Jag tror att många här inne är helt övertygade om att LCHF-kosten är bra för de flesta, men att det är individuellt i vilken grad eller hur strikt man vill äta. Annika har väl bevisligen hjälpt väldigt många med metabolt syndrom och diabetes - och har inte fokuserat på friska och normalviktiga. Men fråga t ex Frank Nilsson eller Kostdoktorn, så tror jag att de rekommenderar LCHF/stenålderskost/grottmansföda i någon form för alla.

Älskar du maten och mår toppen så är väl allt frid och fröjd,

Skillnaden är väl som jag har förstått det att friska smala kan äta större andel kolhydrater om de vill utan att ta skada, medan gruppen sjuka/överviktiga måste minimera kh-intaget för att få gynnsam effekt på sina besvär.

Det är väl som behandling mot övervikt och diabetes hon har fått "rätt" i Socialstyrelsens utlåtande…och om det är bra för överviktiga och sjuka kan man ju själv dra slutsatsen om vilken kost som är bra att äta om man inte vill bli överviktig eller sjuk…tycker mig tolka det mellan raderna i det Annika skriver…kanske svårt för henne att gå ut och säga detta direkt…får ta en grupp i taget liksom…nu "räddar" hon ju våra små barn, nästa generation….så jag tror såsmåningom när denna kost vinner mark att det blir mer och mer prat om att detta är en kost som är den bästa för alla.

Jag reagerade oxå på det där. Missade att du tagit upp det i den här tråden så jag skrev om det i tråden: Baken och buken minskar inte.

Kanske man kan säga så här:

Överviktiga och diabetiker BÖR äta lchf.

Normalviktiga utan metabolt syndrom/beroenden FÅR äta lchf.

Kanske det, men det blir lite otydligt och det känns inte bra med tanke på all uppståndelse det är kring detta heta ämne just nu. Då behövs det klara budskap som inte kan misstolkas.

Väntar bara på att få slängt i ansiktet nu: Där ser du! Inte ska väl du äta så där! Du är väl inte överviktig eller har diabetes!! mm mm Suck…

Tror som Greensis. Annika brukar ju säga att friska slanka personer kan klara av att äta mer kolhydrater, så de behöver inte vara lika strikta. Men det gör ju säkert ingen skada heller…

Vi får väl fråga henne på kryssningen hur hon menar

Ja gör det! Bra ide´!  Hälsa från miagumman!

Om man nu behöver försvara sig, så kan man ju alltid säga att "jag äter så här för att inte FÅ diabetes"…

Tack för alla kommentarer!

Precis som Miagumman sa - så fick jag slängt i ansiktet igår, kväll när jag och min man tittade på programmet…

"Det där gäller ju inte dig - nu har ju inte diabetes eller är överviktig!

 Jag tänkte ett tag att det kanske var dåligt att inte äta några kolhydrater när man tränar flera gånger i veckan - men jag läste på lite mer nu imorse och inser att jag KAN äta kolisar men inte måste.

Jag fortsätter som jag gör. Ikväll blir det lax med Hollandaisesås !  hehe

Maken får någon annan smalare sås - med transfetter och annat äckligt i..

De som är redan sjuka bör äta LCHF, de som inte är det får äta mycket kolhydrater och när de också har blivit sjuka får de övergå till LCHF. För det är ju bara att vänta. Eller kanske man kan ju alltid bestämma sig för att inte få sjukdomar

Det svåraste är att alla säjer olika…

Vem ska man tro på, tro på, tro på……

*kliar mig i skallen*

Annika är försiktig och vill inte lova/berätta mer om kosten än hon har täckning för att säga i direktsändning, och det är förstås klokt.

När man ser på befolkningens hälsa i stort inser man att något väldigt grundläggande måste vara fel i de flestas kosthållning.

Även om inte alla får problem tidigt så finns det knappast någon vuxen människa i vårt land som inte har begynnande pålagringar i sina kärlsystem, och en eller flera andra hälsofaktorer som pekar på att nåt i det metabola systemet är på väg att svikta.

I naturen ser man aldrig sådana tendenser hos någon art som äter sin naturliga föda, oavsett hur god tillgången på käk är..

LCHF ligger antagligen väldigt nära vad "djuret" människan är designad för att ha som föda, och därför bör friska individer som äter enligt kosten ha mycket goda möjligheter att slippa en hel räcka av de folksjukdomar som normalt brukar uppträda förr eller senare hos oss.

Hej! Hjälp mig… jag missade programmet igår. Har någon en länk??

Jag tror man kan titta på det i efterhand på nätet.

hittade jag på andra tråden.

Jag tror hon menar att om man inte har någon övervikt (osv) så kanske man inte har hunnit bli så kolhydratkänslig att det gör någon skillnad om man äter vanligt husmanskost (obs ej den fettskräma) eller LCHF. Synd att hon glömde nämna att man får allmänt bättre hälsa av att skippa så mycket kolhydrater som möjligt, särskilt socker och spannmål - oavsett övervikt/diabetes osv.

Tack! Jag tittade nu och…. Vad säger Fredrik P? Fettförgiftning? Vad skulle det kunna vara? Är det samma tes som i supersize me (den där hemska dokumentären där en amerikansk man äter skräpmat från typ mcdonalds varje dag under en viss tid) där de påstår att det är fettet i maten som gör honom fetare, sjukare och som gör att han får fettlever. Kan det vara så som Fredrik P menar? Men då är han ju inte särskilt påläst…

Äsch, jag vet inte, jag bara siar…

Att man som överviktig eller diabetssjuk bör äta LCHF är nu klarlagt, om man sen vill fortsätta varra så smal och frisk man blivit så måste man ju fortsätta……. Återgår man till "vanlig" kost blir man ju en jojobantare! Alltså är det bra att ära LCHF i alla lägen. Vi får inte heller glömma att de magra går upp i vikt, LCHF balanserar oss!

