Om folk inte dör i lika unga år, även om förskjutningen bara är ett decennium, justeras medellivslängden uppåt. Det är ren matematik Och modern medicin.

Sedan har medellivslängd i sig ingenting med hälsa och livskvalitet att göra.

I julnumret av The Ecomonist var det en specialbilaga som bland annat handlade om övergången mellan jägar- och jordbruksstenålder. Det fanns det ett klokt citat, ungefär "they exchanged high mortality for high morbidity." Och gör man det syns det på medellivslängden, dvs fler människor lever längre, istället för att färre människor är friskare och lever kortare.

Jag har läst en massa medicinhistoira på sistone, bland annat om kampen mot gula febern, och And The Band Played On om Aids. Givet hur hygien, allmänhälsa och samhällssanitet såg ut för en 100-150år sedan… ja, i sammanhanget ser jag artfrämmande kost som ett lyxproblem.

De som var unga under andra världskriget har tydligen en ganska bra hälsa och de drar nog upp siffrorna en hel del. När de dött kommer nog medellivslängden sjunka.

Nej, medellivslängden kommer nog att öka, det finns ju mediciner mot "allt" idag. T.ex. intravenös antibiotika, utan det skulle nog mången dö…

Själv skulle jag ha dött vid min knuffegnuffs födelse - han fastande i bäckenet. Efter 36 timmars kamp kom de på "vi går till snitt!" JAAA, var min ståndpunkt i det läget. Rusning till operationssal, sövning med spruta i armen, de brydde sig inte ens om att leta efter en åder utan bara ka-tjong in i köttet. I det läget är man rätt tacksam för modern medicin!

#2 Och som jag sa - dålig hälsa och en massa åkommor som du inte dör av påverkar inte medellivslängden. Var det inte de romerska läkarna som sa om eksem/psoriasis: "Patienterna dör inte, men de blir inte bättre. Det är perfekt!"

#0, Medellivslängden ökar för att sjukvården blir bättre. Kolla för 50 år sedan, då accepterade man bara att någon med hjärtproblem, en vanlig dödsorsak, antagligen inte skulle klara sig särskilt länge. Idag kan man gå in och göra massa operationer och grejer.

Tidigare var det dessutom extremt vanligt att folk dog i infektionssjukdomar som vi behandlar utan problem idag.

Om man kollar på antalet äldre som är friska har den siffran (procentuellt sätt, befolkningen är ju mycket större idag) däremot minskat, och det skulle jag gissa bero på sämre kost.

Att den ökade kvantiteten liv skett på bekostnad av lägre kvalitet, är vi nog alla överens om…

# 4: Även om det skulle vara så att enskilda åkommor i sig inte sätter ned livslängden så mycket, så torde nog artfrämmande fetter, frögifter m.m. och brister av artriktiga fetter och andra näringsämnen ändå ha en högst negativ inverkan!? Bevisligen slaggas ju hur som helst våra blodkärl igen (och att detta inte beror på intag av mättat fett, det är vi väl också överens om)!? Säkrare födslar betyder väl en del. För Sveriges del har jag dock svårt att tro att de säkrare födslarna är SÅ mycket säkrare idag jämfört med på 50-talet, att dessa skulle kunna ha någon STÖRRE förklaring… Fast visst, man har väl haft fel förr… Å är detta "EN bäck av flera små", och att det är alla småbäckar som gör'et, så…

Tänkte ändå skriva att "bättre kan ni! - ni har ännu inte övertygat mig". Någon faktor måste väl hur som helst ändå ha större betydelse än andra. Fast så kom Andreas med sin förklaring - de medicinska framstegen på operationssidan! Är detta kanske den största faktorn ändå (större än "snabba ambulanser" och livräddande kemikalier)!? Vilka SLAGS operationer skulle vara av störst betydelse här, i så fall!? "Hjärt- och kärl-operationer" kanske!?

