OK, så här är mina pet peeves, samlade från ett antal olika forum under flera års tid:

Särskrivningar. Eller, "sär skrivningar". Det är faktiskt inte bara petighet, det blir skillnader i betydelse om man skriver (för att ta en klassiker) "sjukgymnast" eller "sjuk gymnast". Eller, en annan klassiker: "Kalv lever skuren i skivor". Visst, i de flesta fall förstår man av sammanhanget vad skribenten har tänkt sig, men det bromsar upp läsningen.

De och dem. I och med att båda uttalas "dom" i talspråk får många problem med vilket man ska skriva. Men tänk på engelska. De flesta verkar inte ha några problem med they/them.  Them och dem är ju faktiskt samma ord. When in doubt, skriv "dom". Det kanske är mindre formellt språk, men det kan åtminstone aldrig vara fel! Och i ett sånt här forum finns det ju ingen anledning att vara överdrivet korrekt.

Och innan någon svarar att det faktiskt inte är så lätt för alla - jag vet! Jag utgår från att alla gör sitt bästa, och svarar hellre på sakfrågan i ett inlägg än att börja peta i HUR frågan är skriven. Man vet aldrig vad folk har för bakgrund, och hur mycket de har kämpat för att skriva ihop ett inlägg. Jag har en kompis som är dyslektiker och skriver felfria inlägg på nätforum, men bara därför att hon tycker det är så viktigt att hon lägger en lång stund på att formulera och kontrollera varje inlägg. Det kanske inte är rimligt för alla att lägga ner den nivån av ansträngning.

Denna tråd är alltså att betrakta som TIPS för den som är angelägen att skriva korrekt. Därmed kanske vi kan hålla tipsen borta från trådar som handlar om andra saker.

Jag är själv amatör-lingvist och älskar språk, också svenskan… Men jag vet inte vad jag tycker ang. språkvård på Internet.

För mig är det viktigast att man förstår och gör sig förstådd. Vissa stavfel gör mig inget alls, däremot om man skriver fel på basala saker som faktiskt spelar roll i en mening, då kan jag förstå att folk reagerar.

Som t.ex. skillnaden på DE och DEM, det är en viktig skillnad för meningen i språket.

Men jag vet inte om jag gillar att man går in hur som helst och korrigerar folk… Det känns lite oartigt för mig, även om det absolut skulle behövas ibland.

Så, visst, vi kan ju prova att ha en separat tråd med språk och grammatik för att undvika att sabba andras trådar. :)

"Som t.ex. skillnaden på DE och DEM, det är en viktig skillnad för meningen i språket."

När jag läste svenska för invandrare så har vi tyvärr bara tagit upp detta så kort att jag nu efter flera års boende i landet kan ha svårt ibland för att skilja mellan deM.

Kanske någon språkkunnig kan förklara detta för mig för en gångs skull? :)

Jag är egentligen dålig på grammatiska regler och begrepp, jag bara VET vad som låter rätt eller fel. Men jag tror det är så att "de" är subjekt, dvs den som gör något, medan "dem" är objekt, dvs föremålet för handlingen.

Jag såg dem.
De såg mig.

Eller, som sagt, tänk på engelska they/them om det är lättare!

En pet peeve till: Meningar som uppenbart är frågor men ändå avslutas med punkt istället för frågetecken!

#4 Skriv alltid dom istället för de eller dem. Det börjar bli mer accepterat och man kan aldrig välja fel…

#4 Du är i gott sällskap! Många som har språket som arbetsredskap, till exempel journalister, gör konsekvent fel i användandet av de och dem.

Det finns en del lite krångligare regler för när man skall använda vad, vilka prepositioner som styr formen mig/dig/oss/dem, men det enklaste tips jag har hört är att man byter ut de mot vi och dem mot oss om man är osäker. Exempel:

Familjen vinkade till oss/dem som for förbi.
Och vi/de som for förbi vinkade tillbaka.

Den här frågan har varit uppe tidigare och jag svarar som jag gjorde då: Det är ju ingen uppsats vi sitter och skriver på eller hur? Vi måste få formulera oss hur vi vill det viktiga är väl att vi deltar i diskussionen och skriver som vi tänker och känner? Själv har jag inga problem med hur folk skriver utan välkommnar alla stilar, gramatiskt felfria eller inte, who cares? Ska man behöva sitta och vara orolig över sådana här små petitesser oxå ( jag vet att det inte stavas så! ) då blir det inte roligt längre!

Jag tror att folk i gemen vet hur saker och ting ska skrivas men ibland väljer man att skriva på ett annorlunda sätt och det tycker jag mer berikar forumet än begränsar det!

#9 word! Språk är levande, det förändras och anpassas efter de situationer det används i. Det finns inget rätt eller fel, det viktiga är att man kommunicerar effektivt.

Det vi idag fördömer som dåligt språk är vardag imorgon.

Jag är också av den bestämda åsikten att ett forum på webben inte får begränsas av språkliga pekpinnar. Det är vad som framförs som är det viktiga. Jag känner aldrig att jag vill korrigera någonting i samtalen som förs här. Det är den flödande diskussionen, det rappa käftslängandet, de berörande berättelserna som är mötesplatsens nerv, oavsett misstag avseende stavning eller grammatik.
    En sådan här OT-tråd för dem som tycker det är kul och intressant är däremot helt okej för mig!

Som jag skrev så tycker jag också att alla måste känna sig välkomna att uttrycka sig utan att oroa sig över om de gör några grammatiska fel.

Men jo, det FINNS rätt och fel, och det är skillnad på att avsiktligt välja en ledig språkstil och att göra oavsiktliga misstag som försvårar för andra att läsa det man har skrivit. Håller med #10 om att det viktiga är att man kommunicerar effektivt, och om man oavsiktligt skriver nåt helt annat än man menar så kommunicerar man inte effektivt.

Jag tror till skillnad från #9 inte att folk i gemen vet vad som är grammatiskt korrekt i alla lägen, just de/dem är ju ett exempel på något som även journalister och professionella skribenter ofta har svårt med. Därför tycker jag det kan finnas en poäng i att tipsa om såna saker, så att den som är angelägen om sitt språk kanske kan lära sig något nytt.

Och igen, jag är inte intresserad av att inne i en diskussionstråd gå in med språkliga pekpinnar och tala om för folk att de gör fel, utan jag tycker man ska hålla sig till det ämne tråden handlar om. Men jag tycker inte heller det är fel att lyfta frågan om hur man skriver, eftersom det är just skriver vi gör här dagarna i ända. I den här tråden kan de som är intresserade av språkfrågor diskutera såna. De som verkligen inte bryr sig är förmodligen inte intresserade av den här tråden heller. På samma sätt som jag hoppar över alla trådar som handlar om ost eftersom jag själv avskyr ost, men inser att det är ett jätteintressant ämne för de flesta andra.

Jag för min del är däremot intresserad av språk och tycker det är viktigt.

Och jag skrev "språkliga pekpinnar" utan att ha sett Eremithas inlägg.

F.ö. har jag använt fel preposition på ett ställe i #12. Hoppas ingen upptäcker det!

Hej!

Jag tycker möjligen att vi kan ha den här tråden om vi håller oss till att diskutera saken här. Som jag skrivit tidigare i en annan tråd är internetspråk en helt egen genre med många fallgropar, som t.ex. att den liknar talspråk i att den är mycket snabb men liknar skriftspråk i det att man inte på ett enkelt sätt kan ändra sig. Ett annat särdrag är att snabbheten i mediet gör att det blir tangentbordsfel och särskrivningar som vi kanske skulle rättat annars.

En tråd som enbart handlar om detta kan vara bra om det  finns folk som vill lära sig mer. Det kan just handla om att man aldrig fått lära sig, som vi såg ovan, eller att man vill utvecka sitt språk, skaffa sig flera språkdräkter, som passar vid olika språkproduktionstillfällen.

