Jag läste också den.

Det kuliga med många av denna typern av argument är att man säger att "det finns inga bevis för att människan är köttätare" och sen raddar de upp en massa egna bevis för att vi var vegetarianer… och hur vet de DET då???

Kan tyvärr inte hänvisa till forskning (hoppas någon annan kan det) men en rent vegetarisk kost leder till brist på vitaminet B-12. Eskimåer har levt på kött och fisk i århundraden utan att drabbas av vare sig skörbjugg eller välfärdssjukdomar. Kött, i synnerhet rå lever, innehåller C-vitamin.

#0, Kött innehåller massor av vitaminer och mineraler så den delen är ren lögn i alla fall. Se till exempel det här diagramet från kostdoktorn. Samma med delen om gifter och förruttnelse, ren lögn.

Även det om att vi enbart ätit växtlig föda i miljontals år är lögn, vi har ätit största delen kött dom senaste 3 miljoner åren i alla fall, innan dess vet vi inte så mycket för vi har inte hittat tillräckligt bra efterlämningar från tidigare än så för att kunna säga säkert. Här är en jämförelse mellan matsmältningssystemen hos en människa, ett köttätande djur, och ett växtätande djur. Du kan se rätt tydligt vem vi är likast.

För mycket protein kan man bara få om man äter för lite fett, vilket vi ju inte gör här. För mycket fett är inte farligt på något sätt.

Det enda som stämmer lite halvt är det där om c-vitamin. C-vitamin finns inte i "vanligt" kött. Däremot hittar man det i inälvsmat, främst lever. Alla ursprungsbefolkningar har ätit inälvsmat, och kunnat tillgodose c-vitamin behovet på det sättet. Äter man inte inälvsmat så måste man äta lite vegetabiler för att få c-vitamin. Det krävs inte mycket alls, någon enstaka grönsak någon gång ibland räcker långt.

Veganer däremot har det svårt. Det är vanligt med brist på vitamin B12 som man inte kan få alls från växtriket (kom inte och säg att man kan hitta det i soja, det är en myt). Kroppens reserv räcker länge, men sedan är det många som får bristsjukdomar (utan att veta om det kanske).

Sedan är det i stort sett omöjligt att bara överleva på vegetabilisk föda om du skulle leva ute i naturen. Detta för att det är väldigt svårt att hitta kompletta proteiner från vegetabiliska källor. Dagen veganer klarar sig för att dom kan köpa tillverkade produkter i affärer som gjorts i fabriker där det som dom behöver har tillsats, och att en del växter som bara finns i vissa delar av världen kan skeppas runt världen över. Men inget av dom alterantiven fanns om man går tillbaka ett par hundra år.

Vegetarianer som även t.ex. dricker mycket mjölk eller äter mycket ägg eller liknande kan däremot få i sig allt dom behöver, fast jag själv hade inte viljat leva så i alla fall.

Vilken bra sammanfattning andreas0 - tack! Den ska jag kopiera och skicka till "behövande"!

Många tack andreasO, för att du tog dig tid att svara på mitt inlägg!

Jag är ett levande bevis på att andreas0 har rätt.

Jag har varit vegetarian i 25 år och jag lider av alla möjliga brister. Har till exempel grav B12-brist. Får inte tillräckligt med protein i mig och har jämt muskelvärk. Har lidit av social fobi och panikångest i ca 20 år. Vilket jag är helt övertygad kommer ifrån att jag inte ätit kött och annat nyttigt. Ni vet serotoninbildningen från tryptofan… Hade jag ätit bättre så är jag helt säker på att detta aldrig hade kommit.

Med mera, med mera, listan kan göras jättelång.

Men andreas0 har rätt. Man mår inte bra om man äter vegetariskt livet ut. Man kan kanske överleva, men med brister.

#6 Jag kan/tänker inte säga att du har fel i att du har mått dåligt av vegetarisk diet, men jag har lidit av panikångest i flera år, och har aldrig varit vegetarian. Det har varit mycket kött och fisk för mig.

För Inuiternas räkning så innehåller Narvalens skinn mycket C-vitamin enligt en bok jag hittade hos min mor.

Aha , då är det därför dom envisas med att tugga dessa motsträviga bitar av skinn och späck, smakar absolut ingenting, jag trodde dom hade detta som substitut för tuggummi, men då är det alltså ett sätt att få i sig c-vitaminer.