Jag tillhör den generation som föddes på 50-talet… och det enda jag kan säga är att vi vet ingenting om medellivslängden för den generationen än… eftersom vi inte har dött ut än, och därmed ännu inte kommit in i statistiken över medellivslängd…

Ännu mindre vet vi om de generationer som i sin tur föddes på 60-talet, 70-talet, 80-talet, 90-talet osv…

Jag tror att en mycket viktig faktor är minskad barnadödlighet. Varje barn/ungdom som dör drar ju ner medelvärdet nåt enormt.

Exempel: Greta dör vid 80 års ålder och Kalle direkt vid födseln. Deras genomsnittliga livslängd blir då 40 år, trots att ingen av dem dog vid den åldern. Men om Kalle bara hade haft tillgång till lite bättre neonatalvård så hade han kanske levt ett långt liv han med, och statistiken hade sett helt annorlunda ut.

Alltså, få personer kan påverka statistiken mycket om de har extrema värden! Och ju fler personer som får bli vuxna öht, desto längre genomsnittlig livslängd.

Hej därute! Jag är ganska övertygad, att om alla livs- uppehållande mediciner togs bort, skulle nog dessa siffror justeras nedåt. Men, som sagt: "Endast den dumme är tvärsäker"

Hälsn./Glokar

Som Aniara säger, barnadödligheten är väldigt låg nuförtiden..

Ökad hygien och bättre boende pressar ner talen på TBC och liknande smittosamma sjukdomar.

Sen klarar man numer att göra processer i hjärtsjukdom och cancer mer utdragna innan slutmålet nås.

Tror vi har en betydligt längre period av sjukdom och medicinering på sluttampen idag än på 50-talet.

Misstänker också att 80-åringar idag är friska pga en ganska bra start i livet.

40-talistena kanske inte kommer att bli lika långlivade

Idag är det ingen konst att "upprätthålla liv" efter 100års dagen, dagens medicinska utveckling är sådan. Det i sin tur höjer medellivslängden.

# 7-8: Era "tekniska" påpekanden, är nog av mycket stor betydelse…

Frågan är exakt vilka som statistiken utgår från!? Är det så att siffrorna för mäns resp. kvinnors medellivslängd på t.ex. 78 resp. 85 år (ja, eller vad de nu säger) endast utgår från hur länge de personer som föddes i Sverige mellan några bestämda år på 20-talet, levde!? Någon som vet? Hur som helst så tycker väl jag att det ÄNDÅ är lite märkligt om dessa, som trots allt rimligen gått på artfrämmande föda under en större del av sina liv, än vad generationerna som föddes runt sekelskiftet lär ha gjort, kunnat leva längre än sina "föregångare"… Kan det vara så att 20-talisterna trots allt haft en större andel kött på sina tallrikar, och att detta kan förklara en del!?  

Om det är detta - en jämförelse mellan personer födda på 20-talet och ena sidan, och personerna födda under decennierna närmaste dessförinnan (säg tillbaka till i mitten av 1800-talet), som man måste göra för att verkligen få en rättvis bild och förståelse av orsakerna till den stadigt ökade livslängden sedan andra världskriget, så skulle väl barnadödligheten - som Aniara är inne på - kunna vara den största faktorn av alla, ändå!?

Hej därute igen! Visste ni, att på 20-talet när inte insulinet fanns så behandlade man diabetiker med lågkolhydratkost + mycket fett! Det säger en hel del, för att dessa rön glömdes när medicinerna kom, samt fettskräcken på 50-talet.

Hälsn./Glokar

#12 Låter troligt - barnadödligheten och nedgången i infektionssjukdomar, samt operationerna. Då menar jag inte hjärt-kärl i första hand utan sår, blindtarmar, tarmvred, svåra förlossningar osv. Fungerande blodtransfusioner är också en trevlig uppfinning.

#12 Det verkar rimligt. Som tidigare påpekats, skulle man titta på medellivslängden för alla, säg, 70-talister som hittills har försett oss med facit, så skulle ju deras genomsnittliga livslängd vara tragiskt kort!

Min gissning är att man räknar så att man noterar åldern på alla som avlidit under ett år snarare än att följa bestämda kohorter (årskullar).