Annika förespråkar högre mängd kolhydrater för dom som är friska och smala, tror hon har sagt 40 E% på sin blogg (och då absolut inte fettskrämt såklart), men jag kan inte tänka mig att hon tror att det är något farligt/dåligt att gå ner lägre om man vill det, bara att på den nivån kan man behålla sin hälsa.

Andra LCHF förespråkare t.ex. skaldeman håller inte med henne, men alla kan väl ha olika åsikter, och tur är väl det.

#19, det låter som något han har hittat på själv.

Jag blev glad att höra hur Annika formulerade sig, det finns enligt mig alldeles för många fallbeskrivningar om biverkningar av LCHF-kosten för att man ska kunna säga att den passar alla.

 LCHF passar främst de insulinresistenta, som ofta är tjocka. Men även smala kan vara insulinresistenta och då passar givetvis LCHF bra för dem också.

Jag menar att människor är olika och att det inte finns en kostmodell som passar alla.

Jag har så himla svårt för människor som bara håller på sitt!

Vad är det som säger att olika människor inte kan må bra av olika matvanor!? Alla våra historier är olika m tanke på genuppsättning, matvanor i barndomer, sjukdomar osv. Det som passar en behöver inte passa den andra.

Jag vill bara att LCHF ska erkännas som en presumtiv väg att gå för att må bättre. Att sedan få animaliskt fett "godkänt" o få livsmedelsindustrin att ta bort alla konstgjorda tillsatser är ett annat delkrig.

Jag förstår inte varför de hela tiden talade om hur farligt det är att äta "så mkt mer fett"…jag kan inte dra mig till minnes att ngn sagt att jag ska äta jättemkt protein som LCHF:are. Det viktiga är ju proportionerna, el hur?!

Jag propsar fortfarande på en dokumentär om LCHF som verkligen benar ut att funderingar kring ämnet! Hur mkt av vad, varför o även vitamin-lurendrejeriet som etablissemanget kör med! Ngn som visar på olikheterna mellan oss människor, friska, sjuka, unga, gamla, förklara detta m metabolism o att den *i olika grader* kan vara sabbad!

Bra, blev så upprörd att jag tom *vill* gå o städa! Går o städar…

Kan vi bara få bort fettskrämdheten hos folket i allmänhet så är det en enorm hälsovinst för alla, inte minst för stadskassan då det lär gå åt mindre pengar på sjukvård. Sen får dom äta vad dom vill.

Och det verkar som vi är på god väg dit.

MaMaMade, mycket bra skrivet :-)

#23 Jag håller med. Är det något vi borde lärt oss vid det här laget är det väl att allt inte fungerar för alla på samma sätt, eller hur?

Vi vet inte särskilt mycket om de som inte mår bra på LCHF. Och då bortser jag från invänjningsbesvär och återfallsproblem.

Men det är svårt att vara jättekritisk när man har gjort så många hälsovinster.

Vår kost är alltså bra för insulinresistenta, men varför inte förhindra att de som är barn nu ska också bli insulinresistenta?

#27: Att man blir insulinresistent beror väl ofta på att man ätit väldiga mängder kolhydrater, särskilt snabba sådana, under lång tid. Man nöter ut det naturliga signalsystemet helt enkelt.

Som jag ser det finns det ingen anledning att pressa ned kolhydratkonsumtionen mot noll om man är "oskadad". Det räcker säkerligen med att undvika snabba kolhydrater och hålla en aning koll så att det inte blir mer än kanske 30-40 % totalt för att undvika att kroppen överbelastas.

Jag kommer inte in på den länken.

Jag tycker att Johanna öppnar en intressant frågeställning. Hur väl majoriteten än mår på lchf förekommer det ändå biverkningar för vissa. Att bortse från detta är inte riktigt rättvist, utan då känns det som vi gör oss skyldiga till samma sorts svepande resonemang som våra meningsmotståndare.

Sedan om biverkningarna är allvarliga, om de är värda hälsovinsterna eller försvinner om man justerar kost och kosttillskott, det är en annan fråga som jag ser det.

Jag ser det så här: jag inbillar mig att det är nyttigt för alla (ja, alla!) att minska mängden snabba kolhydrater. Att icke-insulenresistenta, rimligt normalviktiga och fysiskt aktiva människor ska sträva efter att leva enligt GI-noll har jag svårt att se ett egenvärde i.

#28, Det stämmer att man kan undvika "välfärdssjukdommarna" och övervikt genom att bara göra så om man är "oskadad".

Men det finns väl andra anledningar att gå ner ännu lägre, dels för att kolhydratrik mat ofta inte är särskilt näringsrik, dels för att undvika paltkoma som en del får (när man blir så där trött av en stor måltid på eftemiddagen), dels för att en del tyder på att man lever längre om man minskar kolhydratintaget drastiskt (inga människostudier ännu, men det fungerar på många djur, och det finns en den anektdotiska bevis för det), dels för att undvika gaser som många får av kolhydrater, osv. Sedan ger kolhydrater ett sug efter mat, man blir hungrig fortare och måste äta mellanmål mellan måltiderna. Och fett ger en otrolig energi och mental uthållighet, och det är inte fel, speciellt om man pluggar eller har ett mentalt krävande jobb.

Själv anser jag att icke-strikt LCHF kost är optimalt för dom flesta "oskadade" och att på sommaren och hösten kan man lägga till lite bär och eventuellt någon frukt när dom är i säsong.

#22,#23  Jag håller absolut med er! Man måste se till de individuella behoven.

Själv tillhör jag en minioritet med andra behov än det normala: elitidrottare. För mig är kolhydraterna helt avgörande för hur jag presterar på tävling och min återhämtningsförmåga efter träning. Jag mår piss om jag inte får i mig tillräckligt med kolhydrater. Jag kan dock bara tala för mig själv. Jag vet att det finns idrottare som presterar bra även med lchf, men för den överväldigande majoriteten är det kolhydratsladdning som gäller vid högintensivsaktiviteter. Även där är det helt individuellt.

Min pappa mår däremot toppen av LCHF-diet. Han har tappat massor av vikt (han hade iof. inte så mycket från första början men men) och han känner sig piggare och friskare än vad han gjort tidigare.