Dom skulle ha oss att tugga dessa gummibitar, det var lögn att få dom att dela sig hur hårt du än tuggade!

#7 Nej, det behöver inte vara så. Det har du helt rätt i. Men efter att  ha läst en massa här så är tror jag ändå  att jag ätit felaktig kost vilket gjort att jag mått så dåligt. Åtminstone bidraget till det.

Hur som haver, det är inget jag kan göra ogjort. Bara att försöka att göra det bästa av nuläget istället.

Finns inget "trick" i traditionell inuitkost för att få i sig c-vitamin. Det är helt enkelt inget vitamin i och med att den inte är nödvändig för kroppen.

Att den MOTVERKAR skörbjugg är det inget tvivel om. Men att frånvaron (vid en i övrigt adekvat kost) skulle framkalla skörbjugg borde det finnas ton av bevis för, något jag aldrig sett.

Vad berodde skörbjuggen som sjömän led av på då? Alla som vistades längre tider på havet drabbades av detta , tills dom kom på att frakta citrusfrukter med sig på långa seglatser.

Eller är detta en myt också?

#11, Skörbjugg beror på vitamin c brist.

Utan vitamin c kan kroppen inte tillverka proteinet kollagen på rätt sätt. Utan det blir en svagare version av proteinet som går sönder lättare.

Kollagen används bland annat i bindningsväven i kroppen, i skelettet, och i huden (och jag antar att även tandköttet besår av det).

Och det är att den svagare versionen av det proteinet som börjar ta över i kroppen som är skörbjugg.

#7 Har du ätit lågkolhydratkost eller har du ätit kött och fisk som en del i en normal tallriksmodellsmat, dvs i kombination med ris, pasta, potatis och bröd?

Den mat skörbjuggsdrabbade sjömän fick att äta önskade säkert en del övrigt att önska.

# ett jättebra inlägg.

# 6-7 En av mina kompisar (30 år) som varit veg från tidiga tonår tills nyligen har blivit tvungen att börja käka kött och fisk - hon blev jättesjuk, på liknande sätt som dahlith beskriver, men även andra sätt. Hon kunde typ inte ta upp näring alls till slut.

En annan kompis (ca 45 år) har varit veg ännu länge, men sedan börjat äta mycket ägg och fisk, för annars skulle det ha gått åt skogen för henne med. Det var på god väg. Hon har fortfarande problem med näringsupptag, t ex med att hålla uppe blodvärdet.

En släkting fick för sig ett tag att leva nästan bara på grönsaker, men det fick hon snart avbryta. Blodvärdet ner till skosulenivå, olika "brister" vad gällde viktiga ämnen, m m. Hennes beskrivningar av upplevelsen järnsprutor och äckliga järnhaltiga drycker hon medicinerat med borde avskräcka de flesta….

Ett ovetenskapligt axplock av verkliga exempel..

#15 Ja, nu vet ju inte jag ifall jag verkligen får i mig näringen jag behöver. Får ju ta det genom kosttillskott i olika former. Ganska troligt att jag faktiskt inte heller tar upp näringen som jag ska. Kan ju förklara att jag alltid har yrsel kanske.

Jag har inte börjat äta kött ännu. Önskar att jag kunde.

Däremot så rekommenderar jag ingen, att bli vegetarian.

Jag avråder alla att ens tänka tanken.

Men nu är det ju så att de som är unga idag och inte vill äta kött. De tänker ju att de mår bra och vill inte äta kött. De tänker inte på att bristerna tar något år innan de visar sig.

Nu tänker jag ändå att vi kan äta både kött och grönsaker. Men inte enbart grönsaker.

#13, c-vitamin är inte det enda som motverkar skörbjugg. Därför tycker jag det är fel att säga att skörbjugg beror på c-vitaminbrist.

 Kolhydrater motverkar svält, eller hur? Skulle du då kalla svält för kolhydratbrist? Nej, eftersom fett gör jobbet ännu bättre.

Man vet inte med säkerhet vad skörbjugg är, förutom att c-vitamin motverkar det. Man vet dock att det finns folkslag som överlevt generationer utan att ha tillgång till någon c-vitaminkälla. Att sedan härleda det till spårämnen i huden eller inre organen i vissa djur tycker jag är lika långsökt som att påstå att karnivoriska djur får i sig sitt dagliga fiberbehov genom att äta halvsmält växtföda från herbivorers magsäck.