Med tillgång till en sådan här OT-tråd kan vi kanske känna oss fria att skriva genrespecifikt i de andra trådarna. Dvs. vi tillåter oss att skriva internetspråk i den form vi själva väljer. Och vi oroar oss inte för att någon läser och dömer. De som vill går till den här tråden och kollar hur saker och ting heter i mer formellt språk.

Men om någon känner sig ofri på grund av att det finns andra som bedömer deras språk, ska vi inte ha en sådan här tråd. Då hindrar tråden forumets syfte. Just på grund av detta får man inte någonsin hänga ut någon i tråden. Och det kan vara svårt.

Kanske är det i ett annat forum man ska diskutera de här frågorna?

/Maia

# 14 Ja, jag tror nog mer på den teorin att en tråd av den här typen kan hindra forumets syfte.

#15 Och jag tror på den alternativa hypotesen att det kan hjälpa forumets syfte genom att vi t.ex. enas om att hålla språkfrågor här och inte ta upp dem i trådar som handlar om andra saker. 

Min tanke var inte att tråden skulle vara ett klagomål över att folk skriver illa, utan egentligen tvärtom att göra oss mer medvetna om hur vi ser på språkanvändning, eftersom det skriftliga språket är oundvikligt i ett skriftligt forum.

Så, min högst personliga ståndpunkt är alltså att jag blir störd i min läsning när oklarheter eller grammatiska missar bryter flödet, men samtidigt inser jag att det är något man får ta när man diskuterar i ett internetforum. Så min ambition är att avstå från att kommentera andra individers språk. Men jag kan ändå inte låta bli att försöka ge lite råd och tips till den som är intresserad av att läsa en sån tråd, om hur man ökar chanserna att bli förstådd av den som läser.

Tja, vi har sällan förbjudit någon diskussion härinne så länge den inte har personangrepp, så om någon vill diskutera språkfrågor så ser jag inte något syfte med att ta bort tråden.

Att det däremot kommer att finnas något tvång på att använda korrekt svenska i diskussioner om lågkolhydratkost (eller LowCarb som jag säger  ) ser jag som uteslutet.

Som vanligt har dock Margareta sista ordet, men jag tvivlar på att hon har som syfte att tvinga folk att skriva korrekt svenska.

Alltså: denna tråd är helt OK för dom som vill diskutera språkfrågor men det finns inga regler för forumet där man måste använda perfekt svenska.

Jag skulle kanske tro mer på SMHIs väderprognoser om de lärde sig att det inte heter "mellan 10 till 12 grader".

Sorry för att jag var en av trådkaparna men jag vet av erfarenhet (från annat forum) att en sån tillsägelse kan få folk att sluta skriva.

Personligen tycker jag det är roligt med språk och språkfrågor. Ibland kan man även behöva be om råd så varför inte en språkfrågetråd?

Det enda jag ibland kan haja till inför, även på internetforum, är särskrivningar. Som anekdot kan jag nämna att jag på en lunchrestaurang sett att det stod "fiskfri kasse" på griffeltavlan med matsedeln. Ingen av den (unga) serveringspersonalen i kassan hade reagerat på det. Jag kände mig inte sugen på kasse den dan, vare sig med fisk eller utan… Hade dom serverat fiskfrikassé så kanske det hade låtit mer smakligt.

Å andra sidan så ser man både stavfel, syftningsfel och särskrivningar i olika sorters media nuförtiden, inte ens för journalister verkar det vara ett krav att kunna stava innan man publicerar nåt så varför skulle det ställas högre krav på "vanligt folk" med olika bakgrunder men med ett gemensamt intresse för LCHF. (Nu är det tillåtet att reta sig på en megalång mening.)

När det gäller foruminlägg är det väl ofta helt enkelt så att man  har en tanke i huvudet som man vill få ner på pränt innan man glömmer av vad man vill säga som svar till någon. Kanhända stavar man då fel, glömmer mellanslag mellan ord (skyldig) eller får till nån annan tokighet som att inte alltid avsluta meningar i tid och påbörja nya. Tror nog man kan sortera in det mesta under att vara "mänsklig".

Särskrivningar i offentliga sammanhang som i exemplet ovan är störande…Men jag tror att de är här för att stanna, kanske t o m bli normen.

För några år sedan såg man dem knappt, nu ser jag dem i reklamannonser, på ams, på restauranger, affärer, caféer etc…

Mervi, du ska absolut inte ta åt dig, du skriver en mycket vårdad svenska tycker jag. Men i stort håller jag med Aniara4. Vad är det för fel att vårda sitt språk? Jag kan heller inte fatta att det ska vara så svårt att skilja på de och dem.

En liten fråga, vad är internetspråk, som någon skrev om?

Hoppas Margareta tittar på detta, jag tycker att det går förlångt nu.

Dessa påpekande om hur vi stavar hör inte hemma här,det finns säkert något forum som passar dej / er som håller på så här.

Vi som skriver här på kolhydrater iFokus har ett annat behov av att skriva till varandra, att ge och få råd vid behov, vi  har hittills förstått varandra utan problem.

Jag högaktar dessa Vänner jag fått på kolhydrater iFokus.

Jag läste denna tråd i fm när den kom, jag skrev ett ganska argt svar men besinnade mej och  stängde datorn, man blir så förbaskad över dessa påhopp kan vi inte få slippa dom.

Blir du störd och har problem av hur vi stavar så läs något annat istället.

Jag skriver också "utlandssvenska" (kan man säga så??) som Mervi, kan ibland tycka att jag uttrycker mig styvt, fastän jag har svenska som modersmål. Vi har nämligen lite andra uttryckssätt i Finland, jag kan ibland själv lägga märke till att jag  "skriver konstigt" här, saknar ibland uttryckssätt som ni har

Men nu missar ni ju poängen!!!

Den här tråden kommer sig av att någon kommenterade en språkaspekt i en annan tråd, och då tyckte jag att det skulle vara bättre att ta upp en allmän diskussion om skrivande i en egen tråd, så att de som ville diskutera språkfrågor kunde göra det här, och så kan man hålla sig till ämnet i trådar som handlar om andra saker, istället för att komma off topic där!

Mervi, som jag har skrivit flera gånger i den här tråden så håller jag helt med om att det absolut inte får bli så att folk drar sig för att skriva för att de är rädda att bli kritiserade för sina grammatikfel. Just i ditt fall är det väl inte heller nån större risk eftersom du skriver väldigt korrekt, men det hör inte till den här diskussionen.

Jag är precis tvärt om. Jag gillar när man skriver mer fritt  och inte är så formellt. det ger liv åt texten tycker jag, jag får en känsla för människan bakom orden. Det är så skönt att slippa tänka på hur man skriver utan kan skriva fritt hur man känner, tycker och tänker. Jag har nog med regler och styrning i mitt jobb så det vill jag slippa.

#0 Det här problemet ligger hos dig. Inte hos den som skriver något fel, på grund av okunnskap eller slarv. Det är helt enkelt så att du får träna på att inte bli störd av felskrivningar. Det är inte 3000 medlemmar som ska träna på att skriva korrekt.

# 25 Men problemet är ju att sen man läst denna tråd är ju risken att man drar sig för att skriva pga att man vet att folk retar upp sig över hur man stavar osv. (Sorry för en jättelång mening….) Jag själv bryr mig inte om det finns folk som stör sig över mina felskrivningar, jag skriver ändå, men det kanske inte gäller alla här inne. Så vad mig anbelangar tycker jag det är onödigt att ha en sådan här tråd överhuvudtaget. Det finns säkert andra ställen på nätet där det är mer passande att diskutera detta tänker jag.