Återigen: DET FINNS INGEN MIRAKELDIET SOM FUNGERAR BÄST FÖR ALLA! (Däremot blir jag inte förvånad om SLV:s kostrekommendationer kommer ändras inom en snar framtid till högre fett% dagligen och med mer mättade fetter. Med all rätt!)

#22 och #30

Men vilka är biverkningarna med kosten egentligen? Om man är insulinkänslig, överviktig, har diabetes osv kan man behöva äta en striktare lchf för att komma tillrätta med problemen och då kan det ju många gånger vara väldigt känsligt. Men om man är frisk och normalviktig och äter en lchf-kost som består av bra fett, protein och kolhydrater i första hand form av grönsaker, bär, nötter, frukt mm så har jag lite svårt att se att det skulle leda tlll några större biverkningar.

Fast jag kan ju ha missat något.

#33, nej, du har inte missat något, förutom att nötter innehåller dåliga fetter, så det hade jag inte tagit med i din lista.

Caixa, vad intressant det med idrott. Jag har undrat. Du äter alltså i normala fall LCHF, och använder kolhydrater vid tävling, eller hur funkar det?

caixa

Jag vill tipsa dig om en festlig kokbok som är skriven av Jonas Colting, en av världens främsta triatleter. Boken heter "Jag vill ju bara se bra ut naken kokboken" och du hittar den här http://www.bokus.com/b/9789185449675.html 

UBCL

#33 Exempel på biverkningar som diskuterats här: Mensrubbningar eller utebliven mens. Hårda hjärtslag och/eller hjärtklappning. Blodtrycksfall. Jag har upplevt alla tre, och jag faller definitivt in i frisk och normalviktig kategorin. Andra effekter som jag läst om här är muskeldarrningar och trötta muskler.

Jag sa inte att det var farliga biverkningar, eller att jag inte tycker att de andra hälsovinsterna är mer värda. Jag menar bara att vi inte ska sticka under stol med att kosten kan ha (OBS! kan ha. Inte har) konsekvenser.

Mensrubbningarna kan jag inte uttala mig om, men mina klimakteriebesvär har försvunnit.

Men resten av biverkningarna, är inte det sådana som är övergående? Jag trodde det, men jag utgick mest av egen erfarenhet.

ebet: jo, det är sjukt intressant med idrott Speciellt det där med kost i samband med uppbyggnad och prestation. Jag periodiserar kosten på samma sätt som jag periodiserar min träning. Under uppbyggnadsfasen (dvs. fys- och styrketräning) äter jag en modifierad typ av lchf, eftersom kolhydraterna inte är lika viktiga då och energibehovet inte lika stort som under den tuffa konditions- och träningsperioden. (Äter dock en hel del kolhydrater även då, men slår man ut det på E% så blir det inte så mycket) Under själva högträningsperioden (mycket sparring inför matcher, intervallöpning osv) har jag ett enormt behov av energi och då känner jag verkligen vilket behov kroppen har av kolhydrater. Utan en kolhydratladdning på dagen och en direkt efter träningen blir jag trött och slö och kan inte prestera lika bra. I mitt fall kanske det tom. är så att mitt energibehov är så pass stort att jag inte kan få i mig tillräckligt med energi genom att bara äta fett och protein. Blir mätt för fort helt enkelt. 

Men jag lovar, jag äter betydligt mer fett än de flesta av er, även under mina högkolhydratsperioder;)

#39 Nu blev jag supernyfiken, vad är det för sport du tävlar i?

#38 Blodtrycksfallen är en biverkning som kvarstår, åtminstone för mig. Hjärtklappning mer sällan, men förekommer. Och jag har ätit så har i närmare två år…

Som jag försökte säga, det är inte ett klagomål. Det är bara det att vi måste erkänna att vissa av oss får hälsoeffekter som är inte enbart positiva.

Tack caixa, himla intressant. Då stämmer det verkligen att kolhydraterna är turbobränslet för kroppen

greensis: Det finns ju vissa som går över igen, och som de flesta verkar få runt vecka 3.  Tötthet, att man fryser, ingen aptit alls (jag i alla fall), illamående, myrkrypningar/kramper.

Men som sagt, det försvann igen.

UBCL: Jo, jag har läst om honom. Och jag vet även att han dricker kolhyrdatlösning under passen för att klara av att genomföra dom, precis som alla andra Men han har minst sagt unik kosthållning för att vara triatlet, helt klart! Och imponerande prestationsmässigt dessutom. (Dessutom har han varit sponsrad av Red Bull, en redig stenåldersdryck, hehe)

Där ser man greensis, tack, nu vet jag mer. Jag slank nog genom nålsögat utan biverkningar, skönt för en gång skull, efter 20 års smärtor och h*****e.. så var jag nog värd det :)

Mrylojs: I huvudsak kampsport med inspiration från MMA: Muay Thai och Brazilian Jiu Jiutsu.

Ska även ställa upp på ett antal lopp i vår/sommar, såsom Göteborgsvarvet. Mest för skoj skull:)

#46 Vad kul! Jag tränar också Muay Thai, men ligger ungefär så långt ifrån elitnivå man kan komma :-)

#45 Lyckos där, ebet

Mitt låga Blodtryck är en viktig anledning att jag äter relativt mycket grön-&rotsaker (förutom att jag tycker att det är gott och evolutionärt lämpligt, samt att jag tränar en del, dock inte lika mycket som caixa) Jag har ätit fakir-nära några gånger och nära nog svimmat på öppen gata, och bara jag reste mig från en stol.

Det jag reagerar på är att ibland upplever jag att tonen bland lchf-are att det bästa är att ta bort allt vad kolhydrater heter, av ren princip. Att det är lite status i kunna/våga ta bort allt, allt. Och åtminstone jag funkar inte bra på så strikt lchf. (Golvet slår mig så hårt, då)

#47  Vad roligt! Har varit simmare i typ 100 år (känns det som) men lessnade på att stirra ner på kakelbottnen med alla gamla plåster. Gjorde totalomvändning för fem år sen och satsade allt på kampsporten istället. Det bästa jag någonsin gjort! Så kul träning!