Håller med om att det är viktigt att komma ihåg att om medellivslängden idag är x år så betyder inte det att alla vi kommer att bli x år gamla. Rent hypotetiskt skulle det kunna vara så att vi alla bär på något som kommer att medföra att vi alla trillar av pinn på vår 60-årsdag. Eller att vi kollektivt kolar vippen på dagen 30 år efter Tjernobyl. (Var på väg att skriva 20 år, men det har ju redan passerat - jisses vad man börjar bli gammal!). VÅR livsstil kommer inte att visa resultat i statistiken förrän kanske 2040 eller senare om vi har tur. Tidigare om vi har otur förstås.

 Statistik är inte alltid så enkelt som man kan tro vid första anblicken…

Googlade på "spädbarnsdödlighet" och hittade hos Sjukvårdsrådgivningen

"I början på 30-talet var spädbarnsdödligheten fortfarande hög i Sverige. Många svalt och en tredjedel av barnen var undernärda.

…

Välfärden ökade långsamt och 1944 hade spädbarnsdödligheten minskat till tre procent."

Nu har vi drygt 3 promille, en tiondel, och det borde ha betydelse för medellivslängden.

Och, som sagt, det är viktigt att skilja mellan den gruppen som överlever födseln och spädbarnsåren, inte drabbas av någon hemsk sjukdom, arbetsplatsolycka (ytterligare något som förbättrats sen början av 1900-talet ju!) etc, utan faktiskt lever på tills de blir gamla och dör av "hög ålder", och den gruppen som dör i förtid av mer eller mindre dramatiska skäl, och därmed drar ner statistiken.

Det behöver inte vara så att alla är lite halvskruttiga och blir lite halvgamla, det kan också finnas en stor spridning mellan kärnfriska krutgummor och -gubbar, och barn och unga som dör traumatiskt.

Ja, frågan är hur vilseledande det här med medellivslängden såsom den räknas fram, är…

Ett par frågor utifrån de senaste påpekandena:

Kan vi anta att den minskade barnadödligheten mellan barn födda på 1850-talet och barn födda på 1920-talet är den största orsaken till de siffror som visar att medellivslängden i Sverige än idag minskar (så som den gjort under minst 50 år)!?

Skulle det kunna vara så att om mortaliteten bland barn födda mellan nämnda årtionden inte skulle ha minskat (om vi kort fantiserar om det), så skulle medellivslängden under de senaste 50 åren inte alls ökat!? Ja, d.v.s. att den ökade andelen artfrämmande inslag i födan för varje generation fr.o.m. dem födda i mitten av 1850-talet, och de ökade förekomsten av livsuppehållande medikament och operationer m.m. av vuxna, "på en höft" kanske balanserat varandra!?

Lite interessant statistik:

Döda i riket 1969-1996 efter dödsorsak.

Döda i riket 1969-1996 samtliga dödsorsaker.

Någon som orkar räkna?

Vi kanske lever längre än vi borde pga konserveringsmedel

Jag undrar hur mycket undernäring påverkar jämfört med övernäring. Kanske är det så att det är bättre att vara välgödd på dålig mat än undernärd på bra mat?

20, Om det inte fanns bra neonatalvård och vi stannat kvar på 50-talsnivå betr. medicinska rön, så had jag bara haft 1 vuxet barn nu. det andra hade dött troligtvis redan i 1 årsålder. Han skulle hur som helst inte blivit mer än 9- 10 år.

Jag tror att snabbare och bättre ambulanssjukvård och bättre arbetsplatssäkerhet har gjort mycket till för att höja medellivslängden, i synnerhet för män. För kvinnor är det framför allt bättre vård under havandeskap och förlossning som gjort skillnaden.

Brukar man inte räkna bort dem som dör före 1 års ålder ur medellivslängdsstatistiken och ha en särskild tabell för spädbarnsdödlighet, förresten?

Främsta orsaken att medellivslängden har ökat beror på att betydligt färre barn & unga dör i dag än för bara 70 år sedan - till största delen tack vare på antibiotikan.

------------------

Det va verkligen synd att ja missade Vetenskapens värld förra veckan - det handlade just om livslängden på olika ställen i världen.

Tyvärr finns de inte att se på webben heller pga att SVT inte får visa den där.

Ja har mailat SVT för se om/när det kommer i repris.