#27 Har jag sagt nåt annat?

# 26: Där fick du till det riktigt bra tycker jag!

Det blir ju inte kul om man måste börja spänna sig för hur man har skrivit, om det blev tillräckligt förståeligt eller inte. Blir ju lite känsla av att man sitter i svensk språkklass, och "blev jag godkänd nu eller inte"…

Hej

Jag är dyslektiker och det finns olika grader av detta handikapp,

Jag tex läser mycket långsamt men kommer ihåg det mesta jag läser. Jag kan också reta mej på olika formuleringar hos språkproffsen. tex det klassiska när man använder tackvare istället för på grund av vid negativa händelser.  Jag är rätt duktig på grammatik  men jag skriver också  långsamt och tappar ord och bokstäver, jag ser inte alltid mina felskrivningar, fast jag läser mina inlägg högt innan jag publicerar inläggen.

Om ni inte förstår  innehållet i mina inlägg är jag glad att få frågor, så att jag kan förtydliga mina inlägg Däremot att språkligt rätta inläggen, vet jag inte om det hjäper oss som inte skriver korrekt svenska.  Jag själv har klarat 5,5 år på universitet inom naturvetensakap, så det handlar inte om att sakna utbildning och träning att använda det skrivna språket.

# 26-# 27 Håller med till fullo!  # 30 Precis! Man ska kunna känna sig avslappnad när man skriver!

Har skrivit och raderat flera gånger nu i den här tråden. Känns att det är ett känsligt ämne, lätt att bli missförstådd och lätt att missförstå.

Skrev ett långt stycke här också men raderade det. Inte för att jag har problem att uttrycka mig, egentligen, men sedan jag läst igenom det jag skrivit såg jag att det kunde missuppfattas. Någon kunde känna sig påhoppad av mina funderingar och eftersom det absolut inte är min mening avstår jag från att framföra dem.

Så… jag tolkar svaren som att ni håller med mig om att man bör hålla sig till ämnet i en tråd istället för att kommentera HUR något skrivs, och att öht undvika att kritisera enskilda personer öppet i forumet?

Så bra, då är vi ju överens!

Helt rätt Aniara4

# 31: Skitduktigt jobbat Minorca !! (Om man får skriva så)

Jag blir bara så full av beundran när jag läser om folk med olika läs och skrivhandikapp, som har plöjt sin väg framåt iallafall! Säkert har det inte varit lätt alla gånger, men du har studerat på universitet, och det är knappast första gången som du stöter på såna här "som kan bättre".

All heder åt dig

#22 Hej Minumum

Det som jag här kallade internetspråk är den relativt nya språkliga genre som används i chattar och i diskussionsfora på internet, men också i en del e-post och i sms.

Mediet man använder (t.ex. mobilen eller datorn) gör att vi har fått en skriftspråklig genre som i sig själv inbegriper en otroligt mycket större hastighet än forna tiders brev, eller för den delen andra skriftspråkliga genrer som t.ex. tidningsspråk eller det språk som finns i informationslappar vi får från läraren i barnens skola.

Detta gör att det jag, lite förenklat, här kallar internetspråk är en genre med helt andra förutsättningar än de andra genrerna. Det blir t.ex. oftare felstavningar och tangentbordsmissar. (Och missuppfattningar, men det är inte det vi talar om här.)

Å andra sidan har internet gjort att vi alla plötsligt blir skribenter i vardagen. Det är inte bara journalister och språkproffs som skriver. Vi skriver alla. Och vi publicerar det – på internet. Det är en språklig revolution. Och just detta sista – att alla skriver – gör att det är viktigt att ta denna språkliga genre för vad den är. Och, som jag nämnde ovan, kanske vi ska låta den vara det den är.

/Maia

Jag blir lite tveksam över den här tråden. Det finns ingen anledning att reagera så starkt personligt. Vill man inte lära sig? Hur skall man annars lära sig? Ingen är ofelbar i något avseende och ett korrekt språk hjälper till i alla lägen, både för en själv och för mottagarna.

Igår läste jag en rapport skriven på universitetsnivå. Jag skakade en hel del på huvudet för den var språkligt eftersatt, men än värre var att studenten så tydligt hade struntat i att använda sig av rättstavningsfunktionen i sitt ordbehandlingsprogram. Det är bara ohyfsat på den nivån. Då har man defintivt inte ens försökt vårda sitt språk. Den attityden har jag inget till övers för, då är man ju inte intresserad av att kunna sitt språk eller av att vara korrekt.

Jag har inget emot tokigheter som det kan bli när man pratar/skriver på ett språk som inte är ens modersmål, det kan snarare berika ur ett perspektiv där man ser hur språkuppbyggnaden färgas av modersmålets nyanser. Jag sitter heller inte och förfasar mig över olika nivåer på språket här, men den dagen jag avfärdar kunskap hoppas jag är långt borta.

# 37 Bra skrivet Maia!

Även jag håller med 37:an. Bra skrivet Maia. Det är väl snarast talspråk som skrivs i sådana här trådar och så gör även jag.

MVH
Sekr MiaP

Varför måste allt vara så perfekt och tillrättalagt? Det roligaste jag visste, på den tiden jag chattade en hel del, var när folk skrev som de pratade, dvs när man skymtade deras dialekter i skriftspråket!

#38     För min del handlar det inte om jag vill lära mej eller inte. Naturligtvis vill jag kunna skriva korrekt svenska, men vi har olika förmågor och talanger. När jag skall skriva något riktigt viktigt tex examensarbete, rapport eller något som skall publiceras i tryck i , anlitar jag alltid någon med goda språkkunskaper och bra språkkänsla som korrekturläsare , Oftast sker något arbetsbyte med att jag hjälper dessa personer med tex med dataproblem,  tekniskaproblem eller bokföring mm.

Sök språkkonsultprogrammet! Här! Då får ni jobba på heltid med frågor som dessa….

38# Din jämförelse gör mig tveksam. Jag tror att det bästa sättet att lära sig är att vilja lära sig något. Att tala om för andra vad de skall lära sig (vad som är viktigt att lära sig) får oftast helt andra effekter än lärande.

#38 Håller med dig då det gäller skrivna rapporter och uppsatser i universitetsvärlden. Då är det mycket irriterande att tvingas läsa massa stavfel och andra konstigheter. Om man går en kurs och lägger ner mycket tid och energi på det man gör så har jag lite svårt att förstå att man inte orkar använda rättstavningsprogrammet.

Men för mig är ett sådant här forum något helt annat. Här tycker jag det spelar mindre roll hur man skriver, det är innehållet som är det viktigaste. Jag minns fösta gången jag skulle skriva ett inlägg i ett forum för några år sedan. det känndes jättekonstigt och svårt. tänkte då bara på att det skulle bli rätt och se bra ut. det var jättesvårt att sätta ord på mina tankar och känslor. Jag tror det blir en vana att uttrycka sig i skrift på internet. det blir någonting mellan talspråk och skriftspråk.

#44 Problemet med att vilja lära sig är att det inte innebär att man på något sätt är medveten om vilka begränsningar man har alla gånger. Att skriva folk på näsan ger ju givetvis inget, men inte heller att överreagera.
(Fast nog f-n förstår jag inte att uppsatser _släpps igenom_ på det sättet. Har man sina begränsingar och inte märker av felen, så fortsätter man ju så om ingen lär ut hur det skall vara eller vilka verktyg man kan använda sig av. Om det godkänns i ett slarvigt skick, vem skall säga ifrån då? Det är ju försent då.) 

#45 Nej, det är helt andra krav här, men vi ser ju här och var att det blir missförstånd och upprörda känslor. Det om något visar att det inte är så klart i språket som det skulle kunna vara.

