske var så han menade. 
Hemul, jag hade fått den uppfattningen att det var många som åt bara två gånger om dagen och som endast la en liten brockolibukett som garnering bredvid köttbiten, och att så som jag äter nu inte kunde kallas riktig LCHF. Ett missförstånd alltså.
Skogsstjärna, man kanske skulle gå hela vägen ut och sleva i sig en tallrik smält smör som soppa på mogonen.
Nej, skämt åsido, grekisk yoghurt är jäkligt gott, har jag upptäckt. Innan jag började äta på detta viset visste jag knappt att det fanns. En stor fördel med denna kosten är att man hittar en massa god mat. Och det kan vara riktigt att man bör ha den i åtanke också till frukost. Vore kanske värt att prova om man står sig längre efter en sådan frukost. Personligen klarar jag inte av äggröra tidigt på morgonen, men äter det med glädje senare på dagen.
Hälsningar, Smalis
Smalis, varför inte kalla dig för "Normalis"?
Du blir det du tänker, och om du hela tiden tänker dig som smalis, så ja, då är det svårt att bli normalis!
Dagens frukost:
3 ägg, 0,5 dl vispgrädde, lite mascarpone i en omelett + 0,5 paket bacon.
Nu har jag gjort det, jag har fattat galoppen. Har läst klart Fettskrämd och väntar på Skaldermans bok på biblan, men det är ju kö…
Nu skall det rockas Fett!!
Härligt Venus och välkommen till Rockgruppen "Vi rockar Fett…"
Jag själv har matregistrerat ett par dagar och insett att jag kan utan problem öka fettet YTTERLIGARE…
Numer pensionär i Nynäshamn
Ja, man tror knappt det är sant!
Hur mycket fett kan jag äta? Blir lite skrämd fortfarande, men rädsla är ju ett sätt för kroppen att förmedla något till mig. Så jag lyssnar, läser, lär och provar. Mer än så kan jag inte göra.
Jo, rocka lite också förstås 
Hej Venus, kul att du också börjar med fettkosten.
Jag är en Smalis, och det skäms jag inte för
Kommer troligen alltid att vara det. Men då vill jag vara en smalis som mår bra. 
#28 Rätt tänkt Smalis. Att må bra är det viktigaste!
Smalis, jag kommer också att bli en Smalis, så det är kanske jag som borde döpa om mig till Smal-Venus istf att racka på dig.
Har just suttit och räknat förhållanden protein+kolhydrater jämfört med fett. Planerat min middag och lagt till och dragit ifrån, precis som Sten Sture föreslår, men i början behöver jag vara grundlig för att fatta bättre.
Så nu drog jag ner på broccoli och la till mer fett för att fettet skulle få regera. Fett rules.
Märker dock att det som jag så att säga skall "undvika" enl min blodgruppsdiet, ger mig halsbränna. Så måste fortsätta att äta rätt sorts fett men mer än någonsin.