Hur gör du själv med kost och träning?

#49 Ja, visst är det helt underbart kul träning! Jag äter enligt Annika Dahlkvists kostprogram mer eller mindre. Hur mycket och ofta jag vill av livsmedel med max 5 % kolhydrater och ytterst måttliga mängder av annat ibland (mörk choklad, bär osv).

 
Tränar gör jag mellan 3 - 5 pass i veckan, varav två eller tre är muay thai och resten är varierande pass på Friskis & Svettis.

#48: Det är inte av princip, det är av nödtvång. Vi som tar bort alla kolhydrater gör det för att vi blir sjuka och/eller tjocka av kolhydrater. De som tål kolhydrater ska naturligtvis äta dem om de tycker om dem.

Jag har ätit liberalare några månader (uppåt 5 % kolhydrater) och mår bara sämre och sämre. Därför tar jag bort kolhydraterna igen. Allt annat vore ju dumt. Det har inget med principer att göra, om man inte ser det som en princip att man vill slippa smärta.

Här behöver jag inte skriva annat än att jag håller med om allt greensis skrivit, förutom att vi skiljer oss åt avseende kroppsform och hälsoläge (jag är överviktig och ofrisk).

Greensis. Jag har inte uppfatat det så, man tar nog till sig olika saker, i flera bemärkelse

Jag har tagit fasta på det att min kropp kommer att avgöra. Mår jag bra med lite kolisar, så får det bli det. Skulle det visa sig att jag tål mer, då kommer jag nog också att bli mer flexibel. Fast jag väntar nog tills vikten och måendet har stabiliserat sig.

Jag reagerade också på det hon sa i tv i går. Jag är ju frisk och vill hålla vikten, när jag gått ner ca 1.5-2 kg till. Men om jag ska följa det rådet så är det inte bra för mig heller att äta denna kost då?!

Är det något som man kan köpa hem för att det inte ska bli brister när man äter denna kost? Jag gillar ju tex inte lever.

Greensis #37  - okej, jag har inte haft koll på att det kan bli så för en del. Självklart är det så att det fungerar olika för alla och att det kan vara bra att veta att det här inte är någon mirakeldiet. Även om vi är många som nästinpå upplevt det så då förändringarna varit så positiva.

Men det får mig också att fundera på om det är så att om man är frisk osv och äter en "vanlig" kost med lättmargariner, pasta, bröd osv så har man inga biverkningar alls. Eller så är man så van att man inte tänker på det. Men när man provar något nytt så blir man extra uppmärksam och reagerar därför på sådant som inte varit förut. Utan att kanske samtidigt lägga märke till många andra små förbättringar. Och nu syftar jag inte på dig utan allmänt.

Medan de som har problem, är sjuka osv reagerar säkert mycket mer på förändringarna då det nog är tydligare för oss.

#54 Jag tycker det låter konstigt att man skulle få brister bara för att man är frisk men inte om man är sjuk. Det faller på sin egen rimlighet. Och vad är det man ska äta istället? Flingor, bröd, pasta?

Om man tar bort socker, spannmål, dåligt fett, snabba kolhydrater och tillsatser från maten så kan väl ingen påstå att man får brister pga av det.

Jag håller med greensis - det behöver inte vara optimalt för alla att äta gi-noll. Däremot kan jag mycket väl tänka mig att det funkar jättebra på en del. Själv fungerar jag så att ju närmare 0 gram kolhydrater/dag som jag kommer desto sämre mår jag. Jag får sugningar och blodtrycksfall, blir deppig och känner mig sjuk. Det är möjligt att jag skulle komma över det om jag äter så få kolhydrater i 2 månader(har bara testat 5 veckor), men VARFÖR skall jag pressa kroppen till det när jag mår BRA på fler kolhydrater? Jag mår finfint på upp till 70 gram/kolhydrater per dag och det är ju fortfarande lite kolhydrater. Fettprocenten brukar ligga högt, även o jag kanske inte alltid når upp till 75%.(landar nog oftast på 65-70%)

#48  Greensis: Tråkigt att du upplever det som en statusgrej…  Jag tvivlar på att de som äter strikt gör det för att det är kul. Det är så att vissa inte alls tål fibrer eller kolhydrater och för att må bra så äter dom så lite kolhydrater som möjligt.

************** 

Jag tycker att vi Medarbetare har gjort vårt bästa för att ha en blandad stil på forumet men det har ju märkts den senaste tiden att vissa känner sig förfördelade eller utstötta.

Har också märkt att många använder uttryck som "det är som att svära i kyrkan" vilket också är tråkigt, för det innebär ju att alla inte känner att dom kan säga vad dom vill.

Mycket tråkigt och för mig personligen känns det som ett litet nederlag varje gång någon säger att dom inte trivs eller att dom känner sig illa behandlade.

Å andra sidan så är det ju så och kommer alltid att vara så, att skriver man något så får man vara beredd på att någon har en motsatt åsikt.

Men jag vet inte hur/vad vi ska göra åt saken… Jag är bekymrad men har ingen lösning.

Jag har ätit fakir och mått bra, men det blir enformigt och jag blir sugen på att äta mer varierat. Jag har inte fått några som helst biverkningar av det.

Jag har provat äta mer kolhydrater i form av grönsaker, då får jag bullrig mage så där får jag en biverkning direkt.

Äter jag mjölkprodukter så blir jag sugen och överäter lätt.

Det är alltså inte fråga om status när jag minskar ner på kolhydraterna utan det är nästan nödvändigt.

Har nu provat minska på fettet och låter kolhydraterna gå upp mot 50 gram om dagen. Detta är ännu en test för att se hur jag mår bäst. Än så länge har det gått bra om man bortser från bullret i magen.

Jag har inte diabetes och övervikten jag har är inte stor, några kilon som jag vill ha bort.