Men hörni, kan vi inte göra så här, att dom som är intresserad och vill prata språk har full frihet att göra det i den här tråden. Precis som den är tänkt att funka. Ingen annan behöver ju läsa här. Vi har OT-trådar om allt mellan himmel och jord, så varför inte språk?

I alla andra trådar bestämmer vi oss för att inte bry oss ett jota om HUR saker framförs rent språkligt. För där är det inte högst prioriterat att kunna uttrycka sig på en litterärt hög nivå eller som i en akademisk uppsats.

Ordet intresserad i min första mening är skrivet så med avsikt. Det är nämligen talspråk i Norrland att skippa pluraländelsen på adjektiv. Sär skrivningar har även jag svårt för, men vi vill väl inte hämma någon som är med i gemenskapet på vårt forum genom att agera pek pinnar, eller hur?

Stavfel kan bero på att man inte vet eller att man har haft bråttom. Skit samma, spelar ingen roll för budskapet. Man halkar med tungan i talade dialoger också. Och säger fel. Tappar ord. Använder konstig meningsbyggnad.

Hoppas nu att det framgått att jag älskar språket, och att använda mig av det. Jag tycker det är viktigt att vårda vårt språk - och att utveckla det. Däremot har jag inget intresse av att oombedd tillrättavisa någon, hur mycket "fel" jag än ser (och i ett webforum med internetspråk finns inte begreppet "fel" på samma sätt). Att diskutera språk och ordens konst är däremot alltid fascinerande. Och det är roligt att kunna vara till hjälp om någon har en seriös fråga.

Om det stör mycket och många att den här tråden finns, låter vi den helt enkelt dö ut. Annars kan den väl få finnas, på just det sätt som trådstartaren avsåg, och som jag tycker är harmlöst.

I Chrounschoughs memoarer  stod det skrivet, att han skickade tillbaka sina vänners brev rättade med rött. Han blev folkskollärare och ändrade då sitt namn till denna fantastiska stavning.

Jag har varit svensklärare och anser att det heter så och inte svenskalärare!

Om man ska diskutera stavning och särskrivningar och ordval  kan man lika gärna diskutera kommatering. Om man inte kommaterar ordentligt, är det mycket lätt att få syftningsfel i långa meningar.

Detta forum skulle handla om kolhydraters vara eller icke var och inte om grammatik eller semantik. Det finns många fora för språk.

Kan inte KiF vara en fredad zon?

Jag tror att det hämmar det fria skrivandet om man ska behöva tänka på hur man stavar eller uttrycker sig.

Mina inlägg sulas oftast iväg i all hast mellan två arbetsuppgifter…har inte tid sitta korrekturläsa. Jobbar som skribent och kan regler etc men här vill jag vara fri och bara skriva det som jag vill få fram.

Det enda jag bryr mig om är budskapet, och är språket så pass dåligt att det är svårt förstå innebörden i det blir det ju klart problem.

Språkanvändningen ska väl inte döda budskapet….

Jag bor i Frankrike, och pratade inte ett ord franska innan jag flyttade hit….  Hade fransmännen inte förlåtit mig för mina grammatiska misstag, hade jag varit stum idag…. jag hade inte vågat öppna munnen.

Visst kan det vara irriterande med felstavningar, men förstås det vad som sägs, är stavning och meningsbyggnad helt utan värde….

Jag koncentrerar mig på det som är viktigt, och inte småsaker som inte gör nytta i mitt liv.

OT-trådar är ju till för att vara Off Topic, alltså kan man ta upp annat än kolhydrater här. Varför ska inte de som gillar språk kunna ha en OT-tråd om det?

Jag har inte sett någon i denna tråd som reagerar starkt personligt, som det står i #38, på eventuella stavfel/korrekturfel, eller som kritiserar dem, däremot verkar vara flera som tar åt sig ändå. Själv tycker jag det kunde vara bra med en tråd där man kan diskutera och få svar på språkfrågor.

Medlem, angående de och dem: Reglerna är är jag inte säker på, men några exempel kan jag ge. Man säger "Var är de?" men "Har du sett dem?". Man säger "De kommer gående." men "Jag såg dem komma gående."

Någon som kan reglan bakom?

#51 Jag tror att det skall vara DE när det är subjekt och DEM när det är objetk. Dina exempel verkar helt korrekta.

#52: Visste väl att det var något sådant ! DE när det är DE som gör något, DEM när det är DEM man gör något med, alltså.

#5 förklarar föredömligt enkelt hur skillnaden mellan objekt opch subjekt styr användandet av dem och de.
För övrigt så intar jag en ambivalent inställning till den här tråden. Visst är det intressant med språkfrågor. Särskilt särskrivningar är ju ett otyg som kanske skulle gå att nedbringa genom att ta upp dem när de förekommer. Genom Fredrik Lindsröms utmärkta TV-program har jag dock undan för undan närmat mig den språkliberala linjen och insett att vad som är rätt eller fel i språket helt enkelt avgörs av  majoriteten antingen man vill eller ej. Språker är ju inget naturvetenskapligt fenomen med objektivt mätbara parametrar.
Vad jag har emot den här tråden är att den, som många har påpekat, riskerar att skrämma dem som känner sig lite osäkra eller ovana att alls skriva något trots att de kan ha mycket viktiga saker att komma med. Det är säkerligen redan nu så att många drar sig för att skriva när de jämför sig med alla rutinerade och välutbildade skribenter som förekommer här på forumet.
En språkdebatt passar därför bäst på ett språkforum anser jag och inte här där kost och hälsa ju skall stå i fokus.

Jag tycker visst vi kan diskutera språkbruket här. Något som jag reagerar mot är när man säger tjugi i stället för tjugo. Jag har hört det många gånger på TV. Kan det vara dialekt??? Eller tror man att det heter så?? Säger man även tjugifem osv?? Möjligen har jag missat något, det kanske kan heta både ock.

Nog tycker jag att språket på radio deklinerat en del. En av toppnoteringarna var nog när de berättade att Mihailovic hade dömts till mord. Trodde inte vi hade dödsstraff här …

Eller det nya bruket att säga att någon lämnar när man menar att någon avgår eller ger sig iväg. Det måtte vara en anglicism, direkt hämtad från "leave", som ju inte fungerar riktigt likadant.

#56 Håller med om nybruket av "lämnar". Jag väntar alltid (förgäves) på att får höra slutet av meningen, dvs VAD det är vederbörande lämnar.

Den enda gång jag tycker det är ok är när man tydligt talar om barn på dagis och vem av föräldrarna som hämtar och lämnar. Då framgår det ju av sammanhanget både vem man lämnar och var. Eller vart man lämnar barnet, om man själv inte går in utan slänger in ungen genom dörren. 

Jag tycker det är kul med språk och med en språktråd.

SJälv blir jag irriterad när man på radio och tv använder oprecisa eller felaktiga uttryck.
Speciellt irriterande när någon förväntar något som är negativt, t ex ett dåligt resultat, i stället för väntar. Det blir liksom helt fel i mina öron…

Men de som inte är intresserade av språk behöver ju inte titta in på den här tråden, och heller inte ta illa vid sig.
Vi språkpoliser kan ju få diskutera det här otroligt intressanta ämnet under OT…

Nu har tråden blivit så lång att det kanske är dags att förklara varför den kom till.

Det var när någon i en helt annan tråd påpekade ett språkligt fel som någon annan gjort längre upp i samma tråd. Alltså i prinicp påpekade att "så här skriver man inte". Kommer inte ihåg om det var stavfel eller grammatiskt fel och det kan kvitta.

Istället för att den ursprungliga tråden skulle bli ännu mer kapad av olika åsikter om språket så startade Aniara den här tråden (rätta mig om jag har fel Aniara).