Finns att läsa om innehållet i progr.här:

Därför åldras vi

Medellivslängden i Västeuropa och USA har ökat med 30 år sedan början av 1900-talet.

I Vetenskapens värld får vi träffa hundraåringarna på den japanska ön Okinawa som äter en mycket kolhydratfattig kost - men om det är just det som gör de så gamla vet vi ännu inte.

Av en miljon invånare är 900 över hundra år - och de håller sig friska ända in i döden.

Ur samhällsvetarperspektiv: Det handlar förstås om flera olika saker. Här är några:

- Livsmedelsbristens utplånande. Vi är inte svultna och svaga längre och därmed inte mottagliga för olika sjukdomar..

- Arbetsmiljöförbättringar av olika slag har säkert betydelse… 

- Hygien - mkt viktig punkt. Mer hygieniska levnadsvillkor, d v s ordentliga satsningar på rent vatten och avlopp. I fattigdom och trängsel samt med hårda arbetsvillkor är det ofta svårt att hålla smutsen på avstånd… ni har säkert sett bilder på hur det såg ut i städerna för 100-150 år sedan….

- Visst! Vaccin har betydelse, särskilt kanske i en övergångsperiod från fattigsamhälle till bättre standard…

- Bland kunniga som analyserat detta har funnits dem som poängterat sjuk- och hälsovårdens relativt sett ringa bidrag till vår förlängda medellivslängd I FÖRHÅLLANDE TILL HUR MKT DEN KOSTAR… Där gjorde förbättrad hygien betydligt mer per satsat öre… OBS! Det betyder inte att sjukvården inte är berättigad, eller att den inte har livsviktig betydelse för människor. För det har den!

Det myckna kolhydratkäkandet är ju en "ny" företeelse. Man kommer inte ifrån att det är via ris, potatis och spannmål som jordens befolkning tillåtits växa som den gjort de senare århundradena. Good or bad?? Jag är då glad att jag fick bli född!! Och jag är himla glad i er alla på detta forum.

Intressant denna tråd… Puss på er!!

Här är en länk från "Statistikskolan" på SCB:s webbplats som beskriver hur man räknar ut medellivslängd:
http://www.scb.se/Grupp/Klassrummet/_Dokument/Skolan199.pdf

Jag jobbar ju natt inom hemsjukvården, och har så gjort nu sedan 1992. Bara under dessa år så tycker jag att de vi går till allmänt är äldre idag än när jag började- det handlar ju inte om samma patienter som blivit äldre. Många är över 90, en farbror blir t.o.m 100 år nu i år! Att vara över 80-85 är mer vanligt än ovanligt. Men dessa människor föddes ju och levde första halvan av sina liv innan 1970, då SLV nya kostrekommendationer gjorde sitt intåg. Vad dessa kostråd har haft för inverkan på svenska folkets livslängd kommer vi antagligen inte kunna dra några slutsatser om ännu på några år.

Tack Jaguar! Precis vad vi behövde… Frågan är vad vi bör dra för nya slutsatser utifrån hur beräkningen verkligen görs nu då… Spädbarnsdödligheten har som Grönstedt var inne på, statistiken redan s.a.s. bortsett från. Den minskade mortaliteten bland barn födda i mitten av 1850-talet och barn födda på 1920-talet, kan nog ha en stor förklaringsfaktor ÄNDÅ, även om mortaliteten bland just SPÄDbarn nu inte är det… Ja, i övrigt så har vi nog hur som helst säkert redan nämnt de viktigaste faktorerna… Det kan nog vara svårt att rangordna dem. Knappast någon mening med att göra något försök ens, då vi alla som vanligt säkert inte är av riktigt samma uppfattning… :-) Underlag finns nu i tråden i alla fall för alla att bilda sig en egen uppfattning. Överens är vi väl i åtminstone att kvantiteten liv är en sak, och kvaliteten en annan. Ja, och att livslängden knappast kommer att öka så mycket mera, utan risken är stor att den rent utav börjar minska en del, om inte allt för många år framåt i tiden. Ja, men att den förstås åter kommer att öka, när de första LCHF-generationerna får genomslag i statistiken. :-)