Jag förstår inte dessa långa diskussioner om hur man skall äta, var och en väljer den nivå man tycker passar en utan att för den skull behöva känna sig utanför.

Beträffande trådstartaren funderingar: Jag reflekterade också över det där. Men det såg ut som att hon inte fick prata färdigt riktigt. Visserligen fanns ett slags avslut med punkt. Men såg ut som hon tog ansats att säga något mer, tillägg eller fortsättning. Men hon fick ej möjligheten.

#19
Kom att undra över det begreppet jag också. Hajade verkligen till. Fettförgiftning!
Aldrig hört förut.
Finns det något som heter så alltså?
Eller ännu viktigare - vad är det? Farlighet?
Något man bör veta mer om? Ta på allvar?

Det där med "sunt förnuft" som tjatas om överallt, på jobben, i hemmen, i diskussioner och nu också i TV-debatten. Ord som alla oftast nickar, bockar och håller med om ifall någon uttalar dem. Det låter ju bra, men jag vet knappt vad det är. Bara låter bra och ska väl stå för någon slags "nyanserad form" av sätt att förhålla sig antar jag. Men baserat på vetenskap är det väl inte, möjligen på beprövad erfarenhet. Man ska använda sitt "sunda förnuft" hm…

Jag håller med kalleankasmormor, om man mår bra från början varför ska man börja med strikt LCHF och må dåligt i flera månader. Det finns väl inget egenvärde i att äta lite kolhydrater.

Dessutom kan man ju inte veta från början om och när besvären försvinner.

Sunt förnuft, fortsatt fundering….

Jag kan själv "känna" ibland, lite ny som jag är med min lchf, att näe, det här är inte klokt ju. Fett, fett, kött, kött, ägg, ägg… Får inte direkt panik, men får plötsligt för mig att jag måste sansa mig (sunt förnuft?) och äta något nyttigt också. Varpå jag börjar stoppa i mig lite frukt och grönsaker sådär bara, som för att balansera upp det. Och det trots att jag även har det (grönsaker) till maten, men inte så mycket längre.

Då känns det lite hälsosammare plötsligt. Lite mer balanserat på något vis. Man går från något "extremt" (vet att det ej ska ses så, men är fortfarande bitvis fortfarande kvar i tallriksmodellen och nyttan som förespråkas med grönsaker o frukt) - till något mer balanserat, nyanserat.

Om jag minns rätt så likställde damen från slv sunt förnuft med - äta lite av varje. En mer varierad kost.

#48 Jag förstår inte riktigt det du skriver om att ta bort så mycket som möjligt av princip…

Man tar väl inte bort mer än man behöver? Så himla kul är det inte att vara udda. Själv tar jag bort det jag inte mår bra av och att det sen är mycket är ju snarare en sorg än en princip.

I övrigt håller jag med Jennix i #58 -

Jag tycker det är trist att det hela tiden medvetet eller omedvetet skall bildas någon slags grupperingar gällande hur många kolhydrater man väljer att äta/inte äta genom att det hela tiden fälls uttalanden som bekräftar dessa grupperingar dvs huruvida man tillhör den ena eller andra gruppen och om man är förfördelad eller inte.

Räcker det inte att vi är olika och har valt att göra olika av olika skäl? Måste det hela tiden argumenteras för om det ena eller andra sättet är rätt eller fel i olika personers ögon.

• VEM har sagt att alla skall äta efter GI-noll!
• VEM har sagt att ingen skall äta efter GI-noll!

…om vi nu tar GI-noll! som norm - det kan lika gärna vara någon annan måttstock.

Kolhydrater iFokus har helt klart lägre prioritet för mig sen dessa diskussioner börjat blomma i allt fler trådar. Jag blir bara less av att läsa och orkar oftast inte ens kommentera.

Nu förstår jag ingenting……Inte har jag märkt av något konstigt i denna diskussion….

#58 Tack, Jennix för ett varmt och trevligt svar.

#63 Jag tycker det är riktigt tråkigt att du känner på detta sättet, Margareta. Jag är övertygad om att det inte är någons mening att skapa tråkig stämning eller förstöra ett trevligt forum. Det finns personer på forumet, inte du, som är helt frälsta i sin uppfattning att kolhydratsintag på 2-3% är optimalt och det är det säker för dem. Jag har själv upplevt, både nu denna gång och förra året när jag var engagerad, att det kommer uppmaningar att man skall sänka kolhydratsintaget varje gång man har problem med någonting. Väldigt mycket förklaras med att problem är övergångsbesvär och att det blir bättre om man bara sänker kolhydraterna ytterligare. Detta kan gälla vissa, men inte andra. Jag tror att det är detta flera av oss reagerar på. Det är inte menat som kritik. Jag får en känsla av att våra, i vårt tycke sunda diskussioner, förstör ditt forum. Detta är inte på något sätt avsikten. Att Sten-Sture lämnade forumet på ett sådant sätt som han gjorde är ledsamt, men samtidigt så måste det vara tillåtet att komma med frågor och undringar. Sten-Sture , som är en framgångsrik person med gott förstånd, borde kunna ta lite kritik utan att reagera så starkt. Självklart förändrar forumet karaktär när alltfler ansluter sig.

Du styrde upp de trådar som spårade ut och det gjorde du alldeles utmärk, tycker jag. Däremot tycker jag att det är trist att det känns som om vi inte får berätta om våra upplevelser.

Detta är ditt forum, från början, och om du ledsnar på att vi lyfter negativa upplevelser så gör det mig rikitgt ledsen. Då tappar jag lusten för att vara kvar.

Jag trodde att jag pratade om en realistisk syn på lchf och vad kostförändringen kan ge, och hur vi ska förhålla oss till de som ännu inte förstått vad vi pratar om. Det är något jag grubblar över då och då, hur vi når ut, hur vi säljer in vår kunskap och hur vi ger realistiska förväntningar. När jag fick följdfrågor gav jag exempel.

Tydligen skilde sig det jag trodde jag sa/skrev från det andra tyckte sig höra/läsa. Det är trist när det blir så.