#51, 52, 53

Lite mer om de och dem

Tilläggas kan att vi vanligen har dem efter preposition (på, för, med etc). Ingen säger i stort sett fel i meningar som den här:

(1) Jag tror på dem.

Här bör vi alltså inte skriva de.

I meningar som de i (2) och (3) är det däremot mer tillåtet att skriva både det ena och det andra. (Härligt, eller hur?)

(2) Jag tror på dem som säger att jorden är platt.

(3) Jag tror på de som säger att jorden är platt. 

Någon föreslog ovan att man kunde testa med they och them. Men det går också alldeles utmärkt att prova med de svenska pronomina hon och henne eller jag och mig. Där gör vi nämligen sällan fel. Byt ut och kolla!

Hon och jag motsvarar de, dvs. subjektsform. Henne och mig motsvarar dem, dvs. objektsform.  Att använda dom rakt igenom fungerar bra om man inte vill fundera. Men vi ska då komma ihåg att inte alla svenska dialekter använder dom. En del använder t.ex. di och dem i talat språk. Ska det vara tillåtet att skriva så också? Som i Norge där man har lagstadgad rätt att skriva på sin dialekt.

Är det alltid riksspråket som ska vara norm när vi gör stavningsförenklingar kan man fråga sig.

#0 och #59 Det jag tar lite illa vara av är när någon blir rättad direkt och offentligt i forumet. Om man vill påpeka någons bristande grammatik eller eviga stavfel (eller rumphuggna meningar i mitt fall) tycker jag att det är artigare att skicka ett PM eller möjligen skriva i vederbörandes gästbok.

Då kan man diskutera frågan lite fint, istället för att bli uthängd androm till varnagel.

#61: Då är det ju bra att vi inte gör det i den här tråden.

Jag är en språknörd som varken kan ordklasserna eller vet skillnaden på subjekt och predikat men jag får bita ihop många gånger när jag läser inlägg på nätet (inte bara här för detta forum hör till de bättre). Nu behöver ni inte ta fram rödpennan och gå genom alla mina inlägg eftersom jag ibland leker med språket och töjer lite på det. ;-)

Följdaktligen så har jag länge fundrat på en tråd där vi nördar kan få visa oss duktiga och skriva personligt om olika Skrivregler. Det ska vara en tråd där ni som känner er slagna på fingrarna med pekpinnen inte behöver besöka medan ni som vill lära er mer om språket är hjärtligt välkomna att läsa och gärna skriva frågor.

Varför är det då så viktigt med en "adekvat vokabulär"? Ja så länge man skriver på ett forum och alla förstår vad man menar så håller jag med om att det inte är så viktigt, men ska men skriva t.ex. en insändare eller till en myndighet så kan ett korrekt språk öka trovärdigheten och genomslagskraften.

Så vad säger ni om en ny tråd som är strukturerad med en fet rubrik för varje ämne så det blir lätt att hitta? T.ex:

**Särskrivningar
**När ska ett två eller flera ord skrivas ihop till ett? Det finns en bra tumregel… 

Sedan kan man fortsätta att diskutera det ämnet men inte diskutera om tråden ska finnas eller inte.

Jag har svenska som modersmål och är ganska bra på det i skrift oxå men efter lång tid på internet har jag lärt mig det nya IT skrivspråket dit t ex oxå hör. Jag tappar ibland bokstäver pga att högernäven är snabbare än vänster. Jag har inte alltid tid/lust att läsa igenom det jag skrivit. Jag tänker fortsätta skriva som jag skriver och om någon retar sig på min text så hoppa gärna över mina inlägg =)). Dessutom tyckte jag det var kul med "kalv lever skuren i bitar" =))

En undran.

Vad har Språk iFokus på Kolhydrater iFokus att göra, finns det inte ett forum för detta någon annanstans.

Jag trodde faktiskt att vi här diskuterar kost samt byter erfarenheter med varandra inom lchf.

Det finns en del olika `ifokus´ om det inte redan finns Språk iFokus el Svenska iFokus el Språkvård iFokus,  skulle det kanske gå att starta en sådan grupp, för dom som är intresserade.

Låt oss få slut på den här typen av påpekande, det är ofrånkomligt att någon el några tar illa upp av dessa påhopp.

Vi är alla olika duktiga att stava och vad spelar det för roll,vi har alltid förstått varandra, detta börjar bli något tröttsamt tycker jag.

Jag vill säga som Kitabu, kan inte Kolhydrater iFokus få vara en fredad zon.

slamslams, detta är en OT-TRÅD. Det betyder Off Topic, där kan man diskutera allt möjligt, och den som inte är intresserad kan enkelt låta bli att gå in. Inte heller har vi här ägnat oss åt några som helst påhopp.

De som är intresserade av språkfrågor må läsa, andra inte.

För vi vill väl inte ta bort alla OT-möjligheter?

Efter några dagars obemärkthet har den här tråden vaknat igen. Den ligger under rubriken Off topic, där alla trådar som inte handlar om lchf ska placeras. Helt korrekt, alltså! Ett axplock ur denna kategori visar stor spridning av ämnen, till exempel hundmat, semester, lekar, musik, film, tabbar och jämställdhet.  
    Så varför inte språk?
    Det framgår tydligt att det inte ska handla om att tillrättavisa eller kritisera, i synnerhet inte i trådar under övriga rubriker.
    Personligen bryr jag mig inte ett dugg om hur stavning och grammatik ser ut i inläggen, förutsatt att jag förstår vad som förmedlas. Om något är oklart får jag ställa förtydligande frågor.
    Men jag njuter också av språkets magi, och leker gärna med ord och formuleringar. Det intresserar mig att experimentera, utifrån kännedom om språkreglerna. Dynamiken i ett levande språk som ständigt utvecklas är fascinerande. Därför tycker jag att en OT-tråd som den här kan vara berättigad.

Det får dock inte bli någon slags elitism med en språktråd. Då är det bättre att den inte finns.

Det räcker med att konstatera att vi besitter olika kunskaper /färdigheter vad det gäller språket, alla skriver förmodligen så gott dom kan, en del alldeles perfekt och andra lite sämre.Jag tror inte att någon sitter och skriver dålig svenska för att det är kul!

När det gäller det här med "de" och "dem" kan man prova att byta ut orden mot "vi" och "oss" eller "jag" och "mig".

Ex:
Vi ägen en bil. Bilen tillhör oss.
De äger en bil. Bilen tillhör dem.
Jag äger en bil. Bilen tillhör mig.

Vill man, så går det ju också bra med: Dom äger en bil, Bilen tillhör dom. (tycker jag)

Däremot låter följande lite fel i mina öron:
Dem äger en bil. Bilen tillhör de.
jfr: (Oss äger en bil. Bilen tillhör vi)

#69 Håller med - i mina öron innebär de exemplen att det är bilen som äger personerna fast med lite ovanlig ordföljd.

Nu brukar jag inte tänka på bilar när jag skriver…..

Så vi kanske kan ändra bil till gräddkanna eller kanske grädd kanna   ha ha

# 66 gronstedt.

Så bra då vet jag.

Jag tycker bara att kolhydrater iFokus är ett forum om kost och inte hur vi stavar.

Jag missförstod kanske budskapet, jag läste mellan raderna att en del av oss skrev som krattor och det behövde vi ändra på.

Men jag skall hörsamma dej, detta är inget för mej.