#66  Du får gärna förklara vad du menar med "att tonen bland lchf-are att det bästa är att ta bort allt vad kolhydrater heter, av ren princip. Att det är lite status i kunna/våga ta bort allt, allt"

Om du menar något annat än det som t.ex. jag reagerade på. Jag kan ju ha missuppfattat dig.

#65 Som jag ser det, så får de som är mindre strikta gärna komma med råd på samma sätt som de som är strikta. Vi kan inte reglera VILKA råd man får ge och inte ge. De som vill hjälpa till gör det och det är upp till var och en vilka råd de vill följa…  Vi kan inte säga till de som äter strikt att dom inte får ge råd.

#67 Jag menar absolut inte att de som är mer strikta inte får ge råd, jag menar bara att det är bra att diskussionen kommit upp att det inte alltid är bra att SÄNKA kolhydratsintaget. Det är den nyanseringen som blivit så bra, tycker jag - att det kommit fram att en del av oss mår bättre på lite mer kollisar. Det är skönt att få stöd även när man är sådan.

#68  Det håller jag med om, det finns de som mår bättre att äta lite mer kolhydrater än andra. Jag vill bara poängtera att man får ge de råd man själv vill ge, vare sig det är strikt eller inte.

#52 red av eget inlägg: håller med om allt utom att det skulle finnas någon princip att kh ska sänkas så mycket som möjligt

(red i själva inlägget möjlig bara upp till en timme efteråt)

Man ger de råd man själv har blivit hjälpta av, det man har erfarenhet av. Dessa råd är inte något man måste följa om de inte passar just dig. Om man berättar om sina problem med kosten så kan man faktiskt få olika råd från olika personer pga deras erfarenhet. En säger minska på grädden, en annan att öka på fettet, en annan att dra ner på kolhydraterna osv. Dessa råd är inte något som Sajten har bestämt utan de är helt privata erfarenheter som medlemmarna har.

Det finns inte heller några skrivna regler hur vi skall äta, allt är bara rekommendationer och var och en väljer vilken nivå den lägger sig på. Jag tror jag skrivit dessa ord hundratals gånger.

Om man skriver till en som undrar över mängden kolhydrater så här: Svårt att säga, du får prova dig fram och se hur du reagerar och fungerar, så är personen kanske inte nöjd med svaret utan vill veta mera exakt. Det frågas ofta om mängderna och det frågas ofta om menyer och förslag till dagsmenyer. Sådana har vi inte pga att det går inte göra menyer som skulle passa alla. Om man då berättar hur man själv äter så kanske någon tycker att man propagerar för det ena eller det andra.

Min reaktion har inget med att göra att man delar negativa upplevelser - det är väl självklart att det har sin plats.

Det är denna ständiga polarisering mellan att något skulle vara bättre/sämre när det gäller mängden kolhydrater.

För många av oss är det helt enkelt bättre att ta bort så många kolhydrater som möjligt och då måste vi få säga det utan att bli påhoppade hela tiden. Den som inte testat hur det är - under minst 3 veckor - har ju inte en susning om hur det fungerar på den egna kroppen. Det är betydligt svårare och kräver helt klart mer handledning att äta så lite kolhydrater än att äta moderata mängder mellan 20g-100g

Jag tänker så här:
Jag hade ätit Aktins med 20-60g kolhydrater i ett halvår innan jag träffade Sten Sture vintern 2004-2005.

Hade han inte talat om för mig att jag kunde skära ännu hårdare hade jag aldrig vågat eftersom jag trodde att man skulle dö då. Jag behövde handgriplig handledning dag för dag för att våga utstå den fasansfulla abstinens som jag upplevde första gången jag försatte mig i ketos. Jag hade aldrig fortsatt om jag inte timme för timme fick kloka svar från Sten Sture och några andra. "Några andra " är inte aktiva längre - men jag vet att de mår bra och följer LCHF-kosten fortfarande.

Jag hade redan hunnit avfärda lågkolhydratkosteftersom det inte fungerade på mig - trodde jag - fram tills att jag fick bort alla stärkelse och all fruktos tack vare Sten Stures GI-noll som inte ens var uppfunnen till sitt namn då.

Vet ni, allihop, jag tror verkligen inte att vi är oense om någonting viktigt alls i den här tråden. Men det känns som om det finns en viss trötthet eller förvirring som inte går att ta på riktigt, men som kanske bidrar till små misstolkningar här och där.

Lchf är onekligen en väldigt flexibel kost, med stor frihet för var och en att testa och komma fram till sin egen optimala nivå av kh. Det är vad jag håller på med, att pröva mig fram. Kroppen är en trög sak, i synnerhet om den blivit misshandlad av felaktig kost, jojobantingar med mera (som min), så det tar sin tid att komma fram till vad som är rätt. För en del går det snabbare, för andra tar det "evigheter".

Några har väl utarbetade kostprogram (Annika D, Skaldeman t ex), och säkert har några till här på KiF erfarenhet och kunskap nog att vägleda i lchf-snåren. Men de flesta av oss har trots allt bara våra egna upplevelser på vägen att dela med oss av. Och det tycker jag vi ska göra! Det har varit oerhört värdefullt för mig att få läsa om andra som reagerat som jag. Men vi måste vara medvetna om att det är just personliga erfarenheter vi delger varandra, och att inget är "rätt" eller "fel". 

Goda råd är just det, goda råd. Fritt fram att pröva, ta till sig eller lämna därhän. Om det här och där blir en liten knut på tråden är det inte konstigt, när vi är så många som tvinnar trådarna tillsammans. Det viktiga är ju att vi inte drar åt knutarna så hårt att de inte går att lösa upp.

Jag har det svårt med min anpassning till lchf. Men jag vill inte, tänker inte ge upp. Jag är glad och tacksam för att KiF finns (tack igen Margareta), och för att alla ni, mina osedda pratvänner, finns. Att byta ord med, både i allvar och skämt.