#69, Problemet är bara att det finns gott om personer som antingen har annat modersmål än svenska eller som inte alls kan känna att visa ordalydelser låter sämre än andra.
Exempelvis: Dem äger en bil, Bilen ägs av de. Många störs inte alls av detta sätt att uttrycka saken  och det är ju det som är själva grunden till problemet.
Angående talesättet "att lämna" så måste det väl inrangeras i kategorin modeord även om det har varit ovanligt långlivat.
Det florerar ju ständigt ett antal modeuttryck som används av personer som vill verka inne och med sin tid. Dessa modeord brukar ha en relativt begränsad livslängd. När kreti & pleti börjar använda dem så är det dags för avantgardet att hitta nya former. Ord som är aktuella just nu kan vara "på tårna" och "fokusera" det finns många fler som jag inte kommer på just nu.
Exempel på förbrukade uttryck, "bara  förnamnet",  "stigmatiserande" ,"häftigt" mm, mf.
Det roliga är att personer som ofta använder sig av dessa modeuttryck aldrig fattar vilket löjligt intryck det gör.

Nyord

Villbara tillägga att det finns forskning som visar att vi "sliter ut" en del uttryck i språket snabbare än andra och att dessa typer av ord måste variera hela tiden.

Ett exempel är förstärkande adjektiv och adverb, där t.ex. "fett" kommit in som en nykomling för ett par år sedan. Tycker inte ni också att det ordet faktiskt håller på att bli lite slitet redan nu? Det kommer troligen inte att hålla så länge. (Utom här…)

Man kan i alla fall se i undersökningar att en del ord inte bara dyker upp som nya fräscha förstärkare. En del av de GAMLA redan uttjänta förstärkningsorden får ibland en renässans och vi börjar använda dem på nytt.

På 30/40-talet sa man tydligen att något var "vrålbedåriskt" har jag läst nånstans. Kan tänka mig att det inte var poppis hos den äldre generationen. Fast just det ordet känns inte som ett som skulle kunna återkomma…

Hittade denna tråd igår kväll och satt och läste lite i den. Intressant med språk. Själv är jag inte skolad annat än vanliga grundskolan upp till 9:an (flippade ut i högstadiet med stora betygras, så någon särskild skolning blev det inte heller de 3 sista åren). Länge sedan nu. På den tiden behövdes inte gymnasiekompetens för att söka in på ssk-skolan (vilket jag gjorde vid 18 års ålder). Men man har aldrig fått sig inlärt grammatik och skrivförståelse riktigt ordentligt. Annars hade man lätt för det där, åtminstone upp till årskurs 6 då man fortfarande tog skolan på allvar. Sedan har jag tappat mycket av de trots allt en gång i tiden inlärda kunskaperna. Har tappat väldigt mycket efter hand som åren gått.

När man har barn som jag, så blev det så småningom ett måste att en dator kom att flytta in i hemmet under tidiga 80-talet när de började få in åldern för det. Själv kom jag att avsky den surrande apparaten och bestämde mig för att allt verkade krångligt och urtråkigt med den. Men man "tvingades" på jobbet att gå en grundkurs många år senare. Jag som så innerligt hade hoppats att slippa. Fick vatten på min kvarn för det VAR skitsvårt att begripa någonting. Var fullständigt obekant med varenda rörelse som skulle utföras på den motbjudande, äckliga maskinen.

Så småningom, och framför allt när jag fick börja pula med det själv, då började saker lossna. Hemskt när någon står över en och pladdrar och stressar på en att komma vidare. Då blockeras jag bara och "hör" inte vad kursledaren ens säger, man bara ser en mun som står och babblar i 200 knutars turbofart. Så jag byggde upp allt större avsky för datorn tills jag äntligen fick möjlighet att sitta själv.

Efter ytterligare ett par år lärde man sig gå ut på internet. Blev väldigt fascinerad av diskussionsforumen som jag kom att hitta (särkilt kattsidor då). Lärde mig massor i dessa forum dvs fick nya kunskaper. Men vågade ingenting skriva själv. Märkte att det fanns ett konstigt språk, både i e-mail och på forumen. En mängd av för mig obekanta förkortningar som jag inte förstod det minsta av, och så började meningarna ofta med liten bokstav. Man har lärt sig lite mer av detta konstiga språk efter hand. Nu ser jag fram emot att följa den här tråden och kommer att bokmärka den. För mig är det viktigt att ALLA (obs mina versaler betyder inte att jag skriker, bara betonar) - att alla vågar skriva, som skulle vilja skriva. Att INGEN hindras av ev svårigheter med språket. Själv dröjde det mycket länge innan jag vågade, men numera vågar jag skriva.

Så jag säger med glädje Ja till en sådan här tråd!
Hoppas på att lära mig lite mer, samt läsa folks olika åsikter om saken. Intressant tycker jag.

OJ! Är mäkta förvånad över alla de negativa kommentarena i denna tråd! Ser inte någonstans att någon utövar påhopp på någon annan eller ens använder någons inlägg som exempel på bra eller dåligt språk. Har jättesvårt att se vad ni är upprörda över!

Hade tråden hetat "hundraser" och handlat om vilken hundras som var den bästa och sötaste så hade den utan vidare kunnat passera som OT-ämne, men att prata om språkvård OT tycks alltså vara så brännande hett att det riskerar att rasera hela forumet? Mycket märkligt!

Alla ni som har svenskan som andraspråk eller utav andra orsaker har problem med det svenska språket: inga saker som tas upp här är på något sätt påhopp på er eller er förmåga att uttrycka er i tal eller skrift! Tror att vi alla är överrens om att svenskan är ett ganska komplicerat språk och det är ju snarast därför man har ett intresse att diskutera just det svenska språket.

#74, Var det inte författaren Jolo so, noterade att i söderslangens mest avancerade uttryck hade man så att säga gått varvet runt och använde sig av ren kanslisvenska när man ville vara så "snacka så häftig slang som möjligt".
Ex. "Det har kommit till vår kännedom", "Ett ärende av yttersta vikt", "tidsutdräkt" mm.
Ordet "Fett" har fått ett  så snabbt och brett genombrott i hela landet att det säkerligen blir ytterst kortlivat som modeord.

#61 (Glömde skriva detta i mitt inlägg nyss.) Jag håller helt med dig! Det var nog inte det bästa av infall att kommentera någon annans stavning sådär i pågående tråd. Ett PM hade säkert varit bättre. Med lite tur har vi alla genom detta exempel dock lärt oss lite bättre forum-hyfs. Dessutom kanske behovet av att säga ifrån minskar om man genom denna tråden får känna att man inte är tokig som tycker att vissa felaktigheter i språket är störande för läsandet.

#77 Det där känner man ju igen från filmerna om Anderssonskans Kalle, eller hur? Vet inte om det var Jolo, men han var en rackare på språk så det kan säkert stämma.

Sedan är det ju det med en del ord att de börjar användas av de unga för att skapa gruppkänsla och distans till vuxenvärlden. Och när vi gamlingar börjar anamma dem så har de ju förfelat sitt syfte för de yngre. Så då är det dags för nåt nytt som mamma och pappa inte fattar…

Att diskutera den sötaste hundvalpen är ju väldigt trevligt och gör ju ingen skada.

Att diskutera språket i denna tråd gör heller ingen skada, snarare tvärtom.

Att diskutera och kritisera språket i de andra trådarna kan göra en enorm skada, då det kan få såväl folk som folke att inte skriva eftersom språket som används blir nedvärderat och därmed även den som använder det sk "felaktiga" språket.

Vi kan gärna fortsätta vara "perfekta" människor i endast denna tråden, i alla andra ska vi lyssna på budskap och skriva med hjärtat istället……….