Mervi, du hade redan skrivit det jag satt och formulerade

Jag är ledsen om jag skrivit något låtit otrevligt. Det har inte alls varit min mening.

Ibland är det svårt att förklara hur man tänker och menar utan att det låter som att man angriper.

Jag tror inte att folk här menar något illa med att tipsa om att man ska dra ner på kolhydraterna om man har problem - för det är ju just det som väldigt många av oss har upptäckt hjälper. För min del har det varit viktigt att dra ner rejält på i stort sett alla kolhydrater, Men jag har också upptäckt på senare tid att jag kan äta ganska mycket mer grönsaker än jag trodde. Då gäller det grönsaker som sallad, blomkål, gurka, paprika, broccoli. Man kommer lätt upp i ganska stora mängder av dessa grönsaker utan att för den skull komma upp i stora mängder kolhydrater.

Jag har ett ganska långt tag stått still i vikt men sedan jag lade till mer grönsaker så började det hända något på vågen igen. Så jag tycker det är viktigt att diskutera och prova och inte låsa sig vid en enda sak.

Och jag undrar om folk här verkligen förespråkar strikt lchf (för mig är det nästinpå fakir) för dem som mest vill äta lchf för att må bra i allmänhet och inte har någon övervikt eller sjukdom att tala om. Fakir är väl snarare något man tar till när inget annat fungerar?

Jag tror att vi alla förstått vikten av att tydliggöra att det bara är den egna erfarenheten man kan uttala sig om och vara ödmjuk inför andras upplevelser. Sedan får läsaren ta till sig det råd som känns lämpligast.

Jag håller med både Eremitha och AnnaCathrina.

Vem pratar fakir så ofta? Jag anses nog av de flesta vara strikt - men jag äter inte fakir och har inte gjort det mer än ett fåtal dagar i taget under mina snart 4 år på LC om jag räknar in Atkinstiden under 2004 .

Om ni någon gång förstår mig rätt så förerpråkar man ingenting till någon - man talar om hur man gör själv.

Om jag pratar med någon som tex den AnnaCathrina har som exempel i #75 så säger jag att jag själv äter så här…därför att… - men om Du vill testa - så välj vilken nivå Du känner är ok för dig. Börja med att skippa ris, potatis och pasta tex.

Pratar jag med någon som har uppenbara problem (tex diabetes) säger jag tvärtom - testa att ta bort så mycket Du klarar och lägg sen till om Du känner att det fungerar.

Helt olika förutsättningar för att det är helt olika personer. Lägger vi dessutom till fysisk aktivitet som parameter blir det ännu mer olika för olika personer.

Inget konstigt med det alls tycker jag och förstår därför inte varför man hela tiden skall polarisera så att några skall känna sig utanför för att de inte tillhör den grupp som just då tar de starkaste tonerna på forumet.

Det finns som jag ser det minst fyra grupperingar som varvar att höja stämman med att antingen tycka att de är orättvist behandlade eller motsatsen - de som har rätt.

1. Fakirer - som strävar mot noll
2. Strikta - som inte kan äta en jordnöt osv
3. Maxade - som äter så nära maxgränsen man kan för att fortfarande kallas LC (har inget bra namn)
4. Veggisar i dess alla olika former

Jag har suttit framför det här forumet i snart 2 år och sett dessa grupperingar komma och gå i olika konstellationer och det slår aldrig fel att någon skall känna sig förfördelad på det ena eller andra sättet alltmedan någon annan grupp envist hävdar att deras sätt är det enda rätta.

Sorry - men jag är rätt trött på den inställningen.

Det har INTE med sakfrågor vare sig de är positiva eller negativa att göra och jag är INTE rädd för diskussioner - jag är bara så LESS att höra/läsa, när syftet med forumet är ett helt annat.

Att uppmuntra och vägleda varandra i den svåra balanskonsten att äta LCHF - både hemma och ute i samhället, oavsett vi väljer så när 0g kolhydrater vi kan eller 100g eller var övre gränsen går. Principen är densamma även om jag fortfarande hävdar att det är svårare ju lägre man av någon orsak valt att lägga sig.

När jag var med i SVT Agenda i ett par minuter vart jag nöjd när jag klippte in kommentaren med "Det offentliga rummet" där skall vi lägga in vår offensiv och vinna folk/mark. På det här forumet skall vi vila och samla kraft är det meningen.

Margareta, det du framför är viktigt. Du är den som sett och läst mest och kan göra en sådan bedömning. Sådana tendenser leder tyvärr till tråkiga och onödiga motsättningar. En blänkare om detta på förstasidan, kanske? Eftersom det blivit aktualiserat nu, menar jag?

Om man uttryckt sig med lite för vassa eller kategoriska ord och därmed trissar upp en polariserad diskussion, är det förhoppningsvis inte gjort i ont syfte. Det borde räcka med att alla får tillgång till det du skriver i #77 (kanske något mindre tillspetsat ) för att de flesta nästa gång tänker sig för och uttrycker sig lite mindre tvärsäkert.

Vad tror du?

*med hög amerikansk brytning*

AAAAAMEN!

#78 Kanske det Eremitha… fast jag tycker en hel del står i välkomstbrevet som ALLA medlemmar får.

#79 Tack dotra mi…

Margareta: Jag tror inte att någon kritiserar forumet eller din hållning. Det känns tråkigt att du tar åt dig så mycket. Men det finns människor i det här forumet och i den här tråden som tror att LCHF passar alla.

Det är lätt hänt att man tror att det som hjälper en själv också hjälper alla andra, jag menar absolut inte att man är elak för att man tror det. Det är ett vanligt feltänk som görs inom alla olika dieter.

Men sådana här diskussioner behövs för att fler ska bli medvetna om att det är ett feltänk. Det gäller givetvis i hög grad i samhället i stort och bland alla dieter.

Hur man än skriver så uppfattas allt man skriver alltid annorlunda av olika personer också.

När jag kom hit och började läsa och skriva så fick jag nästan alltid svar att man "måste" inte gör si och så. Utan att det gick bra för mig om jag gjorde så osv. Jag har inte uppfattat det som att man ska äta lika mycket.  Utan dom flesta har alltid svarat att man måste pröva själv hur mycket man kan äta utan att gå upp i vikt osv.

Däremot tog jag fel att man inte ska överdriva för mycket med fett som jag trodde först. :)

#81 Vi vet inte om LCHF passar för alla förrän alla provat men med tanke på att det inte är några konstigheter vi äter borde alla kunna äta som vi (om man inte är allergisk mot nåt förståss). Kött, fett, grönsaker och lite andra kolhydrater för den som önskar mår väl alla bra av?

#83# Det fungerar säkert för alla det är ju mängden bara som man måste anpassa och hitta till just sig själv.

Sen får ju ingen glömma att hon blev avbruten i nästan varje mening.

Det viktiga är att komma ihåg att vi är individer, inte grupper eller falanger. Var och en äter som det passar den egna kroppen och var och en talar och ger råd utifrån sin egen situation.

Precis Gronstedt - det är ickebefintliga grupperingar och falanger jag är ute efter, men jag tycks hela tiden uttrycka mig fel eftersom många hela tiden missförstår mig och istället anklagar mig antingen för att inte tåla diskussioner eller som nu att jag "tar åt mig personligt". Ofta känns dessa kommentarer mer kränkande än själva diskussionerna.

Jag tar inte åt mig ett enda dugg och defintivt inte personligt - folk får skriva vad de vill - men jag värnar om oss som är så innerligt less på dessa diskussioner och dispyter. Vi som bara vill vara och samtala i vanlig samtalston om hur vi bäst äter LCHF och klarar det i vardagen - utan att pracka på någon annan vad som är rätt eller fel.

Vi är väldigt många som tycker som jag och vi vill ha vår frizon på det här forumet, det var oss det startades för. Ni som inte håller med kan väl föra era diskussioner om vad som är rätt och fel någon annanstans?

Mitt problem just nu är att det här forumet troligen är störst och att alla därför samlas här. Trafiken är så hög att jag själv inte hänger med - därför vill jag prioritera den verksamhet på forumet som jag själv vill ägna mig åt - nämligen den som forumet är startad för.

Jag har inget personligt intresse av att som moderator lägga min obetalda tid för att övervaka dessa diskussioner - det blir så gott som alltid övertramp mot skrivreglerna och då är det jag som skall korrigera. Jag har ingen som helst lust att lägga min tid på det. Jag lägger hellre min tid på att vägleda nybörjare och oss gamlingar som länge kämpat med att få till en vardag med den här kosten.

Diskussionerna följer jag själv på andra forum - som är mer ämnade för detta och som inte har samma strikta Skrivregler som iFokus rent generellt har (det är inte jag som bestämmer skrivreglerna på iFokus).

OJ - vilken diskussion det blev här…

Jag har inte hunnit med att läsa, får nog gå ner på halvtid .

Jag som helt grön och nybörjare förstår inte riktigt allt som skrivs, men jag lär mig nog med tiden.

Tyvärr fick inte Annika tid nog i programmet att utveckla sin teori. Hade hon möjligheter att förklara sig lite mer noggrant utan att bli avbruten av "huggormarna" hade man nog uppfattat det på ett annat sätt.

Jag vill bara säja att jag mår alldeles förträffligt av denna LCHF kost (efter så kort tid) och TACK Margareta för en alldeles förträfflig och trevlig internetsida, där man kan hitta massor av information.

Trevlig helg!

Margareta:

Du missförstår mig och jag missförstår dig det är en sak som är säker. Vet inte vad jag ska skriva för att du ska förstå.

Jag överväger nu att sluta skriva på kolhydraterifokus, ska fundera på det några dagar.

Vill bara säga att skulle det vara grupperingar skulle det bli ganska jobbigt. Jag skulle absolut tillhöra olika grupper olika veckor =) Mer smör så blir det lättare att halka runt kanske hihi

Nu har jag kontrollerat flera ggr vad som sades i onsdags.

Såvitt jag kan höra -och se--säger Annika att hon förespråkar sin "extremkost" uteslutande för de sjuka, överviktiga och diabetiker typ 2. Alla andra som är smala och friska kan äta mer kolhydrater.

Jag hade diabetes typ 2 till 28 februari 2007. Numera är jag typ 0. Dvs jag har inga symptom alls, så länge som jag har totalkoll på de kolhydrater jag äter.

Hur mycket kolhydrater jag kan äta varierar. När vi var en månad i Afrka nyligen kunde jag äta mer frukt, vilket var bra eftersom det var mangosäsong, och dessutom svårt att få tag på tillräckligt animaliskt fett. Här hemma tolererar jag färre kolhydrater om jag vill hålla mitt blodsocker lågt.

Jag har under den tid jag varit medlem här, mer än ett år nu, hela tiden uppfattat KiFs viktigaste funktion som ett kamratstödjande forum. När tongångarna blivit för höga, ibland, drar jag mig undan för att återkomma när det lugnat ner sig.

De flesta av oss, på detta forum, har under kanske många år kämpat mot misstrogna dietister och läkare. När vi nu äntligen hittat våra riktiga vänner, här på KiF, som alla mer eller mindre haft samma uppskakande erfarenheter av vård och bekantas åsikter, vill vi gärna att tonen ska vara, som Margareta skriver, vänlig och välkomnande.

Nu ska många av oss snart träffas på båten till Åbo. Jag hoppas och tror att vi ska främja kamratskapet genom personliga kontakter ombord, men även efteråt.

Det är en spännande händelse att mer än 100 LCHF-intresserade-och några mindre intresserade?, kommer att samlas för att prata och diskutera och lyssna till vad andra har för erfarenheter.

Jag ser verkligen fram emot denna resa.

Hej!

Vill bara säga att den här sidan är jättebra för oss nybörjare. Jag är väldigt glad åt att ni delar med er av vad ni har upplevt. Av de svar jag själv fått känner jag att jag gör som jag vill, men att jag får bra tips.