Jaha, så har man redan lärt sig ett nytt ord. Tack Eremitha för ordet elitism. Skulle just fråga vad det betydde, men provade med Google först som ledde vidare till Wikipedia. Aha! Blev nästan lite gramse på mig själv att jag inte kunde räkna ut betydelsen själv, för elit vet man ju i alla fall vad det är. En sådan kände man sig inte som nu nej :o). Men det gör ingenting. Allt man lär sig vill man ju gärna komma ihåg också - men det är verkligen en helt annan femma! Innötning är väl ofta receptet där så… elitism, elitism, elitism.

folke #80, det du skriver i ditt tredje stycke där med början: Att diskutera och kritisera…
Det stämmer så bra också i min tankevärld och jag fastnade för det du skriver där. Om ej direkt nedvärderat, så kan det i alla fall framkalla "negativa" reaktioner om felskrivningar, hos de som kan och vet hur det ska vara. Däremot kan man förstås känna sig nedvärderad och tappa lusten att skriva om någon kommenterar ens felskrivningar.

Jag behärskar inte det skrivna (eller talade) språket särskilt väl själv (berättat ovan) men är ändå lite smått fascinerad och tycker det är roligt med språkets alla finurligheter. Så jag hoppas på fortsatt aktivitet i den här tråden.

När jag började upptäcka diskussionsforumen på nätet så reagerade jag på användandet av orden de och dem, vilket redan kommenterats ovan i tråden. Jag förstod ingenting och trodde väl egentligen att jag var efter min tid och att det smugit sig in nya betydelser i de orden, dvs nytt som alla unga lärt sig i skolan. För det verkade mestadels vara från yngre människor den annorlunda användningen kom. Annars, fel eller rätt… Jag vet inte, men tycker det är roligt på något sätt att lära mig eller följa diskussioner, om språket. Gärna i sådan här mer lättsam form, som i ett diskussionsforum. Är inte någon bokmal precis och tröttnar lätt av att sitta och läsa in kunskaper från böcker. Så för mig är detta ett trevligare sätt att läsa.

…felskrivet blev det här. Kanske kan tas bort.

#81 Det du skrev kan ju faktiskt sammanfatta det som jag uppfattar som syftet med tråden: Språkliga funderingar om skojiga fenomen = ja! Elitism = nej! Tillåtet att ställa frågor = ja! Tillåtet att diskutera vad som ska ses som "rätt" och "fel" = ja!

Språk är helt klart känsligt…

De och dem skulle jag också kunna diskutera. Men det är ju redan ganska mycket skrivet om.

Och jag har en annan fundering, eller snarare fråga:

 -Hur läser ni? Eller snarare, hur går avkodningen av skriften till?

Själv ser jag ett antal ord, och "ser" vad det står med hjälp av mönsterigenkänning. Det är bara helt okända ord som man får ljuda (fast jag inte behöver läsa högt), alltså bokstavsläsa. Lite stavfel spelar ingen roll, bara orden ser någorlunda "rätt" ut. (Och därför gillar jag inte särskrivning, eftersom det blir fel mönster då.)

Men min man säger att han läser orden bokstav för bokstav.

Hur gör ni?

#84 Jag läser hela ord och vissa fraser i ett sjok. Följer inte heller rad för rad med ögonen i text, jag "läser" ett par tre rader på en gång i samma ögonrörelse.

Bokstav för bokstav, hu så träligt. Då får man ju aldrig veta hur det går

p?u??oddn u?o??p ?l?? ?pi?? ???n?q ???

Eilngt en uneörnskding på ett egnskelt uivtnierset så seplar det inegn rlol i viekln odonnig bksortnävea i ett ord såtr i, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet.

Men läser man bokstav för bokstav  funkar det nog dåligt

#87 den undersökningen stämmer på mig. jag hade inga problem att läsa din text. det kanske därför jag inte tycker att det spelar så stor roll hur man skriver. men har man problem och måste läsa varje ord så är det inte så lätt.

Efter att ha följt tråden sedan jag skrev mitt inlägg så tycker jag att den blivit riktigt intressant. En tråd där man diskuterar språket är helt ok bara man känner att man inte blir hindrad att skriva. Jag gillar att skriva men ser det här med forum på nätet som något mellanting mellan skrift och talspråk.

Kom att tänka på den där texten efter att ha läst Lisabets inlägg. Särskrivningar stör rytmen och det blir svårt att läsa - jo, så är det nog.

Faktum är att de flesta läser ordbilder, som Lisabet. Man går över till att göra det vid ett visst stadium i läsinlärningen. Minns inte när, men det finns kanske någon lågstadielärare eller förskollärare som vet?

#87  Jag läser rätt fort och hoppar ofta över ord i en mening men jag har förstått att utseendet på ord är viktigt för mig, alltså stör det mig när ord är felstavade för då hakar min hjärna upp sig på det direkt och min läsrytm stannas.  

Inte så att jag bryr mig men just detta exempel kan jag knappt läsa…

Jag tror det beror på att min mamma lärde mig läsa hela ord och inte bokstäver först. Jag såg liksom orden som en bild…om ni förstår vad jag menar?

Jag klarar #87 enkelt, men inte alls #86

#86

#84 Det ligger nog nåt i det du säger. Det finns undersökningar som visar att man sällan läser de yttersta ändarna av textrader, utan ögonen brukar hålla sig mest i mitten.

Själv läser jag mycket snabbt, så snabbt att jag har svårt att läsa poesi som kräver lite långsamhet och eftertanke. Jag kan få lägga ett papper över dikten och bara låta mig själv se en rad i taget! Men det flödet kräver att texten ser ut så som jag förväntar mig. Särskrivningar, t.ex. gör att det ser ut som två andra ord, så då måste jag stanna upp i flödet och titta lite extra vad det står. Likadant med andra "avvikelser" som gör att mitt snabbskummade intryck blir nåt som inte verkar rimligt.

När jag skummar riktigt fort, t.ex. rubriker på någon kvällstidningshemsida, händer det att jag läser ihop flera rubriker och får det till riktigt knasiga meningar!

Mina ögon hänger också gärna upp sig på stavfel men jag tycker mig märka att ju mer jag chattar desto lättare sväljer jag stavfel och omkastade bokstäver. Dessutom händer det att jag särskriver, till min egen fasa!

Nån som vet vad detta betyder?: Vörnt bäges bånär!

Vörnt uttalas med tungan ihoprullad uppe i gommen vid roch n.

Hör väl inte till denna tråd direkt men jag kunde inte låta bli att bidra med en liten ångermanländsk mening!  

Svar: Bråka inte barn!

#94 Det är också ett faktum att folk tycker att det är med acceptabelt stavfel av typen hnud istället för hund mer villigt än stavfel av typen hunnd. Vad tycker ni? Vilket hakar ni upp er på mest?

Lyssna gärna på coola dialekter här.

Ah!! Tack för tipset! Jag älskar dialekter!

#96 hnud antar man är ett slarvfel eller tangenthalka, hunnd antyder att personen faktiskt inte vet hur hund stavas. Det är ju rätt intressant eftersom man rent logiskt borde bli mer irriterad på någon som värderar läsarens tid och ansträngning så lågt att h*n inte bryr sig om att skriva noga, medan den som stavar fel kanske faktiskt inte kan hjälpa det!

#64, ett tips är att lära sig att titta på skärmen när man skriver istället för på tangentbordet. Det tar bara en eller ett par dagar innan man skriver lika snabbt igen, och det underlättar, eftersom man kan se och läsa bokstäverna allt eftersom dom kommer fram på skärmen så ser man stavfelen direkt, och kan rätta dom utan att det tar längre tid och utan att man slipper läsa igenom igen.

Själv så accepterar jag internetskrift i vissa former, men inte saker som enkla förkortningar, till exempel "oxå" istället för "också" osv. Det är det värsta jag vet,jag  tycker det är ren lathet. Men att en del svengelska ord förekommer i internetskrift accepterar jag, och även att smilies och liknande används, och om det är i en chattliknande form så tycker jag att talspråk går bra.

Jag är också tolerant mot dom som inte kan språket så bra, men dom som kan det och gör fel avsiktligt tycker jag gör fel.

Jag brukar inte påpeka när någon gör fel om dom inte gör samma fel upprepade gånger eller om jag känner dom relativt bra. KiF tycker jag har ett väldigt bra språk överlag.

En sak som jag själv alltid själv gör fel på är att skriva "dom" istället för "de" eller "dem". Jag brukar rätta det om det är någon formell text, men annars så bryr jag mig inte om det.

#96  hnud stör min hjärna otroligt, hunnd inte alls.

ÅÅÅ vad skönt det var när jag förstod vad OT betyder - off topic! För det är det ju….

Ooops!! Nu är det bäst jag avviker från denna tråd fort som attan innan jag retar upp mig igen….

Hälsningar miagumman som med glädje vältrar sig i ordet "oxå" !

Jag tackar för mig och söker upp en annan tråd i min smak!

#103 Ah, alla retar vi oss på något, eller hur, Miagumman? Är det inte något i språket som vi retar oss på så retar vi oss på språkpoliserna.

Här kommer en brandfackla till, som inte har med internetspråk att göra: Vad säger ni om den som könsneutralt pronomen?

Språkriktighetsboken rekommenderar att man använder den istället för att skriva  han eller hon eller h*n (som Aniara4 smart nog använde – fiffigt!).

Såhär:

Varje elev måste göra vad den kan för att alla ska trivas i skolan.

#100: Men andreas0!? Vår käre professor Rössner använder "oxå" när han chattar på viktklubb och då måste det ju vara rätt!

#104: Jag skulle hellre föreslå hen som könsneutralt ord eftersom den lika väl kan tolkas som en hund eller en chiffonjé.

#105 - men vad ska då "hen" heta i objektsform? och vad heter motsvarande possesiva pronomen? "henom"? "hens"?

#105 Om du använder hen, vad har du då som objektsform? Vi kallade gravidmagen för henom. Genitiven borde då bli hens.

Han/hon-hen
Honom/henne-henom
Hans/hennes - hens

Logiskt och rationellt.

#106 Den, naturligtvis. Det är samma i båda formerna. Precis som det.

# 107 Hen finns väl i finskan? Om man vill använda det är det väl bara att sno deras ackusativform för objekt och genitivform för ägande. De har ju kasus så att det räcker och blir över och kan gärna dela med sig! Finnar! Vad heter det?

Tack greensis för att jag slapp tänka ut sånt som inte har en aning om! Komma dragandes med dina gamla "possesiva pronomen" raphanus! Skäms!

Något jag ständigt blir osäker på är om det heter lite grann eller lite grand. Tycker mig ha sett båda varianterna. Vilket är det rätta?

Beträffande ansträngning med att skriva rätt. Jag läser ofta igenom mina texter ett par gånger innan jag skickar, ändå upptäcker jag inte när jag tappat ett ord eller två, inte förrän långt senare när jag råkar läsa mitt inlägg igen. Fattar inte det där. Anstränger mig, men utan resultat. Först när texten kommit på rejäl distans dvs långt senare så "ser jag" ibland.

Beträffande förkortningen dvs - ser ni helst att den är punkterad, eller som jag skrev? Själv tycker jag det blir mjukare och följsammare utan punkter, men det ska väl vara punkter för att vara korrekt eller?

Lite grand eller grann?

Från början handlade det om ett "grand" som kommer av ett fornsvenskt ord som användes för små, små saker. Så små att de t.ex. kunde flyga runt i luften och gastna i ögat.

Det är idag lika accepterat att använda "lite grann" som "lite grand". Om man söker i GP:s utgivning från 2001 så är "lite grann" faktiskt vanligare än "lite grand".

 När det gäller förkortningar så finns det flera olika varianter: dvs., dvs d.v.s. eller d v s. Här kan man välja den variant man vill, om man är konsekvent, men om man skriver med mellanrum, utan punkter måste man tänka på att göra så kallade hårda mellanslag, så att inte förkortningen delas på två rader. Därför brukar man rekommendera dvs. och t.ex. numer.

 Obs! Påminner. Det handlar förstås inte om det språk vi har här, utan om när man vill skriva en uppsats eller något mer formellt…

Haha! "gastna i ögat". Jag sitter och skriver i mörkret… "fastna" menar jag ju…

Jag skulle säga lite grann men ett litet grand.

Åh, vad jag satt och funderade på ordet gastna.

Tack för svaren på mina frågor förresten!

#108 Jag är inte finne, men har försökt läsa lite finska. Ett annorlunda språk. Ja, det finns en del kasus; jag tror inte vi behöver dem Annars tycker jag att hän, eller hen, är en bra idé.

nominativ   hän

genitiv      hänen

ackusativ   hänet

essiv      hänenä

partitiv   häntä

translativ   häneksi

inessiv   hänessä

elativ   hänestä

illativ   häneen

adessiv   hänellä

ablativ   häneltä

allativ   hänelle

# 115 Skrattar så jag gråter. Jösses vad påhittiga ni är!

hen är utmärkt… Jag kör på hen hädanefter…

Det är inte lätt med finskans alla former och böjningar.

Ordet "hen" har jag aldrig sett i finskan men hän = hon/han finns.

Hen har funnits som förslag på könsneutral motsvarighet till han/hon länge… Språktidningen har skrivit om det bl a. Bra tycker jag!

Det visste jag inte. 

Jag har bott i Sverige i snart 40 år så jag har nog missat mycket som händer i Finland. Snart har jag inget språk, förlorar det gamla och lär mig aldrig det nya helt.

Alltså hen har diskuterats här i sverige, som en svensk motsvarighet till hän…

Det har jag inte heller hört något om. Oj så bakom jag känner mig.

Men varför? Det är väl lättare med han och hon. Är det jämlikhetens skull??

#108 - Nja, att låna böjningsformer från finskan är nog inte tillrådligt. Visserligen finns det könsneutrala "hän", men om vi ska böja det efter finskt mönster får vi problem när vi stöter på exempel som

• Haluan naida häntä - Jag vill ligga med honom/henne
• Haluan naida hänen - Jag vill gifta mig med honom/henne

Vi ska ju inte göra svenskan onödigt svår bara för könsneutralitetens skull.

Men ett svenskt hen som böjs enligt det mönster #105 skriver känns både logiskt o som en vinst för svenskan.

Gör inte finska böjningsformer svårare än vad dom redan är. Det är redan tillräckligt svårt att leva i ett land där man måste kunna två sådana här olika språk, och kunna uttrycka sig i tal och skrift.

Iofs så verkar vi inte vara lika petiga i Finland om hur andra skriver, toleransen är mycket högre här förrän man börjar rätta varandra.

Beror säkert på att vi har två huvudspråk som verkar paralellt, och hur många kan kan egentligen uttrycka sig på magisternivå på två så olika språk?!

Vet av egen erfarenhet (tvåspråkig familj ) att det kan man inte, så det räcker att man är good enough (stavas det så)?

Sist och slutligen är ändå det viktigaste att man kan (vågar) kommunicera och göra sig förstådd

#125 Är superimponerad av de som är flerspråkiga!

Familjen har en vän som gift sig med en man från Ghana. Deras son talade svenska med sin mamma och pappans stamspråk (tji) med sin pappa. Sinsemellan talade föräldrarna engelska vilket gjorde att pojken lärde sig även det innan han ens hade börjat skolan. Nu går han i nian och har varit tvungen att lära sig franska (hans föräldrar är missionärer i Mosambicue (hur det nu stavas)) samt swahili för att klara sig på svenska skolan i Kenya där han är på internat.

Att en sån människa skulle bli superbra på samtliga dessa språk är säkert ganska otroligt, men han har fått chansen att kunna kommunicera med folk omkring honom och det är helt fantastiskt! (För övrigt anar jag att hans småsyskon är ungefär lika språkbegåvade.)